Hej. Generellt kan man säga att du har en god prognos vad gäller den tumör som nu är bortopererad. Prognosen blir bättre om man följer de förslag på rekommenderad efterbehandling du får av din/dina läkare. Vad gäller förekomst av en BRCA-mutation ökar det risken för framtida återinsjuknande i bröstcancer samt äggstockscancer. Förebyggande operation av brösten och äggstockar minskar risken för ny cancer. Hur just du ska/vill göra måste du diskutera med din läkare och gärna även läkare på Cancergenetisk mottagning.

Hej. Ja, dessvärre är det en vanlig biverkan av hormonsänkande behandling. Nedsatt sexlust är något som förr nästan inte pratades alls om (märkligt!), men numera diskuteras allt oftare, vilket är positivt. Det pågår en del forskning, men kanske mest (vad jag kan hitta) hur vi kan bli bättre från sjukvården att ta upp och stötta i dessa frågor. Bröstcancerförbundet har en fin broschyr om detta som finns att ladda ned (Ta hand om din lust). Du kan också prata med din kontaktsköterska, onkolog eller med läkare på kvinnokliniken. Ibland kan en remiss till sexologiskt centrum vara bra. Vallningarna kan man också få hjälp med, prata även här med din kontaktsköterska/läkare.

Hej! Ditt fall kommer att diskuteras på en rond där mammografiläkare, patologer, kirurger och onkologer deltar. Där gör man en samlad bedömning om vad man ska rekommendera utifrån storleken på tumören och huruvida det finns så kallade kontraindikationer mot strålning. Därefter kommer kirurgen att diskutera för- och nackdelar med dig och beslut sker i samråd. I de allra flesta fall kommer tumören inte tillbaka vid bröstbevarande kirurgi, och under förutsättning av tumören inte är så stor att det blir svårt att göra bröstbevarande kirurgi på ett bra sätt har studier inte visat att det är sämre. Man har snarare sett att det går lite bättre för patienter efter bröstbevarande kirurgi.

Hej. Du kan hänvisa till det nationella vårdprogrammet i bröstcancer, tex den gula rekommendationsrutan i kapitel 15.3

Hej, Det låter fint att din tumör har svarat på behandlingen, och det är också gynnsamt för din prognos. När man inte har några lymfkörtelmetastaser i armhålan inför start brukar vi inte göra CT undersökning av bröstkorgen eller magen, eftersom risken för spridning är så liten.

Hej, Det låter inte som ett ovanligt tillstånd efter de behandlingen, och efter att ha gått ner så mycket i vikt pga svårigheter att äta. Du verkar vara väl omhändertagen.

Hej, detta är förstås Janas specialområde, men då hon är ansvarig för studien väljer jag att svara. Det finns två perspektiv: studiens och patientens. Vi börjar med patientens perspektiv. De regler som gäller för kliniska studier säger att man ska alltid i första hand se till patientens intresse, och att deltagandet i en studie förstås är helt frivilligt. Du kan när som helst ta tillbaka ditt samtycke utan att behöva motivera det på något sätt. Ingen kan heller tvinga dig att genomgå en operation som du inte vill genomgå. Det innebär inte att du ska få sämre behandling. Studiens perspektiv är att det förstås är ett problem om de som sagt att de vill vara med i studien sen inte genomför den behandling som studien styr dem till. Orsaken till att man har sk randomisering är ju att man inte vet vilken strategi som är den bästa, att axillutrymma eller inte. Och man får inte tillförlitliga resultat i en studie om man istället för randomisering låter patienterna eller doktorn välja vilken behandling som ska ges. Ska försöka svara på dina frågor: 1) Du kommer att bli utesluten ur studien såtillvida att du inte kommer att bidra till att svara på den fråga som studien ställer. Du kan sannolikt dra dig ur studien på olika sätt: antingen säga att du inte vill ha med studien att göra alls, eller att tillåta att man följer upp dig. Oavsett hur du gör så kommer du inte att kunna bidra till studiens resultat. 2) Man genomför studien för att man hoppas att man ska kunna bevisa att axillutrymningen är onödig. 3) Nej 4) Studien är godkänd av etikprövningsmyndighet och läkemedelsverk, vilka har till uppgift att identifiera om det finns denna typer av risker med studien. Deras klartecken gör att man har anledning att tro att denna farhåga är obefogad.

Hej, om det bara är en 3 mm invasiv cancer blir tilläggsnyttan av kemoterapi mycket begränsad, men jag tänker att man känner sig osäker på om man kan förlita sig till att det bara är ett så litet område som är drabbat och hur man ska mäta tumörområdet. Det är iofs korrent att om det finns flera tumörer mäta på den största, men det är alltid litet knepigt i en stor dcis där det ofta kan finnas flera invasiva områden. Det andra som bidrar till att föreslå kemoterapi är förstås din ålder. Å andra sidan är tumöregenskaperna i den invasiva komponenten gynnsamma. Sammantaget kan jag hålla med om att det inte är självklart att ge kemoterapi i ett sådant läge. Kanske du skulle be om en ny konsultation där man på ett tydligare sätt förklarar resonemanget och beskriver vilken absolut vinst av kemoterapi man förväntar sig.

Hej, jag väljer att fokusera på en av dina frågor, nämligen om det är olämpligt att sänka dosen av capecitabin. Du verkar ju ha fin effekt av den medicinen under lång tid. Det finns en studie där man jämfört patienter som fått capecitabin i full dos med sådana där man sänkt dosen p g a biverkningar. Det var ingen skillnad, så man kan inte säkert säga att man ökar risken för spridning i din situation om man sänker dosen p g a biverkningar. Det är inte riktigt rimligt att behandla så att man får så mycket besvär med fötterna att man inte kan gå på dem.

Hej, jag hoppas att du kommer att få bra svar då du får träffa din läkare i veckan. Jag känner mig osäker på en sak. Hade du 8 körtlar med mikrometastas och 4 med makrometastas? Under förutsättning att du är radikalt opererad i axillen finns ingen vinst med att ge boost mot armhålan. Boost används efter bröstbevarande kirurgi hos yngre kvinnor, efter mastektomi är det inte aktuellt. Man kan också göra det mot armhålan om man inte kunnat operera bort alla sjuka celler, så uppfattar jag inte att det är i ditt fall. JAg skulle tippa att man kan räkna med att du inte kommer itllbaka till menstruationer vid din ålder och efter den kemoterapin. Jag skulle tro att man kommer att planera för bisfosfonatbehandnling också. Utan medicinsk behandling har man i din situation en tydligt allvarlig prognos (20% i livet efter 10 år). Med behandling anger modellen att 56% är i livet efter 10 år. Behanldingen gör stor skillnad.