Riskgrupp vid cellgiftsbehandling

Question 1

Hej! Jag har fått dessa journalsvar: 
*Tumörstorlek 20 mm (T1c)
* Inga lymfkörtelmetastaser (N0)
* Grad 1
* Luminal A-lik
* ER- och PR-positiv
* HER2-negativ
* Ingen multifokalitet
Det jag undrar är varför man fortfarande ger östrogen som kan orsaka bröstcancer? Jag har använt östrogen + hormonspiral mot klimakteriebesvär i 3 år.

Accepted Answer

Hej. Riskökningen för bröstcancer med tex östrogen har genom åren varit väldigt omdebatterad. Riskökningen är inte så stor de första 5 åren och när man ger östrogentillskott till en kvinna som kommit in i klimakteriet bör man ge så kort tid som möjligt. För vissa kvinnor är klimakteriesymtom väldigt livskvalitetssänkande och det är därför bra ändå att det finns hjälp. Tidigare gavs östrogentillskott i många år, ibland 10-15 år. Det var innan man visste om riskerna. 
En ung kvinna som tappat sin östrogenproduktion tidigt, tex pga cancerbehandling, ges tillskott en längre tid eftersom det då ersätter kroppens egen produktion som nu försvunnit för tidigt. 
Jag vet inte om du blev klokare av detta.

Question 2

Fick cancerdiagnos 16/3. En cancer som sannolikt missats på mammografi i slutet av augusti då man inte tog kompletterande UL, täta bröst som undersöktes med UL 2023. Hade total tumörmassa 5X3X1,5 cm. Lokal metastas i bröstets periferi medförde total mastektomi 27/4. Man tog enbart 1 lymfkörtel och i denna fanns en mindre makrotumör. Fick vänta 3 v på PAD-svar och sedan ytterligare drygt 3 v på kompletterande PAM50 som visade ROR 14. Det var både duktal typ B och lobulär. ER 98%, PR85%, Ki67% 4 (men i biopsin 16/3 var den 17). Det har nu beslutats om enbart strålning 15 ggr samt aromatashämmare. Dessvärre start strålning 9/7, dvs nästan 12 v postop. Det är oerhört långa väntetider på KS. 
Enligt forskningsrön är det ökad risk för lungcancer vid strålning av bröstkorgen, 50% ökad för rökare. 
Jag är f d rökare och är nu väldigt orolig för ökad risk för lungcancer och om det står i proportion till minskad risk för recidiv av bröstcancern när strålningen påbörjas så sent. Hur stor andel av de som strålas får lungcancer?

Accepted Answer

Hej. Risken att få tillbaka bröstcancer utan strålbehandling är större än risken att få en lungcancer på grund av strålbehandling. Studier har visat att risken för att få en lungcancer efter strålbehandling fördubblas. Strålbehandlingstekniken utvecklas hela tiden för att minska risken för akuta och sena biverkningar, tex lungcancer, så risken är möjligen lite mindre idag än den tiden studierna baseras på. Vad innebär det då? Om man tittar i den statistik som finns på tex Cancerfondens hemsida har en kvinna en risk på drygt 3% att få lungcancer innan hon fyller 80 år och det innebär då att risken ökar till 6,5% om man fått strålbehandling (på ett ungefär). Andra riskfaktorer är rökning eller om man har exponerats för tex radon och asbest. Hur många som får lungcancer efter en bröstcancer kan jag inte svara på, men risken ökar inte för att du kommer igång med behandlingen först efter 12 veckor.

Question 3

PAD både duktal och lobulär cancer samt omgivande DCIS grad 1 + 2, totalt extent 47 x 36 mm. Tumörerna 6 respektive 2 mm. Hormonreceptorpositiv. En frisk lymfkörtel. Tog Exemestan en månad med många biverkningar bl a höga levervärden. Avslutade behandlingen. Min fråga är kan jag använda Blissel mot torra slemhinnor eller rekommenderar ni hormonfria preparat?

Accepted Answer

Hej. Vi brukar rekommendera hormonfria preparat i första hand. Om det inte hjälper kan tex Blissel vara ett alternativ.

Question 4

Fick tubulär cancer (0,7mm) i vä bröst utan spridning i januari 2025. Tog bort en tårtbit och strålades 5 dagar. Började äta Tamoxifen i jan/februari med biverkningar som stickningar, sendrag, ont i leder och svårt att sova.  Fick komplettera med E-vimin kaplsar mot svettningarna, vilket fungerade bra. Vid kontakt med onkolog i juni så beslöt jag mig att avbryta med Tamoxifen eft det var 0,7% chans att jag skulle få tillbaka cancer.
Dock har mina skakningar i armar, huvud och ryckningar i underbenen fortsatt. Kan dessa skakningar och ryckningar bero pga klimakteriet eft allt började när jag åt Tamoxifen? Nu har jag en tid hos neurologen för att utreda mina skakningar och har även genomfört en hjärnröntgen. Har även börjat äta Inderdal (40mgx2) för misstänkt Tremor.
Jag gissar att det är klimakteriet som har utlöst detta och vilket även min läkare också misstänker men HUR går jag vidare i detta?
Mvh Susann, 57 år

Accepted Answer

Hej. Det är bra att du får utreda dina besvär. Vad som orsakar dem är förstås svårt att veta. Hur man ska gå vidare beror på vad utredningen visar. Det bästa är att de läkare du har kontakt med stöttar upp, då det är svårt att i ett sånt här forum att ge förslag. Vi har ju inte hela bilden och inte heller möjlighet att utreda osv. Jag önskar dig lycka till och hoppas att du får rätt hjälp.

Question 5

Äter kisqali 400mg och letrozol och nu när jag har hög smärta i rygg och axel fick jag recept belagd naproxen 500mg som jag ska ta 2gånger om dagen. Kan jag kombinera dessa mediciner?

Accepted Answer

Hej. Det går bra att kombinera dessa 3 preparat.

Question 6

Hej,jag är 76 år och önskar göra mammografi. Jag har gjort mammografi vid varje kallelse sedan jag var 40 år. Jag har flera äldre bekanta som drabbats av bröstcancer vid högre ålder.
Tacksam för svar hur jag kan få till detta. Det verkar svårt!?

Accepted Answer

Hej
Screeningprogrammet för bröstcancer med mammografi slutar vid 74 års ålder. Efter den åldern behövs en remiss för mammografi. För att undersökningen ska göras behöver det finnas en anledning. Att man vill ha en undersökning räcker inte för att uppfylla de krav som finns i svensk strålskyddslagstiftning för att undersökningen ska kunna bedömas berättigad och genomföras.
Rekommendationen är att regelbundet känna på sina bröst och att söka läkare för bedömning vid symtom från brösten eller om du känner en ny knöl. Läkaren kan då vid behov skicka en remiss för mammografi.

Question 7

Kag sökta vård eftersom jag har en svullnad mellan armhåla och bröst. Har även en nykommen brännande smärta i bröstet som varierar i intensitet. Blev remitterad till kirurgmottagning och därefter kallas till mammografi. Nu efter att ha väntat på provsvar i en månad få jag en ny kallelse för ultraljud om ytterligare en månad. Är helg och jag kan inte kontakta vården. Jag känner mig väldigt orolig efter denna nya kallelse och har svårt att stå ut med oron....har nå gått 4 månader sedan min första kontakt. 

Varför blir jag kallad för ultraljud? Har de hittat något?

Accepted Answer

Hej
Att man vill komplettera mammografin med en ultraljudsundersökning kan bero på att man har sett något på mammografibilden, men behöver inte göra det. Det kan också bero på att man tyckte mammografibilderna var svårbedömda av någon anledning eller att man vill komplettera med ultraljud för att öka känsligheten i undersökningarna av någon anledning.

Question 8

Hej! Min mamma blev diagnostiserad med bröstcancer när hon bara var 26 år gammal, och dog två år efter det. När jag var 14 började jag på p-piller men när min barnmorska fick reda på att min mamma dog i cancer så fick jag inte längre ta preventivmedel med hormoner i innan jag gjorde ett ”test” hos läkare. Vad kan detta vara för ”test” hon pratade om? Och finns det en större risk för mig som ung att få bröstcancer? Jag är snart 20 år gammal, slutat ta hormoner, och har ingen annan direkt nära släktning med cancer. All hjälp uppskattas!

Accepted Answer

Hej!

26 år är väldigt ungt för att få bröstcancer, vilket gör att man kan misstänka att det kan finnas en bröstcancergen i släkten. En sådan gen ger stor risk för bröstcancer. Detta kan man undersöka med ett speciellt blodprov. Det ser lite olika ut på olika ställen hur rutinerna ser ut, men ofta är det via Klinisk Genetik (på universitetssjukhus) som dessa prover beställs. Om du vill undersöka detta kan du börja med att söka hjälp på vårdcentralen, som kan skriva remiss till den klinik som är ansvarig för detta i din region.

Question 9

Hej, vet inte hur jag ska sammanfatta detta.
Jag fick plötsligt för två veckor sedan en smärta i vänster bröst som jag inte känt tidigare.
Smärtan strålade från bröst till armhålan och ibland ut i armen. Kände antingen på sidan av brösten men ibland att själva bröstvårtan och vårtgården ömmade. Kunde bli svullet.
Det försvann helt i 6 dagar. 
Jag uppsökte min vårdcentral första dagen jag fick denna smärta och han kände igenom armhålor och brösten utan anmärkning.
Jag har gjort mammografi och ultraljud 25 november 2025 utan något avvikande.

Helt plötsligt började smärtan dock komma tillbaka för några dagar sedan.
Uppsökte då läkare på nytt som kände igenom armhålor och bröst på nytt, inget misstänkt sa han.
Sedan igår har jag sett att en av mina talgkörtlar som sitter ytligt på vårtgården blivit lite mer ljusrosa än de andra som är hudfärgade, när jag petat på den så börjar hela bröstet smärta igen..
Jag är orolig vad kan detta vara, just smärtan men också den enskilda körteln. Den kan bli stor som de andra körtlarna vid kyla och beröring och sedan bli platt igen men färgen är fortfarande ljusrosa.

Accepted Answer

Hej!

Det är svårt att säga utan att ha sett det, men det låter som att du är undersökt ordentligt. Ömhet och värk i bröst är väldigt vanligt och sällan tecken på något farligt. När det gäller talgkörtlarna kan de ju ibland blir inflammerade men det borde läkaren i så fall ha sett. Huden ändras vid temperaturskiftningar och beröring, så det du beskriver kan mycket väl vara helt normalt. Då du nyligen varit på undersökning tycker jag att du kan avvakta lite.

Question 10

Jag var i måndags på besök för mammografi och ultraljud då jag upptäckt en knöl på vänster bröst. Innan dess får jag träffa en läkare som känner igenom mina bröst. Biopsi görs, två stycken. Efter det får jag träffa läkaren igen som säger att jag har cancer och kommer opereras under sommaren, en sk tårtbit där knölen sitter. Får träffa en sköterska som ska vara min kontaksköterska och även hon går igenom op förloppet samt upprättar en kontaktsida på 1177. Jag får också till mig att jag kommer genomföra strålbehandling efter op i 5 dagar. Nu säger mina vänner att detta inte kan stämma och att jag inte kan ha fått ett cancer besked på plats. En vän säger att hon också haft en knöl de gjort biopsi på men att det inte var något de tog bort och att jag inte kan få ett svar innan provsvaret kommer. Jag blir jätte förvirrad och vet inte om jag har missuppfattat någonting. Läkaren sa att de knölen är kod 5. 
Kan ni hjälpa mig vad som är vad?

Accepted Answer

Hej!

Man har lite olika rutiner på olika sjukhus, och jag vet inte om läkaren var kirurg eller bröstradiolog (röntgenläkare)? Röntgenfynd graderas från kod 1-5, där kod 1 är normalt, kod 2 är godartad förändring, kod 3 är oklar förändring, kod 4 stor misstanke om cancer och kod 5 väldigt stark misstanke om cancer. Man kan förstås inte vara helt säker innan man har fått provsvar. Oftast, men inte alltid, är det cancer om det är kod 5. Oavsett vad provet visar gör man alltid en operation om det ser så misstänkt ut att man bedömer det som kod 5, så det kanske var det som din läkare ville förbereda dig på.

Question 11

Hej,
Utan att ni har en helhetsbild undrar jag hur er tolkning och er rekommendation av min situation är. Jag har ett vårdteam som överlag känns bra även om jag ibland har lite av rullande band känsla, därav frågan om en second opinion.
Jag diagnostiserades med 45 mm stort område minst höger bröst. Corebiopsi visar invasiv NST. ER positiv 99%, PgR 99%, HER2 negativ, Ki67 35%. Tumören är grad 3 och med inslag av kärlväxt. Dessutom DCIS grad 3.
Jag fick neoadjuvant cytostatika, 8 doser EC och 12 doser paxitaxel. Syftet var att försöka minska tumören för att kunna göra bröstbevarande kirurgi.
Resultatet på OP visar 55 mm stor bröstcancer NST, NHG 2, ER 90%, PgR 50%, HER2 1+, Ki67 mindre än 1%. Läkarna anser det vara svårbedömt vad gäller marginaler, där det eventuellt är mindre än 0,1-0,2 mm mot perifer, grön kant. Även SN gjordes där två lymfkörtlar tagits ut varav en har en mikrometastas på 1,5mm. De rekommenderar axillutrymmning.
Därefter strålning samt tablettbehandling.

Min fundering, oro och rädsla är kring axillutrymmningen. Jag har läst diverse rapporter, studier och dokument och undrar för personer som har/har liknande situation som mig (alla är så klart individuella) är verkligen borttagande av axillen enda/bästa vägen att gå med tanke på de höga riskerna för armmorbiditet och försämrad livskvalité? 
Jag har läst och förstått att det inte finns studier för personer som fått neoadjuvant behandling vad gäller alternativ till axillutrymmning och riktlinjer som finns nationellt säger axillutrymmning. Samtidigt finns dokument som säger att detta gäller vid minst två lymfkörtlar påverkade.
Är det möjligt att göra en axillbiopsi för att se om fler kan tänkas ha påverkan?
Kan man göra en ’mellan’ operation där man inte plockar bort allt utan ett par igen för att se om fler har metastaser och på så sätt minska biverkningarna?
Kan man helt hoppa över axillutrymmning och istället få en ’extra’ dos och omgång cytostatika?
Jag är 40år, har en del andra fysiska besvär och mental ohälsa samtligt som jag är högt träningsaktiv. Att det finns så hög risk för biverkningar vid axillutrymmning skrämmer mig.
Tack på förhand.

Accepted Answer

Hej!

När det gäller primär operation (utan neoadjuvant onkologisk behandling före) finns det nu flera studier som visar att det är säkert att avstå från axillutrymning vid mikrometastas (>0,2-2 mm) eller max två makrometastaser (>2 mm) i sentinel node.
Efter neoadjuvant behandling finns det ännu inte lika många studier, och då blir läget lite annorlunda eftersom man ju redan har fått en del av den behandling som man tänker ska "täcka upp". I vårdprogrammet rekommenderar man därför axillutrymning vid mikro- eller makrometastas i sentinel node efter neoadjuvant behandling. Förut rekommenderade man axillutrymning även vid sk isolerade tumörceller (max 0,2 mm) i sentinel node. Vid primär operation räknas isolerade tumörceller inte som någon spridning alls, men efter neoadjuvant behandling tänker man att det mer är ett tecken på att tumören inte har svarat lika bra på behandlingen. Nu tycker man ändå att det finns tillräckligt med studier som stödjer att man kan avstå från axillutrymning vid isolerade tumörceller.
De vårdprogram som vi har är riktlinjer. Men dessa måste man se i ljuset av andra faktorer som är viktiga för patienten, och jag tycker absolut att du och din läkare kan diskutera risker med olika alternativ. Om man inte gör axillutrymning ökar det sannolikt risken lite för återfall i lymfkörtlar i armhålan. Det är dock mycket oklar om det påverkar överlevnaden. Jag antar att man också planerar strålbehandling? Det är också en bra behandling för att minska risken för återfall och ger inte lika stor risk för besvär från armen.

Question 12

Hej, finns det några kända orsaker för att bröstcancer uppstår, eller är det några riskfaktorer som man bör vara medveten om?

Accepted Answer

Hej!

Den starkaste riskfaktorn är om man har fått strålbehandling mot området som barn/ung (vid lymfom). De vanligaste riskfaktorerna är dock hormonella: tidig mensdebut och sen menopaus. Att få flera barn tidigt och amning skyddar. Övervikt efter menopaus är en riskfaktor då ett hormon från binjurarna omvandlas till östrogen i fettväv. Högt alkoholintag ökar också risken.

Question 13

Jag opererades och strålades 2019 för 15 mm stor DCIS grad 3.  Nu har jag i samma bröst diagnostiserats med en 12 mm stor LCIS. Jag har förstått att man vanligen inte opererar LCIS i första taget. Ändå har jag nu fått valet att göra en ny tårtbitsoperation med efterföljande strålning (i lägre dos än normalt pga tidigare strålning) eller att göra en mastektomi. Är det pga att jag tidigare haft DCIS grad 3 som behandlingen av LCIS blir annorlunda?

Accepted Answer

Hej!

Det stämmer att man inte brukar behöva operera bort LCIS helt då det inte är en cancer. Men LCIS kan ibland vara ett tecken på att det finns något annat, mer allvarligt i närheten, och därför vill man då ta ett större prov. Det är inte alltid man kommer åt att göra det på mammografin och man kan då behöva operera. Sedan finns det också några varianter av LCIS (pleomorf eller florid LCIS) som snarare är som DCIS och därför behandlas som det.

Question 14

Hej,

Jag har upptäckt hudfärgade förtjockningar/massor på och runt bröstvårtorna och vårtgårdarna. Små knölar och utbredda förhöjda platta ”massor” liksom på olika ställen. Ljusare än själva vårtgården och vårtorna. De gör inte ont, kliar inte och ändras inte med cykeln.
Är 37 år, inte varit gravid. 
Jag vet inte hur länge jag har haft det. Säkert månader.

Vad kan det vara? 

Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej!

Det är svårt att säga säkert på bara en beskrivning, men det låter som att huden på bröstvårtorna "dragit ihop" sig. Det är så bröstvårtor kan se ut ibland och det låter normalt. Men om du är osäker är mitt råd att be tex en sjuksköterska på vårdcentralen att titta.

Question 15

Hej,
Nästan tre år efter behandling av bröstcancer och mina ögonbryn har fortfarande knappt kommit tillbaka mer än enstaka strån. Tycker inte om att alltid behöva sminka mig. Kan man få bidrag och någon sorts behandling?

Accepted Answer

Hej,
Det där är olika mellan olika regioner, tror jag. Fråga kontaktsjuksköterskan på din mottagning.

Question 16

Hejsan, jag har tagit letrozol i 1 år och 3 månader, har biverkningar som ledvärk och illamående emellanåt men det är övergående och jag lider inte så mycket av det, man vänjer sig då det inte är  så ofta. Jag fyller 57 år och jag vet att det händer saker med kroppen och knoppen ändå men jag har just nu problem med ena ögonbrynet som är mycket tunnare och hårstråna är vita och det är svårt att färga dem och ögonbrynspenna är svårt att använda då jag vill försöka att få båda lika men eftersom det fattas lite hårstrån så ser jag it som en clown.
Kan man få hjälp ekonomiskt av sin läkare att gå till någon som tatuerar ögonbryn och då även få båda lika ?

Accepted Answer

Hej,
Det där med ögonbrynen tror jag tyvärr kan skilja mellan olika regioner, så jag föreslår att du frågar din kontaktsjuksköterska.

Question 17

Finns det något annat alternativ än Veoza om man svettas otroligt mycket ? Blir ändå fundersam om det inte är testat?

Accepted Answer

Hej,
Man kan testa venlafaxin i låg dos (antidepressiv medicin), akupunktur, fysisk aktivitet tex.

Question 18

Hej! Är 39 år och fick bröstcancer för 12 år sedan, har sedan dess haft ett mindre återfall (oligometasatsering) för fyra år sedan. I remission sedan över tre år med hormonterapi och Kisqali. Välmående fysiskt och mentalt. Fått till mig att jag aldrig kan bli mamma. Söker mer kunskap om detta och om det verkligen inte finns alternativ för mig. Finns det någon med mer kunskap i ämnet fertilitet och bröstcancer?

Accepted Answer

Hej,
Det här är en väldigt svår diskussion att ha, och kanske inte så lämplig att ha i ett publikt forum som det här. Kortfattat är skälet att avråda från graviditet hos någon som är under behandling för spridd sjukdom inte i första hand att det skulle vara problem med fertiliteten. Men om man blir gravid så man då får pausa behandlingen, tex endokrin terapi + Kisqali, under graviditeten och vad gör man om sjukdomen tar fart? Diskutera gärna det här med din doktor, så att du får de svar du söker.

Question 19

För drygt ett år sedan fick jag diagnosen: "60 x 45 mm stort DCIS Hollandgrad 2 samt en invasiv tumör 2 cm. Tumören är NHG 2, ER 95 %, PR 100 %, Ki-67 12 % och HER2-negativ. I armhålan 1 av 5 lymfkörtlar med mikrometastas 0,9 mm." Är 43 år gammal. 

Jag gjorde mastektomi och fick dostät cellgiftsbehandling (EC 90 och DOC 75) samt 15 ggr strålning med boost pga att tumörområdet låg nära bröstmuskeln. Dock sa kirurgerna att de fick bort allt.

Nu får jag zoladex och exemestan. Hade tidigare Anastrozol, men bytte för att se om biverkningarna skulle bli mindre. Biverkningarna är fortfarande jobbiga (ledsmärta, inflammerade senor, torra slemhinnor, ingen sexlust, vallningar, svårare att sova och blir lätt nedstämd) och jag funderar på om jag borde avsluta den endokrina behandlingen. Samtidigt är jag ju rädd för återfall. Hur ser prognosen ut, med och utan behandling?

Kan lägga till att jag tränar tungt 4 dagar i veckan, så jag tror inte mer träning skulle minska biverkningarna.

Accepted Answer

Hej,
Det är svårt att ge allmäna råd angående hur man ska hantera risk för återfall, eftersom olika personer har så helt olika syn på vad som är stor eller liten risk. Jag skulle vilja be dig ställa samma fråga till din doltor och diskutera vad som är bäst just för dig.

Question 20

Hej! Jag fick lymfmassage fyra veckor efter min operation. Jag har tagit bort både en tumör från ena bröstet och alla lymfkörtlar i armhålan på samma sida. Jag upplever att massagen hjälpte mot både svullnad och lymfsträngar. 

Nu har jag påbörjat min cystostatikabehandling och läser att lynfmassage då kan få negativa konsekvenser. Jag får en behandling var tredje vecka i totalt sex omgångar. 

Mina funderingar: 

Stämmer det att det kan vara dåligt/farligt med lymfmassage under pågående behandling?

Gäller det under hela treveckorsperioden eller kan det vara okej i slutet och inför nästa behandling?

Accepted Answer

Hej,
Jag tror inte det är någon fara med det, om dt inte är så att du har en picclinekatater på den sidan? Om du tycker det känns bra tycker jag att du ska fortsätta.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Riskgrupp vid cellgiftsbehandling

Östrogen kan orsaka bröstcancer?

Strålning start 12 v postop, risk för lungcancer?

Fundreringar kring torra slemhinnor

Biverkningar efter Tamoxifen?

Funderingar kring interaktion

Funderingar.

Diagnostik ultraljud

Har jag ärftlig cancer?

Oro bröst / bröstvårta

Knöl kod 5

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss