Jag var väldigt tveksam till direktrekonstruktion med medicinskt silikon vid min bröstcancer operation med mastektomi, och tog upp min oro och tvivel med min bröstkirurg o sköterska. Dels var jag nedsatt sen många år, och under utredning för ME/CFS (tidigare kallat kronisk trötthetssyndrom) ME har bla autoiumuna drag vilket jag tydligt berättade.. Jag har även flera födoämnesallergier. Jag har även läst om kvinnor som blivit sjuka av sina silikon bröstimplantat. Jag tog upp allt detta och undrade om jag verkligen var en lämplig kandidat. Min bröstkirurg sa att "man reagerar inte på sjukvårdens "top noch" medicinska silikon" och han var väldigt drivande och övertygade om att direktrekonstruktion skulle vara det bästa för mig.. både psykiskt för att slippa vakna enbröstad efter operationen, samt för att slippa bli snedbelastad i ryggen som enbröstad. Två smärtsamma veckor efter min operation med mastektomi och direktbröstrekonstruktion sprack op.ärret upp med en stor glipa och det rann ut massor med gul sårvätska, och död svart vävnad fick klippas bort längst op.ärret. Jag hade under hela tiden tagit min förskrivna antibiotika samt noga följt alla råd. Så två veckor efter operationen fick implantatet opereras ut, och det visade sig sen vara en stark autoiumun reaktion som fick en allvarlig autoiumun reumatisk bindvävssjukdom Systemisk skeleros att bryta ut. Jag står nu på hög dos immundämpande medicin då mitt immunförsvar efter detta blivit överaktivt o angriper bindväven. Det finns flera dokumenterade fall både med cellneckros vid direktrekonstruktion pga svårare läkningsprocess, samt flera fall då autoiumuna sjukdomar som tex Systemisk skleros har brutit ut... Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion? Det är ju faktiskt ett främmande material som kroppen som ska acceptera, samtidigt som mastektomi såret ska läka! Mycket begärt av en cancerangripen kropp.. Läser efteråt att det ju ändå räknas som en form av högrisk ingrepp..
Jag förstår överhuvudtaget inte hur kirurgen kunde med all presenterad fakta om mitt nedsatta allmäntillstånd, känslighet och min oro och tvivel kunde tycka att jag var en lämplig kandidat för direktrekonstruktion med medicinskt silikon? Hur hans riskkalkyl såg ut? och att jag skulle slippa bli snedbelastad i ryggen (har c-kupa) o ev må sämre psykiskt enbröstad skulle uppväga ev. risker med komplikationer för en nedsatt känslig patient som dessutom utreds för en sjukdom med autoiumunitet det förstår jag inte!
Man är i ett väldigt utsatt omskakat tillstånd o måste kunna lita på att sjukvården fattar det bästa och säkraste alternativet för patienten! En direktrekonstruktion är ju faktiskt inte en medicinsk nödvändighet så borde ju bara förekomma när patienten har bättre hälsoförutsättningar samt själv insisterar på det! Jag tror detta med tiden kommer uppdagas hur olämpligt riskmässigt och hälsomässigt det är med direktrekonstruktion med medicinskt silikon! Synd om alla kvinnor som under tiden inte upplyses om riskerna, och riskerar att få onödigt lidande och komplikationer som cellneckros som leder till en operation till med explant, autoimuna reaktioner och autoimuna sjukdomar. I USA tex upplyser de bättre om riskerna, men där riskerar ju läkaren att bli stämd vid ev svårare komplikationer... Tänkvärt och värt debattering..
Hej!
Det är verkligen beklagligt att du inte har fått mer information, och framför allt att den information du har fått verkar ha varit ganska ensidig. Det låter inte heller som att din kirurg har varit så lyhörd för dina funderingar och önskningar eller din oro.
Hur mycket och vilken information som ges till patienter i olika sammanhang varierar nog tyvärr, och vissa kirurger har kanske mer egna åsikter som får styra. Så ska det ju inte vara, utan beslut ska ske i samråd med patienterna, och man behöver vara extra försiktig med större ingrepp som inte är livsnödvändiga. Ibland kanske läkare kan tänka att det blir för mycket information att ta emot, särskilt i samband med cancerbesked, och att det kan bli svårt för patienten att besluta om för många aspekter läggs fram.
Jag tror att sjukvården i allmänhet skulle behöva bli mycket bättre på informationsdelen, och kanske till viss del ta efter USA med utförlig skriftlig information.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg, Västmanlands sjukhus i Västerås.