Hej! Jag är 27 år och känner mig lite orolig över bröstcancer eftersom min mamma är döende i bröstcancer. Jag försökte kolla upp om det är möjligt att gå på regelbundna undersökningar innan 40 års ålder och det ser lite hopplöst ut, jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig. Alla bröstmottagningar skriver att de tar emot kvinnor under 40 om man har besvär/förändringar i bröstet. Detta känns lite konstigt, särskilt eftersom min mamma hade inga symptom, inga kännbara knölar eller synliga förändringar och endast diffusa symptom som mild ömhet i bröstet och trötthet, hennes cancer upptäcktes vid en vanlig mammografiscreening och då fick hon diagnos om fjärde stadiet med skelettmetastaser, alltså inte ett tidigt skede av cancer alls (hon var 52 vid diagnos). Dessutom är bröstcancer hos yngre kvinnor både mer aggressiv och dödligare, så det känns extra viktigt med tidig upptäckt, trots att statistiskt sett är det mer ovanligt i lägre åldrar. Men statistiken hjälper inte så mycket om man drabbas själv. Det känns jättekonstigt att man inte bara enkelt kan boka en undersökning om man är yngre, jag skulle själva känna mig lugnare med regelbundna undersökningar, även om man gör det i ”onödan” som en extra försiktighet. Jag känner mig ofta avvisad av sjukvården (generellt, inte bara i den här frågan) och det känns som att man ofta inte blir tagen på allvar när man av försiktighet vill kolla upp saker, trots att man får höra att prevention är så viktigt. Visst är det viktigt att undersöka sig själv hemma, och det gör jag också, men i min mammas fall har det inte hjälpt med att upptäcka hennes cancer, så det räcker ju inte alltid. Har ni några tips om vart man kan vända sig i min situation och hur tänker Bröstcancerförbundet kring att utöka screeningprogrammet för bröstcancer till lägre åldrar?

Hej! För ett år sedan fick jag diagnosen hormonkänslig bröstcancer. Jag genomgick operation i november (tårtbit med två friska portvaktsköttlar) och strålning i januari/februari. Efter behandlingen har jag då och då upplevt stickningar i brösten, antingen vid ärren eller på sidan, men det har bara varit en dag i taget. Nu har jag dock känt smärta och stickningar på sidan av brösten samt i armhållarna varje dag i över två veckor. Jag börjar bli orolig – är detta något jag bör vara uppmärksam på? Skulle jag kontakta min onkolog eller kontaktsjuksköterska, även om jag ibland känner mig osäker på om mina frågor tas på allvar?

Hej! Jag är 26 år och märkte av att jag fått vätska ur en av mina bröstvårtor 2 gånger nu på 2 månader. Det kommer dessutom från bara ett o samma bröst och är en klar/gulaktig färg. Jag misstänker att det kan ha något med min uppkommande mens att göra då det är såpass nära inpå, men har aldrig upplevt detta framtill nu. Jag är inte gravid och har inte haft samlag med en man på flera år. Jag tänker att även om det skulle bero på min menscykel eller hormoner så tänker jag att det inte skadar att fråga om detta här med, ifall det skulle vara något värre.

Min ena vårtgård har liksom en förmodligen nytt parti (lite osäker) nertill som är ljusare och lite knottrig. När ska man kolla upp?

Hej, jag har haft Her2 positiv BC, opererades i slutet på Maj och strålades sista gången i juli. Nu några månader senare upplever jag en brännande känsla i samma bröst. Kan detta vara sena biverkningar av operation och strålning eller bör jag vara orolig att cancern är tillbaka?

Hej! Jag har tidigare lagt märke till att jag har en mjuk "kula" i armhålan som syns i vissa lägen, typ när jag spänner armen och har den uppåt. I förra veckan upptäckte jag en knöl i bröstet, men fick då mens dagen efter och har avvaktat. Knölen känns oförändrad, hård, avlång och rörlig (tror jag). Är risken att det handlar om cancer större med tanke på att jag också har "kulan" i armhålan?

Hej! Jag är 18 år gammal och sen ca 2 månader tillbaka har jag märkt att vätska kan komma ut ur mina bröst, både spontant och när jag har klämt. Vätskan kan vara genomskinlig eller variera i nyanser av vitt. Majoritet av ”innehållet” i mina bröst känns som att det är utgjort av en enda stor hård massa. Jag har svårt att utgöra någon speciell form men känner att det är buckligt utanpå. Jag upplever också att den hårda vävnaden är större på ena sidan. Det gör alltid lite ont men extra ont om jag klämmer. Jag vet inte riktigt hur länge jag har haft det men har aldrig (förrän nu) reflekterat över att det skulle kunna vara något ”onormalt”. Det skulle alltså kunna ha varit så ända sedan jag först fick större bröst eller något mer nytt. När jag har läst om det så tycker jag det låter som Fibroadenomatos men på 1177 så står det att det är vanligast runt åldern 30-45. Jag har aldrig varit kontakt med läkare men utifrån min uppfattning verkar allting vara lugnt, men det skulle ändå vara skönt att få veta mer.

Hej! För yngre, premenaupausala kvinnor som tillexempel står inför en 10 år lång endokrin behandling verkar det föreligga stora risker för senbiverkningar och sekundära biverkningar som påverkar livet negativt. Vet man något om hur vanligt det är med olika hälsorelaterade problem senare i livet för den här patientgruppen? Information om potentiella direkta biverkningar som värmevallningar, att alla inte får alla biverkningar, att man måste pröva och se vad som händer, och "vi tar det som det kommer, allteftersom" räcker ju inte i så fall. Om det finns risk för permanenta eller kroniska sjukdomar och hälsoproblem på lång sikt så borde väl läkarna informera om hur stora de riskerna är, tillsammans med patientens absoluta riskminskning för återfall med behandlingen - hur ska patienterna annars kunna ta ett informerat beslut kring om de tycker att riskerna för sekundärbiverkningar och senbiverkningar är rimliga mot vad de vinner med behandlingen?

Hej! Jag har hört att Moringa i tablettform skulle kunna hjälpa en att bl a få ner kortisolet. Finns det något bevisat som talar emot att ta det om man haft Her2 negativ bröstcancer?

Kan man känna av biverkningar mer eller mindre om man bytar "fabrikat" på tamoxifen. Känner mig orkeslös och trött efter att ha bytat.