Frågor & svar

Hej! 2023 året jag skulle fylla 28, fick jag unifokal mucinös bröstcancer, grad 2, 40x23x40 mm, ER 98% PR 95%, Ki-67 24%, Her 2 negativ, inga tecken till vaskulär invasion och ingen spridning till armhålan. Luminal A like. Bröstbevarande operation där man fick bort allt. Efter operationen har jag fått cytostatika, strålning 15 gånger + 5 gånger boost. Har tagit Zoladex sen starten av cytostatika behandlingen i november 2023. All behandling kunde genomföras enligt plan och blodprov visade inte någon ärftlighet som orsak till cancern. Nu i mars har jag ätit tamoxifen i 1 år och ska ta det i totalt 5 år. Jag har en stor barnlängtan som jag har diskuterat med läkare och de säger att de gärna ser att jag tar Tamoxifen konsekvent i 5 år. Men vill jag ta paus så rekommenderar dem att vänta i alla fall 2 år. I augusti 2025 var det 2 år sedan operation, kan jag pausa med Tamoxifen då och försöka bli gravid? eller anser ni att det innebär en större risk för återfall att ta paus då jämfört mot att ta paus efter att ha ätit Tamoxifenet i 2 år? Min fråga är med andra ord, när jag som tidigast kan ta paus för att försöka bli gravid? Jag är väldigt rädd för att få återfall men sjukdomen vände verkligen upp och ner på livet och olika planer. Strålningsläkaren sa att risken för återfall är "försvinnande liten" medan läkaren på onkologen sa att jag har hög risk för återfall om det finns någon cancercell kvar i kroppen eftersom tumören var väldigt östrogen känslig, de säger dock att jag ses som botad och cancerfri. Allt gör mig väldigt förvirrad, det vore skönt att få höra några av era tankar. Tack på förhand!

Alltså min mens försvann tidigt under cellbehandlingen, men kom tillbaka en gång efter 6 månader. Andra månaden nu har den inte kommit. Finns det någon chans för mig att bli gravid? Och att den kommer tillbaka som den ska?

Mamma hade dubbelsidig bröstcancer (trippelnegativ + hormonkänslig) och det gjordes en dubbel masektomi och hon fick cellgifter och behandling, för 1 år sedan och hon har efter det deklarerats frisk. Det är andra gången hon har bröstcancer och hon har cancergenen. Hon har frågat vården vad det är för uppföljning och blev informerad om att hon stod i kö för mammografi sedan 1 år tillbaka. "Men jag har ju inga bröst, hur funkar det?" frågade hon. "Vet ej" var svaret.... Mamma är orolig för metastaser och om man inte gör någon uppföljning alls, hur ska man veta om hennes magont beror på ev. metastaser? Vad bör hon göra? Har vi verkligen INGEN uppföljning på cancerpatienter i Sverige? Vad säger protokollet?

Jag är 48-årig kvinna som i början av oktober fick diagnosen bröstcancer. Här kommer information från min journal. Genomgick mammografiundersökning som visade högersidig tumör. Gentest negativ. Sektorresektion den 19/11 där PAD visar fokal duktal cancer. 17 mm grad III. Ingen in situ komponent. Ingen vaskulär inväxt. Bröstpanelen är trippelnegativ. Ki67, 31%. En benign SN. Insättes på adjuvant dostät EC 90, 4 kurer följt av Docetaxel alternativt tillägg av Karboplatin, 3 kurer. Strålbehandling. Jag genomförde första kuren av EC90 utan problem den 23/12 men när det var dags för kur 2 (7/1) så visade min ALAT värde 2,37 ukat/L (alla andra prover var ok) och onkologin bestämde att skjuta upp behandlingen med 2 dagar. Jag tog nya prover två dagar senare som visade ALAT värdet - 2,35 ukat/L och ASAT - 0,87 ukat/L. Så nu är kur 2 uppskjuten ytterligare till 14/1 vilket blir 3 veckor sedan första, alltså inte dostät. Jag blir väldigt tacksam om ni kan svara på följande frågor: 1. Betyder det att min cellgiftsbehandling blir av sämre kvalitet eftersom det inte kunde genomföras en dostät behandling? Blir risken för spridning större? 2. Vad ska man göra om ALAT och ASAT inte blir bättre? 3. Finns det något sätt att beräkna hur stor risken för spridning och återfall är? 4. Ökar risken att jag får andra typer av cancer på grund av att jag redan har bröstcancer? 5. Hur stor är chansen att jag överlever 5 år? Tack så mycket!

Min bröstcancer växte under neoadjuvant behandling med paklitaxel, phesgo och EC. PAD visade lobulär tumör 30 mm, NHG2, ER99%, PGR 0%, Ki67 13%, HER2 positiv, pleomorf LCIS 50 mm och 6 axillmetastaser med extranodal växt. Hur stor är risken för återfall? Är 52 år, har fått lokoregional strålning, behandlas nu med kadcyla, bisfosfonater och hormonsänkande. Behandlingen före mastektomin hade ingen märkbar effekt på tumörerna. Hur allvarligt är detta? Vad talar för att behandlingen efter operationen skulle ha effekt?

Hej! jag opererade bort en invasiv lobulär cancertumör grad 2 i bröstet för 6 månader sedan och allt gick bra. fick sedan strålning och blev väldigt trött efteråt, men har mått bra sedan. för en månad sedan fick jag molande smärta och ömhet i det opererade bröstet och i armhålan som är lite svullen. Är detta vanligt/normalt?

Hej Jag har frågor kring implantat efter strålning samt vad storleken på min bröstcancer egentligen innebär. Jag tycker jag får lite olika information och nu känner jag att jag står utan stöd, information men med många besvär och frågor. Kan tillägga att jag även har diabetes 2 som jag hade god kontroll på med bra värden. Under denna period har dock blodsockret rusat i höjden, trots att jag sköter den. Min diabetessköterska säger att min kropp reagerar på all stress kring det som händer. Bröstcancern upptäcktes på vanlig mammografi och jag blev kallad för biopsi. De hade upptäckt förändringar i hela högra bröstet och nån vecka senare träffade jag kirurgen som informerade om att jag hade bröstcancer i hela mitt bröst och de behöver ta bort hela bröstet. Han informerade om att det kallades DCIS och att de skulle ta sentinel node och att de inte bedömde att jag behövde strålning eller cytostatika. Jag fick olika alternativ och valde en direktrekunstruktion. Eftersom jag hade för stor bröstvolym behövde de i såfall även reducera mitt vänstra så de blev i samma storlek. I journalen står att de bedömer att den är 16,5 cm och ingen misstanke på invasivitet. Operation 3 oktober. Nedan är från journalen. ..PAD svar visar på 180 mm stor DSIC grad 2-3 med nekros. Radikaliteten kan inte garanteras medialt. En negativ sentinel node. Reduktionsplastik vänster har inte påvisat något avvikande men det pågår immunhistokemiska analyser som bevakades av läkaren. Kirurgen som opererade säger enligt journal att det inte går att operera mer än de gjort. Konferensen rekommenderade adjuvant strålbehandling mot höger bröstvägg 40 Gy på 15 fraktioner plus boost på 16 GY på 8 fraktioner mot oradikaliteten Man kunde se DCIS i mediala skivan som avtar vid nivåsnittet men som inte försvinner helt, varför radikaliteten inte kan garanteras. Kraniala superficiella ytan är 0,2 mm, kaualt 0,7 mm, kraniellt 0,2 mm och 6 mm i djupa ytan. Läkaren på strålningen skriver att man får nöja sig med 40,05 Gy i 15 fraktioner. Ingen boost (som planerades först) då det blir ytterst svårt att bestämma vilket område som ska boostas. I denna journalanteckning står diagnos: D050 – Lobulär cancer in situ Jag började min strålning 19 november. Den blev fördröjd pga att såren inte läkte samt extra antibiotika behandling. Strålningen tycker jag har gjort mitt högra bröst väldigt hårt, jag är öm, svullen och det smärtar väldigt skarpt ibland. Huden har självklart reagerat och det ändras hela tiden. I armhålan är det ”svart” hud som nu flagar men det mörka sprider sig runt området. Jag har under tiden gått hos kurator för att bearbeta alla känslor och har svår stressreaktion på det som händer. Har jobbat 25% sen november. Mår väldigt dåligt för att jag inte orkar något, varken hemma eller på jobbet. Vid avslutad strålning så pratade jag med läkaren om att bröstet hårdnat. Han skickar remiss till kirurgen som svarar med att jag har återbesök om 1 år. Jag skickar meddelande till bröstsköterskan som svarar att det är hårt men kommer ändras. Det jag fått till mig under resan är att det är inte optimalt att ha gjort en rekonstruktion innan strålning. Det sa kirurgen själv vid beskedet. Men de gör inget innan strålning utan man får se efteråt. De på strålningen sa att det sällan händer att någon har implantat redan vid strålning. Jag har även läst att det rekommenderas att inte göra rekunstruktion förrän efter 2 år efter strålning – och då med eget material. Men nu är jag här, med ett hårt bröst, på vissa ställen stenhårt. Det gör ont, svårt att ha kläder på mig – både pga huden men även bröstet. Bröstet är synligt buckligt och konstig i formen. Jag har bett om hjälp men blivit avvisad. Jag ska börja jobba heltid är tanken 8 januari men jag känner mig inte redo. Är extremt trött, stressad och har mycket besvär. Orkar knappt vara social med min egna familj, har ork några timmar sen behöver jag vila. Jag promenerar varje dag 4 km, sköter min diabetes som fortfarande har skenande blodsocker, troligen pga stressen. Vad ska jag göra nu? Ska jag vänta 1 år på att se vad som ev händer mer med mitt implantat och se vad? Det som redan har hänt – borde inte kirurgen se på resultatet efter strålningen? Vilket var strålningsläkarens önskemål. Kommer det att behöva opereras bort? Bytas ut eller får jag va utan några år? Ska jag bygga nytt med ”eget material” eller blir jag utan bröst? Min största oro är också storleken på cancern, 180 mm – verkar va stort. Vad innebär det egentligen och att de inte fick bort allt? På vilket sätt kan det spridas – via vävnad eller blodet eller enbart via körtlar men nu är ju bröstet helt borta. Jag känner stor oro inför detta. Jag ska gå på mammografi i 10 år med mitt vänstra men hur kontrollerar men min högra med strålat implantat och risken är mot bröstväggen. Man ska känna på sina bröst men vad ska jag känna efter? Det jag hade kunde inte ens läkarna känna. Nu har jag förhårdnader överallt och i mitt högra är allt hårt. Jag är så rädd och känner mig lämnad av vården.

Hej Är ledsen o orolig… blev kallat till komplettering , för att de kan fastställa bedömningen , till extra mammografi samt ultraljud och provtagning. Betyder detta att de hittade tumör??? Tack

Jag är en kvinna på 32 år som aldrig varit gravid. I slutet på december upptäckte jag att höger bröstvårta ömmade, kollade och fick då se som en liten rödaktig hård ömmande böld (finneliknande.) Det var som lite gult inuti men den tömde sig aldrig på var eller liknande. Den satt ytligt på vårtgården intill bröstvårtan. Läkte ut fint och minskade i storlek samt slutade ömma och rodna. Mot slutet bildades det skinn över (som det gör i läkningsprocesser.) Undrar lite vad det kan ha varit för något? Har hälsoångest och stark cancerfobi så därför går tankarna ditåt. Önskar svar från läkare/onkolog. Jag har en liten fråga till. Jag har sett att det forskats på olikstora bröst och att kvinnor som har assymetriska bröst löper större risk att drabbas av bröstcancer, stämmer detta? Mitt högra bröst har ALLTID varit lite större än vänster bröst. Detta är väl väldigt vanligt vad jag förstått? Mvh, Mikaela

Hej. 2010 gjorde jag en dubbelsidig mastektiomi och jag fick då implantat. Jag gjorde detta på grund av risken att få bröstcancer som finns i familjen inte för att jag hade cancer. Jag vill nu förminska brösten. Vart ska jag vända mig för att få hjälp med detta. Det rör ju sig inte om en "vanlig" bröstförminskning. Jag bor i Västra Götaland.

Hej! Hur blir det om man får en bilateral DIEP lambå operation (direktrekonstruktion) och inte har en anhörig/partner hemma efter utskrivningen från sjukhuset? Jag är orolig över hur det blir, tex under nätterna, om jag kanske inte kan ta upp mig från sängen själv. Hemtjänsten kommer väl inte heller så snabbt och på vilken tid som helst när man måste gå till toaletten. I vilka fall kan man få korttidsboende? Mvh

Hej! Är 31 år och Har under ett tillfälle upptäckt att det kom blod från ena bröstvårtan. Fick trycka med ett papper och sen stoppade blödningen. Detta hände för 3 veckor sedan och sedan dess har det inte kommit något mer. Kan det vara så att man råkat riva ett litet hål på bröstvårtan , kan det visa sig så? Eller är det är såhär bröstcancer kan visa sig ? Var endast klart blod så ingen blandad vätska eller liknande. Kan inte se något annat avvikande på bröstet eller någon knöl .

Jag genomgår just nu strålningsbehandling. Så här beskrivs planen för den i min journal: "adjuvant strålbehandling 2,67 Gy x 15 till 40,05 Gy mot höger bröst och lymfkörtelstationer inklusive IMN med gatingteknik." Jag har utifrån detta två frågor: 1. Vad betyder "lymfkörtelstationer inklusive IMN"? 2. Jag har stora bröst (J-kupa). Innebär det att det är en större del av mig som strålas än på en person med mindre bröst, eller är det endast delar av bröstet som strålas? Innebär det i så fall att risken för efterföljande trötthet och andra biverkningar är större för mig?

Hej jag har ätit tamoxifen ett år och anastrozole fyra år. Jag har inte haft några biverkningar, utan det har känts tryggt och bra med anastrozole. Nu vill onkologen ta bort medicinen med hänvisning till att jag är färdigbehandlad. Jag skulle gärna vilja höra lite om hur ni resonerar kring för och nackdelar med ytterligare något års behandling, då jag läst att det kan vara bra. Jag har hade en lobulär tumör med lågt KI63. Mitt blodtryck är normalt. Tack på förhand.

Opererades i augusti för Luminal A hormonkänslig bröstcancer. 2 tumörer, lobulär och duktal. Ingen spridning till portvaktskörtlar eller livmoder. Jag avslutade min strålbehandlingen i november. Jag har nu åkt på utlandssemester och dessvärre glömt min tamoxifen hemma. Det innebär en veckas ofrivillig paus! Vad behöver jag tänka på? Kan det påverka min behandling? Risk för återfall vid ett kortare avbrott? Med vänlig hälsning, Helene

Jag har fått en vitaktig förändring på bröstet som jag är lite orolig för, (samma bröst dä.r cancern var). Har opererats med tårtbit, luminal B, PAM 50. Märkte förändring i augusti, då stort som ett knappnälshuvud, nu ca 1 cm stor vit, upphöjd förändring. Känns när man drar fingrarna över bröstet. Vill inte uppta sjukvården i onödan, men borde jag be dem kolla upp detta?

Hej Min cancerform är luminal A lik bröstcancer nodnegativ. Erhållit adjuvant cytostatika med EC x 3 och docetaxel x 3. Strålbehandling upp till 40,05 Gy och start av endokrinbehandling. Min bakgrund är att jag haft återkommande depressioner och ångestproblem. Nu när jag fick cancer hamnade jag i en svacka igen. Jag går på antidepressiva medel som funkar på mig, men när jag startade med Tamoxifen blev jag mycket sämre med ångestbesvär och djup nedstämdhet. Nu har jag slutat med Tamoxifen och Zoladex efter rekommendation från kirurgin. Nyttan överväger inte de fruktansvärda biverkningarna jag fick från Tamoxifen. Jag ska träffa en läkare från SU planerat in ett samtal med mig om en månad för att diskutera att istället pröva Anastrozole och Zoladex. Man har sagt till mig att de vanligaste biverkningarna framförallt är att man kan få ont i leder. Vet ni något om de psykiska biverkningar? Jag är så orolig för jag vill verkligen ta medicinen för att förebygga min bröstcancer men jag vill inte leva ett liv där jag ständigt mår psykiskt dåligt. Då är det inte värt. På kirurgin sa de om jag inte minns fel att Anastrozole var mildare, eller bättre alternativ än Tamoxifen när det gäller de psykiska biverkningar. Tacksam om hjälp

Fick bröstcancer för ca ett år sedan. Tumörbildande DCIS grad tre (mätandes 6 cm) med nekros samt microinvasioner i hela tumörområdet. Varken förstadium eller microinvasioner var hormonkänsliga (ER och PR 0%). För DCIS var HER2: 3+ (HER2 och KI67 kunde inte mätas på invasiva foci). Opererad med LICAP samt re-operation då operationen inte var radikal. Har också fått strålning. Jag har nu fått rekommendation av gynekolog om Mirena hormonspiral pga blödningsrubbningar. Bröstmottagningen har i remissvar angett att det inte finns kontraindikation för hormonspiral. Trots det känner jag en kraftig olust att sätta in en hormonspiral och har flera funderingar. Bedöms det ok med hormonspiral för att min bröstcancer inte var hormonkänslig? Har jag enbart en förhöjd risk att få samma sorts cancer? Är risken för en hormonkänslig bröstcancer i så fall på samma nivå som för en kvinna som inte haft cancer? Är min oro obefogad? Jag undrar också över DCIS. Jag förstår att histologisk grad, ung ålder, HER2-positivitet, utbredning (större än 5 cm) och microinvasioner är faktorer som är sämre. Men påverkar det risken för återfall eller ny cancer? Om ja, är det då i huvudsak en ökad risk för samma ”sort”?

Syns den lobulära cancern tydligare på mammografin i och med att jag äter letrozol?

Opererade bort en tårtbit 2021, sedan cytostatika och strålning. Nu Letrozol. Jag är 55 år. Min sexlust är helt borta. Kan den ens komma tillbaka? Känner en stor sorg över att den är borta. Min man är stressad och har haft och har hälsoproblem. Han tar inga initiativ heller och det gör det inte lättare. Känner mig inte särskilt attraktiv. Är det kört? Torra slemhinnor (ja, jag provar med olja, gel, salva osv.) och ingen gnista alls. 😕