Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas.
2021-03-19
Tack för ditt betryggande svar N!
Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto.
Kompletterande information
2021-03-19
Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh
Cytostatika eller inte
2021-03-19
Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år.
Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll.
Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det?
SVAR:
Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha.
SVAR:
OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför.
SVAR:
Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt.
Det är vanligt att man ser sk bifynd vid CT-undersökningar (skiktröntgen) (och andra bilddiagnostiska undersökningar) men jag kan inte ge en % på exakt hur vanligt det är. Cystor är vanligt. Jag brukar tänka som så att man har ju födelsemärken och andra prickar på huden, och nu menar jag förstås inte melanom, utan vanliga snälla "prickar". Man har förstås sånt även på insidan av kroppen. Utan att veta om det - förrän man gör en CT.
När vi skickar på en CT för att utesluta tecken till spridning är det röntgenläkarnas uppgift att ta reda på vad man ser. Ibland kan de t ex baserat på hur kontrasten beter sig tillräckligt säkert säga vad en förändring är, ibland måste man göra en biopsi, ibland kan en kompletterande undersökning med annan metod (MR t ex) ge avgörande information. Ibland, vilket kan vara litet jobbigt, måste man vänta och se hur en förändring eventuellt utvecklar sig, eller inte förändrar sig. Ibland visar det sig att man gjort en CT för flera år sedan i något annat sammanhang, det kan vara bra, då det ger möjlighet att jämföra.
Jag tänker att allt detta är rätt jobbigt för den utsatta. Man vill förstås ha ett tydligt, helst friskt svar på stubben.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.