Visar 10 av 5963 träffar
2020-12-31
Hej!
Undrar över återfallsrisk och när man pratar om att ”tumören kommit tillbaka”. Har man högre risk att få cancer igen dvs återfall om man haft bröstcancer en gång? Varierar det med vilken sort man har och vad med påverkar återfallsrisk? När man tagit bort cancern och anses frisk men sedan säger att tumören är tillbaka då är det väl en ny tumör man menar? Vad är risken för återfall vid en liten tumör, icke spridd, HER 2 positiv, ev medvind ärftlig faktor?
Hej, det var en bra och viktig fråga.
Jag brukar säga att det inte är farligt att ha cancer i bröstet, och inte heller att ha cancer i armhålan. Det går bra att åtgärda kirurgiskt. Det som är farligt med cancer är att den i vissa fall kan sprida sig till andra organ. Spridd sjukdom kallar vi det, eller metastatisk sjukdom.
När man talar om återfall efter bröstcancer eller att tumören kommit tillbaka menar man att det är celler från bröstcancern som slunkit ut i lymbanorna eller blodkärlen och slagit sig ner på andra håll i kroppen. Det kan t ex vara i skelettet (eller troligen vanligare i benmärgen), i lymfkörtlar eller i lungan. Detta har alltså skett tidigt, innan man opererat bort tumören i bröstet. Sådana celler kan ligga vilande i många år innan de av någon anledning senare växer till och leder till besvär.
Det är svårt att veta i ett enskilt fall ifall det finns sådana celler ute i kroppen, men genom att titta på egenskaperna i tumören i bröstet får man en uppfattning om risken att sådana celler ska finnas. Tumörer med Grad 3 har t ex större risk än Grad 1, liksom de som har spridning till lymfkörtlar. Baserat på sådan information rekommenderar vi medicinsk tilläggsbehandling, t ex hormonmedicin, cytostatika, HER2-riktade antikroppar och strålning mot lymfkörtlarna.
Den medicinska behandlingen kan ges före eller efter operationen, det viktiga är i båda fallen att utplåna eventuella spridda celler.
Ett återfall är alltså inte en "ny" cancer utan den gamla som kommer tillbaka. Tyvärr kan man dessutom förstås drabbas av en ny cancer, t ex en ny bröstcancer i det andra bröstet. Hur stor den risken är beror ffa på om man har en ärftlig risk, t ex en ärftlig mutation i BRCA1 eller BRCA2, men även ålder vid det första insjuknandet spelar roll. Vi övervakar alltid det andra bröstet med mammografi och ibland andra metoder efter en tidigare bröstcancerresa.
Det finns även en liten risk att drabbas av återfall i samma bröst som den första cancern satt, det kallar vi "lokalrecidiv". Det kan antingen röra sig om celler från den "gamla" cancern, eller utgörs ibland av en ny bröstcancer som uppstått senare. Det kan ibland vara svårt vilket av dessa två det rör sig om. Strålbehandling mot bröstet minskar effektivt denna risk, och antalet lokalrecidiv är till följd av det och medicinsk behandling idag lågt.
De flesta som haft en bröstcancer tidigare har däremot inte en ökad risk för annan ny cancer, som uppstår på nytt i ett annat organ på samma sätt som jag beskrev för bröstet ovan. T ex tjocktarmscancer eller melanom som kan uppstå på liknande sätt i de organen. Men det finns undantag, det viktigaste är kanske just de som har en ärftlig bröstcancerrisk med mutation i BRCA1 eller BRCA2 där ffa de som har en BRCA1 -mutation har ökad risk för äggstocks eller äggledarcancer. Sådana kvinnor kan rekommenderas att operera bort sina äggstockar och äggledare i förebyggande syfte.
Prognosen vid en liten HER2-positiv bröstcancer utan lymfkörtelspridning är vanligen god med modern behandling.
Jag hoppas att det klarnat litet.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarOp mastektomi hö bröst juli 2022. Mammografi årligen efter det ua
Nu vill de att jag kommer tillbaka för ett ultraljud. Är jätteorolig över detta för har inte haft några problem efter op.
UltraljudHej.
Gjorde en rutin mammografi i slutet av 2025 som såg bra ut. I jan i år kände jag en knöl i mitt bröst. Jag fick tid till bröstmottagningen och kom dit i feb. Fick gjort en mammografi igen, såg bra ut men UL visade något så man gjorde en corebiopsi, området var svårbedömt men UL-läkaren bedömde 15 mm just då. På operationsdagen gjordes ännu en mammografi och där syntes inget heller fast de hade trådat mig inför op och då visste var området var.
Kirurgen har uttryckt att jag har svåra knöliga bröst, men när jag senast frågade UL-läkaren hur täta bröst jag har svara de lite svävande att de är rätt så täta. Vet att ålder påverkar tätheten men jag är 52 år.
Har jag rätt att få veta hur täta enligt BI-RADS? Stämmer det också att om man har väldigt täta bröst (D i BI-RADS-skalan) löper större risk att få bröstcancer?
Efter op visade det sig var ADP, så jag kommer att få fortsätta endast med den vanliga screeningen vilket gör att jag nu funderar på detta.
Hej
Risken att få bröstcancer är något högre om man har tät bröstvävnad. Tumörer kan vara svårare att se på mammografibilderna av olika anledningar, varav en är att bröstvävnaden är tät. Många tumörer syns dock även när bröstvävnaden är tät. Även till exempel typen av tumör och platsen i bröstet kan påverka hur bra en tumör syns.
Vi brukar inte använda BI-RADS klassificering av täthet i Sverige. Det finns inte heller någon annan undersökning än mammografi som kan göras i screeningen även om bröstvävnaden är tät. Oavsett vilken täthetsgrad man har är rekommendationen att regelbundet känna på sina bröst, och att söka vård för bedömning vid nytillkomna knölar eller andra besvär från brösten.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Täta bröstHej, jag är 45 år och har haft her2 positiv bröstcancer och vill kolla om det är ovanligt att efter genomgått mastektomi, strålning, Antikroppsbehandlingen att behöva gå ner till 50% ett tag ? Det efter att varit sjukskriven på 75% i 2 månader innan dess 50% men var mkt sjuk med infektioner så kände ville gå tillbaka till 50%, började med heltid sjukskriven under all behandling och sedan 25% under tiden jag fick antikroppsbehandling traztezumab efter strålning och cellgift var klart(ingen hormonellbehandling) Onokologen skickade nämligen remiss till vårdcentral utan att meddela mig och stängde ner stöd och behandling när hade skickat meddelande till dem och läkaren sa att det är mycket ovanligt att vara sjukskriven så här länge så känndes väldigt märkligt och ensamt ingen som ville prata med mig när ville gå ner i tid som att konstigt att det tar tid att återgå jobb och liv. Jobbar mkt kognitivt och känner fortfarande mkt trött från dag till dig och glömsk m.m inte som innan diagnosen.
Vad är vanligt och inte och är det inte mkt individuellt? Känns inte så respektfullt av läkaren och säga att brukar inte alls ta så här lång tid som att det är något fel på mig. Tack på förhand för hjälpen och ert svar.
Fundering kring sjukskrivning och rättigheter som patientJag blir lite fundersam. Eller väldigt fundersam. Jag läser så oerhört mycket om hur skadligt klimakteriet kan vara, och att minskade nivåer av östrogen leder till hjärtproblem, benskörhet, hjärntrötthet, demens, minskad sexlust etc etc. Att hormonbehandling med tillsatt hormon är nödvändigt för många för att inte förkorta livet och bli sjuka. Det gör mig förvirrad kring behandlingen av bröstcancerpatienter. Varför tar ni bort allt östrogen om det nu är så farligt ur ett holistiskt perspektiv? Effekten är minimal, bara ett par procents skillnad i risk för återfall. Jag ser här i historiken av svar kring detta att ni för några år sedan svarade 40-50 procent skillnad i risk för återfall, men nu säger ni unisont runt 2 procent. Det är väldigt märkligt att era svar på den här sidan har ändrats så extremt, upplever jag. Är det nya forskningsrön tydliggjort att effekten är så liten, knappt ens statistiskt signifikant? Då blir det ju också extremt många som medicineras i onödan och som således, om man nu ska förlita sig på den mycket gedigna klimakterieforskningen, utsätts för stora risker för hälsan, och ett stort lidande. Helt i onödan. Varför sker ändå medicinering i så stor omfattning och under så lång tid? Kommer detta ändras i framtiden? Vill gärna ha så utförligt svar som möjligt.
Hej. Att det blir olika svar när det gäller procent beror på att man kan använda relativ eller absolut riskminskning. Jag väljer att inte förklara skillnaden här, då det kanske bara rör till det ännu mer. Den absoluta vinsten är ofta ett par procent medan den relativa riskminskningen kan vara tex 50%. Riskminskningen med hormonsänkande behandling har inte försämrats över tid, hellre ökat. Det är förstås en avvägning att värdera risk för biverkningar och den riskminskande effekt man får. Om vinsten är att tex 2 % fler lever efter 10 år innebär det att ytterligare 2 st av 100 inte har dött av bröstcancer efter 10 år (jämfört med grundrisken med "bara" operation). Riskminskningen beror av flera faktorer som tex tumörstorlek, typ och ålder.
Det viktiga är att vi inom sjukvården har en dialog med vår patient och diskuterar för och nackdelar med behandlingen. I slutändan är det patientens val att tacka ja eller nej till behandling, men vi måste ändå fungera som rådgivare och bollplank utifrån de evidens som finns.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar farligt med hormonbehandling?Hej,
Jag ska starta endokrin behandling efter operation av en grad 1, luminal cancer, starkt ER-positiv.
Min fråga gäller hormonpanelen som tagits och visar:
Östradiol (P) 75
LH (P) 45
FSH (S) 128
Känsligt östradiol 20
Är 54 år och förmodligen postmenopausal, har använt olika typer av hormonen så vet inte säkert när blödning upphört. Är mina värden tillräckligt låga för Anatrozol?
Tillräckligt lågt östrogen?Upptäckte plötsligt en plommonstor knöl i ena armhålan samt två mindre i den andra för en vecka sedan.
Har nu fått gjort mammografi, ultraljud samt provtagning.
Har känt som jag hållit på att bli sjuk ( förlyld)i flera veckors tid, kan mina lymfkörtlar reagerat på detta eller tyder det mer på en annan förändring?
Fråga om knök i armhålanHej! Efter cellgiftsbehandling och inkastad i klimakteriet så upplever jag mitt hår väldigt glest. Står på zoladex och tamoxifen. Funderar på att göra en PRP-behandling men min sjuksköterska kunde inte svara på om jag kan göra det. Tänker att detta måste vara vanligt efter behandling och frågan kanske dykt upp innan.
PRPHej!
Jag opererades 2015, tårtbit,luminal B,2 cm.Hormonell och väldigt snabb tillväxt.Spridning till fler körtlar. Behandlades med cytostatika, 25 strålning och åt Tamoxifen i 10 år. Slutade för ett par månader sedan med dessa.
Idag är jag 55 år.
Hur stora chanser är att få återfall eller metastaser i kroppen?
Tacksam för svar.
PrognosHej!
Jag har en HER 2 Positiv bröstcancer och min 8 cm knöl i bröstet försvann efter 2 cytostatika behandlingar. Vid operationen av bröstet var 5 av 8 lymfkörtlar påverkade men samtliga var döda och visade inte på ytterligare spridning. Dec 2024 avslutades cytostatika behandling och jag opererade bröstet, strålades och fick fortsatt antikroppsbehandling t.o.m. juli 2025. Mars 2026 upptäcktes en hjärnmetastas efter att jag tappade synen totalt under en dag på ena ögat. Onkologen tror med ganska stor säkerhet att metastasen satt där redan innan första behandlingen och att det inte skulle vara ett återfall. Nu ska jag behandlas med Trazstuzumab deruxtekan på obestämd tid. Både kirurg och onkolog anser att jag egentligen är botad så metastasen är bortopererad med marginal, men vågar inte chansa på att det finns aktuella cancerceller kvar.
Varför vet man inte hur länge behandlingen ska pågå med cytostatikan? Finns det inte tillräckligt med forskning på denna cytostatika?. Går det inte att ta ett blodprov vid denna cancertyp för att se om det föreligger cancerceller i lymfsystemet?.
Har haft 2 behandlingar nu och mår fruktansvärt och ser inget ljus i tunneln framåt.
Tacksam för svar!
Trazstuzumab deruxtekanHej! Jag har spridd bröstcancer och har en chef som använder sig av kränkande särbehandling och utfrysning gentemot mig…. Jag behöver stöd i någon som kan arbetsrätt i samband med sjukdom
Arbetet