Visar 10 av 5929 träffar
2021-01-23
Hej och tack för att ni finns. Er närvaro underlättar för oss anhöriga. Jag skriver gällande min mor som år 2007 drabbades av bröstcancer i hemlandet. Där har hon behandlats med 3 cytostatika och efter att hon flyttade till Sverige i början av året 2008 behandlades hon med ytterligare 3 cytostatika Taxotere, strålbehandling i 25 dagar och hormonbehandling med Femar i 5 år. Efter 5 års behandling blev hon friskförklarad och vi hade det bra tills allt blev upp och ner för oss. I våren mars och april 2020 började min mor mår dåligt då hon kräktes. Efter DT visade sig att hon hade stråkighet kring buken i bukfettet och förändringar i skelettet. Allt gick snabbt och sedan juni 2020 äter hon Letrozol och Ibrance ( Palbociklib ) och får Zoledronsyra. Palbociklib äter hon 75 mg i 3 veckor med paus 2 veckor medicinen trycker ner vita blodkropparna. Min mor har redan varit på återbesök vid två tillfälle vardera DT var tredje månad. Enligt DT inga nya tillkomna metastaser, alla organet är friska och enligt läkaren betyder detta att hon svarar bra på behandlingen. Jag förstår att jag ställer en dum fråga men men, när jag läser på olika hemsidor står det att man lever längre med skelett metastas. Vad är definitionen leva längre? Samtidigt på vissa ställe läser jag att man pratar om 5 år. Kan ni vara snälla och ge en allmän information om detta? Finns det någon annan behandling än Letrozol och Ibrance? När det går som ovan för min mor hur ser prognosen ut? Återigen kanske dum fråga men förstå mig snälla.
Hej, det är svåra och viktiga frågor du ställer. Jag tänker att det dock är svårt att ge bra svar, men jag ska försöka.
I din mors fall har det uppkommit ett återfall i skelett och kanske bukhåla ett par år efter avslutad tilläggsbehandling (adjuvant) efter operation. Det är bra på det sättet att recidivet gett sig till känna i en situation där hon inte stod på hormonbehandling. Det är bra på det sättet att det då finns en större chans att ha nytta av att sätta in en hormonell behandling. Intill för ett par år sedan hade vi i denna situation gett henne en ren hormonbehandling, t ex femar igen eller tamoxifen. Nu har vi möjlighet att lägga till ett läkemedel ur gruppen CDK4/6 hämmare (som Palbociklib t ex), vilket är en stor fördel eftersom sådan behandling på ett effektivare sätt en bara hormonbehandling trycker ner sjukdomen och skjuter upp den tidpunkt vid vilken behandlingen inte längre är effektiv.
I din mors fall verkar det vara så att den nu pågående behandlingen har effekt. Det är mycket bra, och i sådan fall kan en sådan behandling pågå under "lång tid", som kan räknas i år. Men det kommer troligen en dag då den nu pågående behandlingen inte längre hjälper. I en sådan situation, som vi kallar "progressiv sjukdom" är det dags att byta behandling. Det finns flera som kan bli aktuella, men det är nu alltför spekulativt att fundera på exakt vad man då ska ge.
Som du märker är jag vag när det gäller "hur länge" och "längre" och så. Det är avsiktligt. Var och en får avgöra vad som är lång tid. Det jag kan säga är att det blir "längre" med palbo än utan palbo, och att det i en framtid efter palbo också finns behandlingar som kan hjälpa din mor till ett rimligt gott liv trost en svår situation.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svarJag är 26 år. Har ett barn och ammar vid 8 mån fortfarande lite. Upptäckte en ganska rund jämn hård knöl i vänster bröst för några veckor sedan. Ingen smärta, oförändrad efter mens. Ingen (känd) hereditet. Gick till läkare som kände knölen och beskrev den i journal bla som ”som en ärta”. Det skickades remiss för mammografi, dock inte under SVF eftersom enligt läkaren var hen inte orolig och trodde det kan vara fibroadenom. Bor i VGR. Nu är jag orolig att jag borde fått remissen skickad under SVF eftersom läkaren ju kände en knöl som ändå stod ut mot vad som annars känns helt normalt. Jag är mycket orolig.
Gjordes rätt bedömning?
Remiss mammografiHej, jag har sedan länge tillbaka haft något gult/vitt som har kommit ut från mina bröstvårtor. Det ser ut som ”var” men det är inte så mycket som kommer ut samtidigt. Det gör inte heller ont. För 5 dagars sen märkte jag att jag har en knöl i mitt högra bröst. Vid kanten av bröstet närmast högra armhålan. (Det gör ont för tillfället men det beror nog på att jag kommer få min mens under kommande vecka).Jag är inte så särskilt orolig men ville bara få tips på om jag borde söka vård och isåfall när? Jag är 21 år, inte fött några barn eller ammat.
Funderar kring bröstvårta och knölHar smärta på en punkt i bröstet, i bröstbenet. De gör ont om jag ligger på bröstet eller får ett tryck där över. Känner jag ordentligt känns de som jag kanske känner en liten knuta där inne men de gör ont när jag känner där och runt om..är livrädd för att de är cancer..har även i samma bröst haft ont nertill på en punkt som strålat upp i armhålan..Jag ammar även bröstet just nu. Ska även tilllägga att de strålar bak i bröstryggen med till o från.
Punktsmärta i bröstet2023 fick brun vätska ifrån bröstvårta klåda på båda bröstvårtorna.
Haft återigen väldig klåda endast Hö bröstvårta i ca 1 månad, smörja med mjukgörande varje dag och bytt bh ofta men klåda fort.
På vårdcentralen idag, ber om remiss för noga kontroll , får svar att jag kallas till mammografi framåt men utan SVF och vårdcentralen skrev att det var lugnande. Är inte SVF mer ordentligt gjord undersökning.
Är 55 äter ej hormonpreparat men äter lavaxin
Räcker mammografi?När jag klämmer på bröstvårtorna så kommer det vätska ur båda. Till mesta del är den mjölkaktig men på ett specifikt ställe på ena bröstvårtan kommer en blåaktig vätska ut. Är det något som borde undersökas?
Blåaktig vätskaHej!
Jag har under en längre tid känt smärta i vänster bröst. Jag hittar ingen fast knöl när jag själv palperar men mitt vänstra bröst är mer knutigt än det högra och har varit så i flera år. Ibland känns det värsta bröstet mer knutigt än det andra och ibland lite mindre men det är alltid mer knutigt än vänsterbröstet. Smärtan är konstant och blir varken mer eller mindre innan och efter mens. Ingen rodnad, värme eller apelsinhud.
Var på vårdcentralen idag och läkaren kände samma som mig, en lättare asymmetri i brösten, höger bröst var lite större och mer ”fylligt” än väster bröst. Hon kände även att körtlarna kändes större i vänster bröst.
Hon skickade remiss till mammografi och nu är jag såååååååå orolig för inflammatorisk bröstcancer. Är det vanligt att ha det utan rodnad, värme och apelsinhud?
Inflammatorisk bröstcancerHej. Jag är en kvinna på 33 år som aldrig fött barn/ammat. Jag har under några års tid fått vätska från vänster bröst, aldrig klämt ut något utan det har kommit spontant vid tryck av kläder osv, tex vätska i BH, linnen. Det har aldrig varit brun/blodig vätska utan alltid vitgul/mjölkaktig vätska, och inte alls ofta utan endast vid enstaka tillfällen. Då jag har hälsoångest har jag läst att man ska kolla upp det om det endast kommer vätska från ett bröst då det kan vara bröstcancer, stämmer det? Hur vanligt är det att just vätska är bröstcancer? Och i så fall brukar den te sig på något särskilt sätt? Den har inte ändrat sig på alla dessa år. Tack.
Vätska från bröstetHej ! Opererad för bröstcancer i Januari , därefter strålning 5ggr , äter nu anazastrol sedan 6 v , har inte känt några biverkningar förrän nu , ont o värk i kroppen inte värre än att jag kan stå ut , min fråga vad kan jag göra för att hjälpa kroppen ? rör på mig varje dag , såg att medicinen finns av olika tillverkare , någon hade bytt och det hade hjälpt för att minska att tappa håret , när jag hämtade ut min medicin bytte dom till Sandoz kan det hjälpa att pröva det som läkaren skrivit på receptet eller ? många frågor runt denna medicin skall ju äta den i 5 år , men vill ju inte heller ha tillbaka min cancer Med vänlig hälsning, Katarina
BiverkningarHej, jag är en 48 åring kvinna som i fredags fick en kallelse till kompletterande undersökning efter mammografi redan söndag kväll. De gjorde ultraljud och såg att något fanns i bröstet och de tog flera biopsier.
På måndagen fick jag läkartid hos kirurg om knappt två veckor. Jag har även fått standardinformation om operation.
Allt går väldigt snabbt samtidigt som väntan o ovissheten är hemsk o lång. Nu är frågan om jag borde berätta för mina barn, 18 o 14 år. Jag vet inte om det är onödigt att oroa dom när det eventuellt inte är något farligt. Det är mitt i det ena barnets studentperiod och jag vill såklart inte påverka hens lyckliga tid.
Berätta för barn under väntan på provsvarHej.
Min mamma 56 år är opererad för ADH/DCIS 2020, knölen var lite över 5 cm stor. Hon gjorde ingen strålbehandling. Äter ingen medicin i förebyggande syfte. Jag har läst på mycket om ADH och DCIS men känner mig långt ifrån fullärd. Jag har hört att det ofta kommer tillbaka om man väl drabbats samt att man ibland kan få vanlig invasiv bröstcancer. Vad är det som avgör att det kan bli bröstcancer av dessa typer av förstadie när man avlägsnat förändringarna? Och ungefär hur pass vanligt är det att det sker?
Hej!
Det är inte alltid helt lätt att säga om det är återfall eller en ny cancer när det kommer tillbaka i bröstet. Om det är ett återfall beror det på att man inte har fått bort riktigt alla celler utan att några har kunnat tillväxa. Man brukar säga att det efter DCIS i ungefär hälften av återfallen är DCIS igen och i hälften av fallen invasiv cancer. Andelen som får återfall varierar beroende på hur ursprungstumören såg ut men i genomsnitt runt 1/8 på 10 år. Det kan vara mindre nu, då man har sett att andelen återfall i bröstet har minskat med tiden.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar ADH/DCIS