Täta bröst

Question 1

Ska göra en bröstvårta efter Diep Lambå samt justera hundöron. Kan jag arbeta dagen efter som förskollärare?

Accepted Answer

Hej!

Det är ändå en operation och i ditt jobb riskerar du kanske att något av barnen råkar slå emot operationsområdet. Tror att det är bra om du är hemma några dagar upp mot en vecka, även ur infektionssynpunkt.

Question 2

Jag gick på den första mammografin 28 maj, andra med biopsi 16 juli, besked 5 augusti och konferens bröst- och plastikteam den 24 augusti och nu väntar jag ff på CT-röntgen buk och tid till operation mastektomi och DIEP-lambå. 
Fick besked senare idag att CT-röntgen är inbokad 16/9. Det innebär ju över 3,5 månader från första mammografin och två månader från beskedet om cancer. Livet är på paus och även om jag har en inte så aggressiv variant så är det svårt att inte tänka att tre månader gör skillnad för prognosen. Någonstans måste ju denna gräns gå.

Accepted Answer

Hej!

Det är svårt att säga hur lång fördröjning som påverkar prognosen. Om man har en hormonpositiv cancer är det inte lika bråttom, så det är inte riktigt samma gräns för alla cancrar. 3,5 månader låter lite länge, men det låter som att det framför allt är att man tänker göra en direktrekonstruktion med DIEP som gjort att det tar längre tid, och det har ju sina fördelar i sig att det finns möjlighet att göra det. Jag tänker att dina läkare (som har hela bilden) ändå har bedömt att det inte ska riskera att försämra din prognos. Men det kan vara bra att ventilera din oro med dem.

Question 3

When is a nerve-sparing mastectomy a viable option? Where are nerve-sparing mastectomies performed in Sweden? I'm scheduled to have a mastectomy with ALND but the local hospital does not support nerve-sparing approaches. What are my options?

Accepted Answer

To my knowledge, nerve-sparing mastectomies are not performed at all in Sweden. I have never heard it being discussed in national meetings in breast surgery. It seems as it is more of an experimental surgery performed at a few centers (but not in Sweden).

Question 4

Jag är kallad till kompletterande undersökning efter mammografi och man vill göra ultraljud. Hur allvarligt är detta ?

Accepted Answer

Hej
Kompletterande mammografi med ultraljud och eventuellt provtagning blir man kallad till när de bilder som togs vid screeningtillfället inte är tillräckliga för att bedöma att man är frisk. Det kan bero på att någon del av bröstet har varit svårt att bedöma tillräckligt bra på de bilder som har tagits eller att man har sett något som talar för bröstcancer. Det är viktigt att gå på den kompletterande undersökningen när man blir kallad eftersom syftet är att ta reda på om det finns cancer i bröstet. Ibland behövs också någon form av provtagning. Det är dock fler som kallas tillbaka som får ett friskbesked än som får ett cancerbesked efter undersökningen.

Question 5

Läkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket.. 
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3

Höger: Inget malignitetsmisstänkt.

Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.

Accepted Answer

Hej!

På det du beskriver låter det som att du hittills endast träffat mammografiläkare? De planerar ju att ta ett prov från en förändring som är lite oklar. Du kommer att få mer definitivt besked när svar finns. Man sätter kod 1-5, där kod 1 är ingen förändring och kod 5 stor misstanke om cancer. Kod 3 är alltså en oklar förändring, där man inte med säkerhet kan säga att den är godartad. Dock brukar kod 3 i de flesta fall visa sig vara godartad efter provsvar.

Question 6

Hej. 
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo. 
Hur stor är ärftligheten för min dotter? 
Tacksam för svar

Accepted Answer

Hej!

För att bedöma ärftlighet tittar man på hur många som fått bröstcancer i nära släkten och hur gamla de varit. Äggstockscancer i ung ålder talar också för ärftlighet och att det kanske finns en bröstcancergen i släkten. I ditt fall låter det absolut som att det kan finnas ärftlighet. Finns det någon tidigare utredning gjord? Jag tycker att du ska kontakta bröstmottagningen eller vårdcentralen för en utredning.

Question 7

Opererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?

Accepted Answer

Hej!

Det låter inte i första hand som något farligt om du inte har noterat något annat, som knöl eller hudförändring. Jag tycker att du kan avvakta några veckor, men om det inte blir bättre kan det vara bra att kolla upp det.

Question 8

Hej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.

Accepted Answer

Hej!

Om det sitter utanför bröstet kan det tex vara en fettknöl. Men det är väldigt svårt att säga vad det är när man inte kan undersöka, och mitt råd är att kontakta vårdcentralen.

Question 9

Hej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :)  På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar, 
/Generad 19 åring

Accepted Answer

Hej!

Det låter i första hand som en talgkörtel, ett så kallat aterom, där utförsgången blivit tilltäppt så att det fyller på sig talg (som produceras av körtlarna för att smörja huden). Det låter absolut inte som något farligt, men det är nog ändå bra att du kontaktar din vårdcentral så att de kan undersöka och se om man kan göra något åt det.

Question 10

Har sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.

Accepted Answer

Hej!

Det finns väldigt många orsaker till fläck i huden på brösten, varav de flesta är ofarliga. Inflammatorisk bröstcancer visar sig på ett mer dramatiskt sätt, med mer utbredd rodnad och svullnad. Om du är orolig är det bästa att kolla upp det på vårdcentralen.

Question 11

Hej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?

Accepted Answer

Det är vanligt att även göra ett ultraljud när man känner en knöl i bröstet, men beslutet om man ska kalla tillbaka för ytterligare undersökning eller inte efter screeningundersökningen tas i samband med att mammografibilderna granskas, beroende på hur bilderna ser ut, i kombination med vad sköterskan har antecknat angående dina symtom. Det finns nog god chans att du blir tillbakakallad. I annat fall kan du be om en remiss från vårdcentralen.

Question 12

BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD:  12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år. 

Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen?  Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta. 
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.

Question 13

Finns det något sätt att hindra, göra mindre inte vid blåsor i mun, svalg o långt bak på tunga pga cellgitsbehandlibg

Accepted Answer

Hej. Blåsor och smärtor i munnens slemhinnor kan bli besvärligt och kan ibland kräva att man anpassar dosen. En del suger på isbitar under behandlingen - huruvida det hjälper eller inte är oklart. Ett annat knep kan vara att skölja munnen med en lösning av vatten och bikarbonat, tex en tesked i 2 dl vatten. Lösningen ska sköljas runt i munnen/gurglas, men inte sväljas. Det finns även andra medel att ta till om det inte hjälper, prata med din behandlingssköterska.

Question 14

Hej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!

Accepted Answer

Hej. Om du inte har begärt att din tumörvävnad ska kasseras (vilket jag inte tror så många begär) finns den sparad för framtida användning, tex vid ett återfall. Man kan vilja eftergranska och jämföra ny och gammal tumör. Idag finns i Sverige inte möjlighet att analysera tumörvävnad för att sedan kunna lämna regelbundna prover för att hitta tidigt återfall. Om och när sådana möjlighet kommer att finnas kan jag inte svara på.

Question 15

Har fått veta att jag är CHEK2-bärare och skulle få information från Cancergenetisk mottagning i Umeå men tycker att de har varit väldigt dåliga på att ge information. Har försökt få prata med någon som kan mer om detta, tex de som tillhör nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer men där har ingen kunnat svara på mina frågor. Konstigt nog har inte ens den gruppen någon som svarar på patienters frågor. Cancergenetisk mottagning hänvisar till min läkare men det är inte min läkares område så det var en konstig hänvisning. Vem kan jag prata med för att få information?

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att det låter lite märkligt och blir lite förvånad över att du inte får den informationen från Umeås Cancergenetiska mottagning. Jag jobbar själv i Umeå och förväntar mig att de ger den informationen då de är de som kan detta bäst. Har du fått prata med en läkare på Cancergenetiken eller är det en genetisk rådgivare. Om det inte är en läkare du pratat med tycker jag att du ska be att få ett läkarsamtal. Om du inte får hjälp kanske du ska be din läkare kontakta dem. Det framgår inte om du har haft bröstcancer eller inte, men oavsett det borde du ha rätt till information. Ibland går det kanske inte att ge svar på alla frågor, men då bör man ju få veta det också (att det inte finns svar, menar jag).

Question 16

Hej skulle ställa fråga gällande spänningar i båda brösten som kommit under senaste månaden, jag är 58år och har varit i klimakteriet ett tag, mensen slutade runt 50- 52. Står en del om att söka vård om det inte går över, pratas om bröstcancer med dessa symtom. Hur skall jag tänka. Tack på förhand.

Accepted Answer

Hej, det du beskriver behöver inte vara något som har med bröstcancer att göra utan låter mer som problem relaterat till hormonella faktorer. Tänker att det kanske kan ha med klimakteriet att göra. Dock tycker jag att du ska prata med din vårdcentral för bedömning.

Question 17

Jag behandlades föf bröstcancer föf gvå åf sen. En mild variang som innebar operation och strålning. Nu har bröstvårtan på deg bröstet blivit märkbart större, är spänd och lite varm med klåda. Är det nprmalt efter behandling?

Accepted Answer

Hej, det du beskriver behöver inte vara något som har med din tidigare bröstcancer att göra. Dock tycker jag att du ska prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare för en kontroll.

Question 18

Hej. Jag ska göra bröstundersökning imorgon med eventuell mammografi som jag kommer få vänta på. Har hälsoångest med stark cancerfobi och är förstås mycket orolig inför besöket. Inte känt någon knöl själv för vågar inte känna. Haft lite vätska från ena bröstet i några år som jag ska få kollat. Min oro och ångest nu är att jag väntat för länge med att söka och ältar nu att en eventuell bröstcancer kanske är spridd och svår att bota...Mvh, orolig kvinna på 33

Accepted Answer

Hej, Det är givetvis jobbigt att vänta på utredning. Dock är det ovanligt med bröstcancer i din ålder. Det du beskriver som symtom från ditt bröst behöver inte alls vara bröstcancer. Det kan vara hormonella faktorer som ger vätska från bröstet. Det viktigaste är att du nu kollar upp det som oroar dig. Hoppas du får snabbt svar på din utredning för att stilla din oro.

Question 19

Hej. Har fått utslag och rodnad på högra bröstet. Har smörjt med kortison men det blir inte bättre. Har på ca 2v blivit större från ca10cm till 17 cm. Är långsmalt inte så brett. Doktorn ordinerade kortison. Kliar ibland lite men försöker att inte klia. Vad kan det vara. Funderar att ringa vårdcentralen igen.

Accepted Answer

Hej!

Det är svårt att säga. Det vanligaste är eksem, men det kan vara en infektion. I sällsynta fall kan det även bero på bröstcancer, men det är inte det troligaste. Oavsett tycker jag att du ska kontakta vårdcentralen igen då det inte blivit bättre utan snarare sämre.

Question 20

Hej de har kommit en vitt vätska från båda mina bröst, de börja för lite mindre en vecka sen, har haft min mens den här veckan ockås vet inte om de gå någon skillnad. Lider även av extremt ångest å har inte mått så bra på senaste ä har stress ätit å inte sovit så bra men böjar komma tillbaka nu å må bättre löste lite att de kan va på grund av hormonerna så de kanske har påverkat,men ä en väldigt orolig tjej överlag å nu ö jag rädd att de ä cancer. Har sätt att ni svarar så skulle betyda mycket om ni svara på de här

Accepted Answer

Se svar på tidigare fråga

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Täta bröst

Fundering kring återskapande av bröstvårta

Avvikelse från SVF och ev konsekvenser

Nerve-sparing mastektomi

Funderingar till kompletterande mammografi

Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..

Ärftlighet

Funderar

Knöl insidan bröstet

Fundering kring ärta på bröstvårtan

Hudförändring på bröstet

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss