OK, nu fattar jag.
Det ditt "fall" illustrerar är att även om det säkert i stort är en fördel med genexpressionsbaserad diagnostik så trollar det inte bort problemet med att fatta beslut om behandling. Och det trollar inte heller bort problemet med överbehandling, även om det kan leda till ett mindre behov av just det, Alltså att ge cytostatika till personer som inte hade behövt det.
Om det är som du säger, att man har två %-enheters nytta av cytostatika så menar man att om man behandlar en grupp individen som är "som du" med cytostatika och att man avstår i en annan grupp av "likadana" patienter och så ser man efter en viss tid, t ex 10 år hur många som är i livet och kan du konstatera att i gruppen behandlade är 2% fler i livet än i gruppen icke behandlade. T ex 87% istället för 85%. Man kan även uttolka det som att om man behandlar 100 patienter så botas 2 av cytostatikan, vilket på engelska också kan kallas att "number needed to treat" är 50, d v s att var femtionde patient som behandlas blir botad av behandlingen.
De 85 % som förblev friska utan cytostatika motsvarar de "överbehandlade", och de 13 % som råkade illa ut trots att de fick cytostatika skulle man kunna säga var "underbehandlade" trots att det fick cytostatika. Problemet är att i förväg veta vem som är vem.
Prosigna används för postmenopausala patienter med körtelnegativ ER-positiv, HER2-negativ sjukdom för att underlätta detta beslut en smula. De som har höga värden har en högre risk för återfall och har därigenom en större nytta av tillägget av cytostatika. För de som har låga värden är det tvärt om, d v s att de har lägre nytta av behandlingen eftersom de har en bättre prognos med lägre risk för återfall.
Du har hamnat i mellangruppen. Tyvärr finns det en mellangrupp. Men tyvärr finns det inte riktigt en mellangrupp när det gäller att ge cytostatika. Antingen ger man eller så ger man inte cytostatika.
Jag brukar i dessa situationer trösta mig med att det kan finnas flera sätt att göra rätt. Man måste välja den ena av de vägar som står till buds. Kom ihåg att det inte är som i operan Trollföljten av Mozart där prins Tamino kommer till ställe där han ska välja mellan olika dörrar att gå in i, och bara en av dörrarna leder till lyckan. Verkligheten är inte så svart-vit. Både att ta och att inte ta cytostatika leder till för- och nackdelar.
Jag hoppas du kan för stöd av din läkare att resonera dig fram till vad som är bäst för dig. Kanske har du redan gjort det.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.