Hej! De två huvudsakliga varianterna för rekonstruktion är antingen med inläggning av implantat eller att man flyttar kroppsegen vävnad, så kallad lambå. Den helt perfekta metoden finns tyvärr inte utan alla metoder har sina för- och nackdelar. När det gäller implantat kan man inte lägga in det om man tidigare har fått strålbehandling utan att också tillföra "frisk" vävnad. Detta då vävnaden efter strålbehandling förlorar mycket av sin elasticitet och läkningsförmåga. Fördelen är att det är den minsta operationen som tar kortast tid. Nackdelar är att det är en helt annan känsla i silikonimplantat än i kroppsegen vävnad och att det rekonstruerade bröstet inte åldras på samma sätt. Det är också ganska vanligt att man behöver göra korrigeringar med nya operationer, ibland även ganska lång tid efter rekonstruktionen. I ditt fall behöver man alltså göra någon form av lambå, vilket innebär en större operation med lite högre risker. Fördelen med dessa är att det blir mer samma känsla som ett eget bröst som åldras i takt med resten av kroppen och att, när det väl har läkt, behövs det inte ytterligare korrektioner. Man kan ta vävnad från lite olika ställen på kroppen, där en latissimus dorsi (LD)-lambå är det "säkraste" alternativet, då man inte behöver dela kärlet och risken för förlorad blodcirkulation är betydligt mindre än för de "fria" lambåerna. Vid LD-lambå lossar man en muskel på ryggen och använder den, plus hud och underhudsfett, som rekonstruktion. En nackdel kan vara att det inte blir så mycket vävnad att arbeta med (man kan dock då också "förstärka" med ett implantat). Andra nackdelar är att man kan få besvär med ärret från ryggen och en viss försvagning samt att det blir ryckningar i bröstet då det ju är en muskel (för att undvika det kan man dela nerven men det leder då till ytterligare förlust i volym). Den vanligaste fria lambån (dvs att man delar kärl och syr till ett nytt kärl vid bröstkorgen) är DIEP, alltså att man tar hud och underhudsfett från magen och flyttar upp. Det är en stor operation, som tar cirka 4-6 timmar, och man behöver vara kvar på sjukhus en vecka efteråt för att man ska kunna bevaka kärlförsörjningen, och återhämtningstiden är relativt lång. Man kan också ta vävnad från låret eller ändan. Vid alla lambå-operationer blir det mycket ärr. Den tråkigaste komplikationen är om kärlförsörjningen inte räcker till, utan det blir så kallad nekros (vävnaden dör). Det är dock ovanligt. Det är således inte helt lätta beslut att ta. Prata med din bröstmottagning i första hand. Det ska absolut finna möjligheter till stöd.

5 års uppföljning har redan tidigare varit standard i stora delar av Sverige. Nu har det gjorts en uppdatering av det nationella vårdprogrammet för bröstcancer, där rekommendationerna har förtydligats och baseras på den vetenskap som finns tillgänglig. Troligen har riktlinjerna i den region där du bor anpassats till att följa det uppdaterade nationella vårdprogrammet. Om du är i åldern för screening (40-74 år) kommer du därefter att fortsatt kallas till screening vartannat år.

Hej. Det är svårt att svara på din fråga då den inte innehåller så mycket information. Ställ gärna en fråga som ger lite mer information så kan vi svara lite bättre.

Hej. För en del kan byte av aromatashämmare göra att värken/smärtan minskar. Att den helt ska försvinna kanske man inte kan räkna med. Det blir kanske extra besvärligt för dig som har andra åkommor som ger värk (vilket inte är ovanligt). Hur man ska smärtlindra måste man individanpassat. Den som äter aromatashämmare (i minst 5 år) och inte har fått zoledronsyra (eller annan bisfosfonat/denosumab) som del i sin behandling eller via hälsocentralen pga benskörhet, bör erbjudas bentäthetsmätning efter 2-3 år. Prata med din sköterska/läkare.

Hej. Nu tolkar jag att du skrivit fel och menar Osempic. Vad jag har kunnat hitta finns det inga direkta hinder, men kombinationen är inte välstuderad (Osempic är ju ett förhållandevis ganska nytt läkemedel) och därför svårt att ge något tydligt svar.

Hej! Nej, det låter inte som bröstcancer. Ömhet i bröst är väldigt vanligt. Bröstvävnad är känslig för kvinnliga könshormoner vilka kan göra att det blir lite svullet och mer ömt. Så länge du inte känner någon knöl tycker jag att du kan avvakta, men om du är orolig och tycker att det är svårt att avgöra om det finns knöl eller inte kan det vara bra att kolla upp det på vårdcentralen.

Hej! Nej, din beskrivning låter inte som bröstcancer utan bara att det kommer lite sekret från gångarna. Det är också ovanligt att det rör sig om bröstcancer när det kommer riktig vätska från bröstvårtan.

Hej! När det gäller valet mellan mastektomi och bröstbevarande kirurgi är det svårt att säga säkert vad som är rätt eller fel. Valet kan bero på många olika saker (som tex tumörens storlek i förhållande till bröstets storlek och eventuell fördel av att kanske kunna slippa strålbehandling), och det finns för- och nackdelar med bägge. Däremot är det väldigt beklagligt att olika läkare, med kort varsel, säger olika saker till dig utan att förklara i lugn och ro varför man kan se olika på det, och utan att ge dig tid att fundera. Det är inte heller bra att du inte tycker att det som står i journalen stämmer. När det gäller formuleringen i journalen kan du be att de rättar det. Jag tror också att det vore bra om du kan få en tid bokad med en läkare och gå igenom det som hänt.

Hej. Oavsett vilken hormonsänkande behandling (men även cytostatika) man får så kan en del uppleva negativ påverkan på minnet. Prata din läkare och hör om ni kanske kan byta till annat märke eller annan aromatashämmare. Det kan ofta vara bra att ha en paus först, för att se att besvären blir bättre, men bäst är att prata med sin vårdgivare som har all information om din bröstcancer som du haft.

Hej. Det finns olika sätt att få hjälp mot klimakteriebesvär, hur bra den enskilda metoden fungerar varierar mellan individer. Jag tänker att de olika besvären ofta går in i varandra, tex att svettningar kan leda till sömnbesvär som kan leda till trötthet och humörskiftningar osv. Jag rekommenderar dig att prata med din läkare för att bena ut hur du kan få den bästa hjälpen beroende på de besvär som du har. Läkaren på hälsocentralen är ofta van med denna frågeställning. En del blir hjälpta av tex akupunktur, motion osv, men det finns även olika läkemedel man kan prova.