Visar 10 av 6083 träffar

Fundering om entocort o tamoxifen

2023-04-24
Jag har kolit o måste äta entocort men även tamoxifen. Min fråga är hur dessa 2 läkemedel passar ihop?
Visa svar
Svar:
Jag har kollat upp detta i FASS och kan inte se att det skulle vara något förväntat problem med den kombinationen.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar

Funderar

2026-09-02
Opererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter inte i första hand som något farligt om du inte har noterat något annat, som knöl eller hudförändring. Jag tycker att du kan avvakta några veckor, men om det inte blir bättre kan det vara bra att kolla upp det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderar

Knöl insidan bröstet

2026-09-02
Hej. Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Visa svar
Svar:
Hej! Om det sitter utanför bröstet kan det tex vara en fettknöl. Men det är väldigt svårt att säga vad det är när man inte kan undersöka, och mitt råd är att kontakta vårdcentralen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Knöl insidan bröstet

Fundering kring ärta på bröstvårtan

2026-09-02
Hej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar, /Generad 19 åring
Visa svar
Svar:
Hej! Det låter i första hand som en talgkörtel, ett så kallat aterom, där utförsgången blivit tilltäppt så att det fyller på sig talg (som produceras av körtlarna för att smörja huden). Det låter absolut inte som något farligt, men det är nog ändå bra att du kontaktar din vårdcentral så att de kan undersöka och se om man kan göra något åt det.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering kring ärta på bröstvårtan

Hudförändring på bröstet

2026-09-02
Har sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd, men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Visa svar
Svar:
Hej! Det finns väldigt många orsaker till fläck i huden på brösten, varav de flesta är ofarliga. Inflammatorisk bröstcancer visar sig på ett mer dramatiskt sätt, med mer utbredd rodnad och svullnad. Om du är orolig är det bästa att kolla upp det på vårdcentralen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hudförändring på bröstet

Alltid ultraljud?

2026-08-27
Hej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Visa svar
Svar:
Det är vanligt att även göra ett ultraljud när man känner en knöl i bröstet, men beslutet om man ska kalla tillbaka för ytterligare undersökning eller inte efter screeningundersökningen tas i samband med att mammografibilderna granskas, beroende på hur bilderna ser ut, i kombination med vad sköterskan har antecknat angående dina symtom. Det finns nog god chans att du blir tillbakakallad. I annat fall kan du be om en remiss från vårdcentralen.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Alltid ultraljud?

Behandlingsplan hormonell bc

2026-08-26
BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD:  12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år. Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen?  Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta. Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Behandlingsplan hormonell bc

Blåsor o ont i hela munnen,efter cellgifter. Främst kinder, tunga ingånget in vid svalget och

2026-08-26
Finns det något sätt att hindra, göra mindre inte vid blåsor i mun, svalg o långt bak på tunga pga cellgitsbehandlibg
Visa svar
Svar:
Hej. Blåsor och smärtor i munnens slemhinnor kan bli besvärligt och kan ibland kräva att man anpassar dosen. En del suger på isbitar under behandlingen - huruvida det hjälper eller inte är oklart. Ett annat knep kan vara att skölja munnen med en lösning av vatten och bikarbonat, tex en tesked i 2 dl vatten. Lösningen ska sköljas runt i munnen/gurglas, men inte sväljas. Det finns även andra medel att ta till om det inte hjälper, prata med din behandlingssköterska.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Blåsor o ont i hela munnen,efter cellgifter. Främst kinder, tunga ingånget in vid svalget och
Övrigt

Sparas tumörvävnad?

2026-08-26
Hej! Det har nu utvecklats möjlighet att ta DNA-prov från en patients tumör o få ett individuellt provsvar som sedan kan användas bla för att upptäcka återfall. Dvs att man kan följa blodprover för att se om tumör DNA finns i blodet =återfall. Media rapporterar att man har kunnat hitta återfall flera år innan ett sådant syntes på en mammografi. Jag fick min diagnos för 2 år sedan - finns min tumörvävnad sparad i någon biobank eller liknande? Om den är sparad - hur går jag till väga för att få den analyserad? Och kan jag någonstans (via offentlig eller privat sjukvård) få lämna blodprov regelbundet för att upptäcka om tumör-DNA återkommit i mitt blod? Jag var strax under 50 år när jag fick min diagnos o har hemmavarande barn ett bra tag till så för mig är det oerhört väsentligt att upptäcka ett ev återfall så tidig som möjligt så jag vill göra allt jag kan för få ta del av nya möjligheter såsom ett sådant blodprov. Tack för hjälpen!
Visa svar
Svar:
Hej. Om du inte har begärt att din tumörvävnad ska kasseras (vilket jag inte tror så många begär) finns den sparad för framtida användning, tex vid ett återfall. Man kan vilja eftergranska och jämföra ny och gammal tumör. Idag finns i Sverige inte möjlighet att analysera tumörvävnad för att sedan kunna lämna regelbundna prover för att hitta tidigt återfall. Om och när sådana möjlighet kommer att finnas kan jag inte svara på.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Sparas tumörvävnad?
Övrigt

CHEK2

2026-08-26
Har fått veta att jag är CHEK2-bärare och skulle få information från Cancergenetisk mottagning i Umeå men tycker att de har varit väldigt dåliga på att ge information. Har försökt få prata med någon som kan mer om detta, tex de som tillhör nationella vårdprogramgruppen för bröstcancer men där har ingen kunnat svara på mina frågor. Konstigt nog har inte ens den gruppen någon som svarar på patienters frågor. Cancergenetisk mottagning hänvisar till min läkare men det är inte min läkares område så det var en konstig hänvisning. Vem kan jag prata med för att få information?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tycker att det låter lite märkligt och blir lite förvånad över att du inte får den informationen från Umeås Cancergenetiska mottagning. Jag jobbar själv i Umeå och förväntar mig att de ger den informationen då de är de som kan detta bäst. Har du fått prata med en läkare på Cancergenetiken eller är det en genetisk rådgivare. Om det inte är en läkare du pratat med tycker jag att du ska be att få ett läkarsamtal. Om du inte får hjälp kanske du ska be din läkare kontakta dem. Det framgår inte om du har haft bröstcancer eller inte, men oavsett det borde du ha rätt till information. Ibland går det kanske inte att ge svar på alla frågor, men då bör man ju få veta det också (att det inte finns svar, menar jag).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
CHEK2
Övrigt

Funderingar runt spänningar i båda brösten.

2026-08-25
Hej skulle ställa fråga gällande spänningar i båda brösten som kommit under senaste månaden, jag är 58år och har varit i klimakteriet ett tag, mensen slutade runt 50- 52. Står en del om att söka vård om det inte går över, pratas om bröstcancer med dessa symtom. Hur skall jag tänka. Tack på förhand.
Visa svar
Svar:
Hej, det du beskriver behöver inte vara något som har med bröstcancer att göra utan låter mer som problem relaterat till hormonella faktorer. Tänker att det kanske kan ha med klimakteriet att göra. Dock tycker jag att du ska prata med din vårdcentral för bedömning.
Jeanette Bäcklund

Jeanette Bäcklund

Kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum

Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar runt spänningar i båda brösten.

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss