Frågor & svar

Question 1

Hej
Hade hormonell cancer för 10 år sedan hade ej spridit sig till lymfarna åt hormonella tabletter i 5 år
Har nu fått en stickande, svidande känsla på vänster sida av bröstet som kommer och går haft i en vecka ( vet att det är kort tid men blir orolig vad det kan vara)
Mvh Anneli

Accepted Answer

Hej, en svidande stickande känsla i bröstet behöver inte ha med din tidigare bröstcancer att göra. Det är svårt att svara på ytterligare vad det kan vara. Ta kontakt med din vårdcentral eller alternativt din kontaktsjuksköterska för värdering av utredning.

Question 2

Hej!

Har något som liknar en knöl som växer på vänster sida av bröstet ifråga. 

- den är fullt synlig
- har olika färger (gröngul) 
- skiftar i storlek om jag har menstruation (växer till sig)
- har en viss inbuktning runtomkring
- samt svullnar till övriga områden 

Vid senaste menstruationen hade jag samtliga symptomer. Mellan varje menstruation är det en fullt, synlig knöl som du kan ta på samt se med blotta ögat. 

Vad kan du tro att det är?

Accepted Answer

Hej, det är svårt att svara på utan att få undersöka dig och se hur knölen ser ut och hur den känns när man känner den. Ta kontakt med din vårdcentral för bedömning av det du känner i ditt bröst.

Question 3

Hej! Två frågor: Jag har op. för bröstcancer i januari. En bit av bröstet och några lymfkörtlar togs bort. Nu har jag börjat få lite ont och är stel i skulderbladet på den sidan jag opererats. Jag har också strålats. Kan det här vara en biverkning av strålningen? Eller är det här något jag ska söka husläkaren för??
Fråga två: Jag ska ta bort två ganska stora födelsemärken på ryggen. De ska "skäras" bort och för säkerhets skull frågar jag om det ev. kan krocka med min medicinering för bröstcancern? Anastrozole, Calcichew och Zoledronsyrebehandling? Zoledron ska jag få den 29 september.

Accepted Answer

Hej. Stelhet och värk i skuldran kan komma efter en bröstcanceroperation. Beroende på hur du fick strålbehandling kan även den ibland bidra till detta. Fortsätt med de rörlighetsövningar du fått från kirurgen efter operationen. Vad gäller fråga 2 går det bra att ta bort födelsemärken samtidigt med den behandling du berättar om.

Question 4

Hej! 
Är 38 år och var häromdagen på mammografi då jag hade upptäckt en knöl i ena bröstet. Ultraljud gjordes i direkt anslutning till mammografi och det visade sig att det var två knölar i samma bröst. En på 8 mm, den andra på 14 mm. Biopsi gjordes. Läkaren sa att hon misstänker cancer. Remiss till magnetröntgen om en vecka och därefter remiss till bröstkirurg om två veckor. Om det skulle vara bröstcancer, är det tidigt stadium med tanke på storleken på knölarna eller finns risk att den är spridd? 
Måste bröstet opereras bort helt om det är cancer eller tas en mindre yta bort? 
Hur stor chans till överlevnad om det är cancer? 
Är så orolig över detta och tycker att väntan på svar är outhärdlig.

Accepted Answer

Hej. Jag kan förstå att det är jobbigt att vänta på svar men tyvärr går det inte att säga så mycket innan alla undersökningar är gjorda. Ofta försöker kirurgen att operera bort en del av bröstet om det är möjligt.

Question 5

Jag är för närvarande under behandling för trippelnegativ bröstcancer i Belgien, där jag bor och arbetar sedan 1995, se sammanfattning nedan; ingen germline BRCA1- eller BRCA2-mutation identifierad.
 
Efter neoadjuvant behandling med cytostatika och immunterapi får jag nu, efter strålning, även adjuvant behandling med kapecitabin, då det fanns kvarvarande sjukdom vid kirurgi.

Jag har tre frågor inför eventuell ytterligare adjuvant behandling:

1) Jag får uppfattningen från det nationella vårdprogrammet att ni i Sverige skulle ge bisfosfonater till patienter i liknande situation som min (trippelnegativ, postmenopausal vid diagnos) efter avslutad kapecitabinbehandling, t. ex. zoledronsyra var sjätte månad i tre år, för att minska risken för spridning till skelettet. Stämmer det? Min onkolog hade inte tänkt ge det, men är beredd att göra det om jag så önskar (jag fick uppfattningen att hon kanske brukade göra det vid hormonkänslig, men inte trippelnegativ).

2) Vad jag kan förstå finns det i nuläget ingen evidens för PARP-hämmare till patienter i liknande situation som min, men jag undrar om det finns pågående reflektioner som tyder på att det kanske skulle kunna komma att ändras framöver? I OlympiA-studien ser det ut som att den var öppen även för deltagare utan germline BRCA1- eller BRCA2-mutation, men jag ser bara 5 deltagare, varav 2 fick olaparib och 3 fick placebo, och inga slutsatser tycks kunna dras om denna population? Är ni möjligen medvetna om någon annan studie som har undersökt eller för närvarande undersöker PARP-hämmare även för patienter med tidig trippelnegativ bröstcancer utan germline-mutation?

3) Ser ni i nuläget evidens för ytterligare någon adjuvant behandling som jag skulle kunna överväga för att minska risken för åࣝterfall och spridning?
 
Bakgrund – Sammanfattning av min diagnos och behandling
 
•	Kvinna född 1969, tre barn (födda mellan 2001 och 2007), diagnostiserad med trippelnegativ bröstcancer maj 2022, postmenopausal vid diagnos
•	cT2N1M0, bifokal, enligt MR sammanlagt 30x56x41 mm, grad III, Ki67 90%, TILs 20%, PDL1 positiv (CPS 45)
•	Genetiskt test BRCA1, BRCA2, CHEK2, m. fl. juni 2022 visade inga anomalier; ingen historia av bröstcancer i närmaste familjen
•	Neoadjuvant behandling påbörjad juni 2022: cytostatika 12 x paclitaxel/carboplatin följt av 4 x epirubicin/cyklofosfamid + immunterapi pembrolizumab (totalt 7 veckors förseningar och dosminskningar pga neutropeni)
•	Bröstbevarande operation + axilliarutrymning januari 2023 (MR/ultraljud/DT vid diagnos tydde på minst 3-4 förstorade lymfkörtlar i axillen, analys efter operation visade dock att bara den som hade varit föremål för biopsi varit angripen, med komplett svar); återoperation (fortfarande bröstbevarande) februari 2023 pga bristande marginal (inga fler cancerceller identifierade denna gång)
•	ypT1cN0, 13mm + 2 mm, grad III, Ki67 95%, RCB score 1,964 = klass II, TILs 80%
•	Strålbehandling mars-april 2023, bröst, inkl. boost + lokoregional (lymfkörtlar upp mot nyckelben/parasternala)
•	Adjuvant kapecitabin 8 cykler påbörjat april 2023 (försening och dosminskning efter cykel 1 pga neutropeni) 
•	Adjuvant pembrolizumab avslutad juni 2023 (totalt 18 omgångar, var tredje vecka)

Accepted Answer

Hej,
Det är en lång och intensiv behandling du har erhållit hittills.
Det stämmer att postmenopausala kvinnor med hög risk tumörer rekommenderas få bisfosfonater oavsett ER-status i vårdprogrammet. Det finns i dagsläget inga övriga behandlingar att rekommendera dig, och inga studier finns just nu i Sverige som skulle passa i din situation.

Question 6

Enhertu, godkänt mot HER 2 låg av EMA, när kan det bli godkänt i Sverige, och vilken myndighet avgör det ? Kommer alla som har metastaserad HER 2 låg BC, möjlighet att få Enhertu?

Accepted Answer

Hej,
Det är NT-rådet som tar detta beslut i Sverige. Besked förväntas nu till hösten. Ett positivt beslut från NT-rådet innebär att läkemedlet kan förskrivas i samtliga regioner. Det är dock en individuell bedömning av varje enskilda läkare om en patient skall behandlas med Enhertu - detta beror bla på risk för olika biverkningar och eventuella behandlingsalternativ som finns.

Question 7

Hej, jag har täta bröst och är orolig för att mammografi är otillräckligt. Jag kollar mina bröst manuellt också varje månad. Jag vill ta en aktiv approach och se till att jag inte missar en eventuell cancer. vad kan jag göra för ytterligare checkups? jag betalar gärna privat. tack på förhand, Marie

Accepted Answer

Hej
Det är bra att du gör regelbundna självundersökningar av dina bröst. Att bröstvävnaden är tät kan göra mammografibilderna något mer svårbedömda än om vävnaden är gles, men mammografi är ändå en bra metod även vid tät bröstvävnad. Det vanliga är att vävnaden blir glesare med åldern. 
Det bästa du kan göra är det du redan gör. Att delta när du blir kallad till screening och att däremellan göra egna självkontroller av brösten.

Question 8

Är mikrokalk farligt? Vid min mammografi och ultraljud hittade dom mikrokalk men dom säger att mina bröst är friska.

Accepted Answer

Mikrokalk i brösten är vanligt. Det kan ibland vara ett tidigt tecken på cancer, men ofta är det helt godartade orsaker till att man får mikrokalk. Om du har fått besked att du har mikrokalk i brösten, men att dina bröst är friska , bör det betyda att man har bedömt den mikrokalk som du har i dina bröst som godartad.

Question 9

Hej!
Om man tidigare har haft bröstcancer trippelnegativ och om man, mot all förmodan, skulle få samma sorts bröstcancer igen, hur blir det med behandling gällande immunterapi och cyto? Finns det en ökad risk för att cancercellerna är mer resistenta mot de sorters cyto man har fått vid tidigare behandlingar? Kommer immunterapin ha samma effekt?

Accepted Answer

Hej. Det är inte helt enkelt att svara på, det beror på hur lång tid det har gått sedan behandlingen avslutades. Det görs alltid bedömning från fall till fall. Men det kan bli aktuellt med både samma cytostatika och immunterapi och då är förhoppningen att det ska ha god effekt.

Question 10

Hejsan , jag fick nedanstående svar på en fråga jag ställde igår

"Hej. Det första jag tänker är om du fått en ny tillverkare av anastozol. Ibland, men inte alltid, skiljer biverkningarna lite mellan olika tillverkare. Beroende på var man är sin "normala" klimakterieutveckling så kanske det också kan spela roll. Börja med att kolla om du har annan tillverkare. Då kan du be att få den förra från apoteket". 

Ska inte generika vara exakt som originalläkemedlet? Om svaret är nej på den frågan, undrar man om det även kan finnas skillnader i  "efficacy"

Med vänlig hälsning,, 55-åring

Accepted Answer

Hej. Jättebra fråga. Det finns krav på hur "olika" de kan vara och ett av kraven är förstås att effekten ska vara densamma. Det kan dock skilja mellan de substanser som bildar själva tabletten (alltså allt som inte är den "aktiva" substansen).

Question 11

Hej! 
Jag är en 55 årig kvinna som nyligen opererat två papillom (en på 20 mm och en på 11 mm) som hittades i min vä-bröst för några månader sen efter att jag fick blodig sekretion. De hade tagit biopsi på dem och då hade den visat papillom utan atypi, men de ville ändå ta bort dem.
Nu är jag väldigt orolig eftersom de har sagt att de skickar papillomen som de tog bort, till patologen för att kolla igen. Och i journalen står det att de är lesion B3. Varför heter de B3 när man redan vet att det är papillom? Och hur stor är sannolikheten att jag får annan diagnos nu när skickat papillomen till patologen? Är det vanligt att det blir fel vid biopsi?

Accepted Answer

Hej!

Man skickar alltid det man opererar bort för mikroskopisk undersökning för att undersöka hela förändringen och området i närheten. Det är väldigt sällan som man då ser något mer allvarligt. Kod B3 betyder att det är lite oklart.

Question 12

Jag är gravid i vecka 31. Mitt vänstra bröst har alltid varit lite större och så även fram till ett för ett par veckor sedan. För några dagar sedan började det högra bröstet kännas irriterat och ömt. Det känns som jag skulle behöva tömma det. Jag märker också att det är skönt att lägga något kallt mot det. I samband med det märkte jag att det högra nu är minst lika stort som det vänstra om inte till och med lite större. I övrigt märker jag ingen skillnad i färg eller form. Blir jätterolig att det skulle vara inflammatorisk bröstcancer. Bör jag söka för detta?

Accepted Answer

Hej!

Det är mer sannolikt att bröstet ändrat sig på grund av hormonell påverkan, men om du är orolig är det bättre att kolla upp det.

Question 13

Hej!
Jag har en konstaterad ärftlighet för Bröstcancer (brca2). I juni var jag på mammografi och mr pga av detta. Ska få gå på undersökning en gång om året. Men jag får ju så klart också instruktionen att jag precis som alla andra känna igenom mina bröst en gång i månaden. Det här tycker jag känns jobbigt eftersom jag även lider av hälsoångest och inte riktigt vet vad som känns konstigt i bröstet och inte eftersom jag är så nojjig. Så det jag undrar är egentligen hur långt efter den årliga kontrollen kan det ha utvecklats en tumör som jag kan känna? Jag har ju redan börjat nojja trots att det bara har gått tre månader sedan en grundlig genomgång där allt såg normalt ut.
Vore supertacksam för svar.

Accepted Answer

Hej!

Det är ganska olika hur snabbt olika tumörer växer. Men för att de ska komma upp i en storlek som känns tar det många månader.

Question 14

Hej jag har ett litet besvär med fast vit sörja från bägge bröst, har sätt att det är flera tjejer som har haft liknande problem och ni har svarat att det är normalt och att vit färg absolut får komma speciellt från bägge bröst och att brösten producerar lite oavsett om man är gravid eller inte, jag har dock en följd fråga, ni har nämnt som sagt att det är ofarligt men ibland behöver behandlas om det rinner mycket, jag har ingen vattning konsistens som droppar att jämföra med så jag är lite fundersam, jag vet inte vad jag ska klassas som en stor mängd, är det normalt att det ibland kan synas lite mer och till och med kommit ut från bröstvårtan. Det är bara ibland jag kan se att det kommit ut oprovocerat (inte mycket) jag kan alltid se att det finns något vit i vårtorna men för att det ska komma ut behöver det klämmas. Efter duschen kommer det ut lite som jag antar är normalt men när klassas det som en stor mängd? Är det när man själv känner att det verkligen är ett besvär eller till och med rinner genom plaggen? Har hört att visa tjejer undvikt ljusa plagg för att det läckt oprovocerat så att det ser ut som man spillt lite vatten är det så ni menar med ”stor mängd/ rinner” mycket? Jag har inte sånna problem med mitt besvär ibland går jag månader utan att tänka på det men sen så märker jag att det syns lite och kommer på att det ”besväret” ens existerar hos mig.

Accepted Answer

Hej!

Att man kan överväga operation om det kommer stora mängder är bara för att det kan vara besvärligt att det rinner, och då för att få bort symtomet. Inte för att det är farligt.

Question 15

Jag är 41 år och har multipla fibroadenom i båda brösten. Som mest har jag fått höra att det finns 7 i det ena och 8 i det andra bröstet men detta var några år sedan. Några har försvunnit medans nya har tillkommit sen dess. I jounalen från UL förra året stod det att jag har "tät, finnodulär, svårundersökt bröstkörtelvävnad bilateralt" och att fibroadenom finns spritt i hela bröstet. Flera av dem har jag fått under de senaste 1-2 åren (första vid 27 år som fortfarande finns kvar). Jag tar inget hormonpreparat. De flesta är små runt 1 cm eller mindre men några är runt 2 cm. Ett av dem har vuxit från 2 till 2,5 cm på ca 9 månader. Finns det då anledning att ta bort det eller bara om det blir ännu större? Jag förstår att fibroadenom är godartade men har läst att multipla fibroadenom ökar risken för bröstcancer. Stämmer det? Min mamma fick bröstcancer när hon var 42 år. Vad rekommenderar ni för uppföljning?

Accepted Answer

Hej!

Fibroadenom är godartade bindvävsförändringar. Vi brukar bara rekommendera att man tar bort dem om de växer snabbt eller är stora (cirka 4 cm) eller om de ger besvär. Man har inte sett på något tydligt vis att de ökar risken för bröstcancer och det föranleder ingen särskild uppföljning. Däremot blir det ju ofta svårt att hålla reda på om man får nya knölar om man har många knölar sedan tidigare, så det brukar ändå bli fler undersökningar än för dem som inte har bindvävsknölar. Om det inte finns någon annan i släkten förutom din mamma bedöms det inte som att det finns någon ärftlighet.

Question 16

vid mammografi bussen upptäcktes en knöl i mitt vä. bröst. I mitt svar från sjukhuset står det så här:
Mammografi vä bröst inklusive tomosyntes inte visar några fokala förändringar. Lite spridd mikrokalk av punktat typ noteras i bröstets ÖLK. Vänster axill ua.
Röntgenkod DX:1 SIN:2
Klinisk kod DX:1 SIN:1
Ultraljuds kod DX:X SIN:2
Betyder det att jag har större risk att få cancer? Bör jag gå på tätare mammografi kontroller?

Accepted Answer

Hej!

Nej. Det finns många olika sorters kalk. Kod 2 betyder godartat.

Question 17

Jag har fått en second opinion på karolinska. Mycket bra resultat då man hittat att antal viktiga svar för att jag ska få rätt behandling som palliativ bröstcancerpatient. Tyvärr har de även hittat missade tumörer av sjukhuset där jag bor. Jag är nu väldigt orolig för att behöva lita på ”hemmasjukhuset”. Svaret från onkologens ledning har varit att det står mig fritt att söka vart jag vill men de kommer inte skicka specialistremiss och det innebär att resekostnader och boende måste betalas av mig. Nu undrar jag; finns det någon begränsning i antal gånger jag kan kräva ”second opinion remiss” från hemma sjukhuset? Då är de ju tvungna att ta min resekostnad ändå.

Accepted Answer

Varje patient med en livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom ska få möjlighet till förnyad bedömning som också brukar kallas second opinion. Patienten har rätt att få den behandling som föreslås av den läkare som gjort den förnyade bedömningen så länge som behandlingen uppfyller vissa krav. Den behandling som rekommenderas ska ges av det sjukhus där patienten valt att få sin behandling. Om det är ett sjukhus utanför den egna regionen så kommer patienten alltid att behöva stå för resekostnader och boende. Detta problem kan tyvärr inte avhjälpas med en ny second opinion.
I lagen finns i och för sig inga begränsningar i antalet second opinion bedömningar som en patient har rätt till, men det är din behandlande läkare som bestämmer om du ska få ytterligare en bedömning. Om din behandlande läkare inte skriver en ny remiss kan du kontakta patientnämnden i din region för att få information om vad som gäller om du själv vill kontakta en läkare för en förnyad bedömning.

Question 18

Hejsan, 

Hormonkänslig BC 2022, partiell mastektomi + strålning och jag har stått på Anastrozol i ett år. Jag har inte haft några biverkningar alls och trodde att jag skulle slippa. Men nu, ett år senare är jag stelare och varmare än jag brukar och har ordentligt ont i handleder (på lillfingersidan). Kan biverkningarna göra entre ett år in i behandling, eller är det något annat tro?

Med vänlig hälsning,, 55-åring

Accepted Answer

Hej. Det första jag tänker är om du fått en ny tillverkare av anastozol. Ibland, men inte alltid, skiljer biverkningarna lite mellan olika tillverkare. Beroende på var man är sin "normala" klimakterieutveckling så kanske det också kan spela roll. Börja med att kolla om du har annan tillverkare. Då kan du be att få den förra från apoteket.

Question 19

Hej, 43 år premenopausal och diagnos med hormonkänslig bc i början av augusti. Pga tidigare DVT och lungemboli ska jag behandlas med Anastrozol i komb med Zoladex i 5 år. Läkaren hade glömt av att skriva ut receptet så detta fick jag nu 1 vecka innan jag ska in på förberedelse för strålning. Enligt läkaren ska jag sätta igång med Anastrozol och zoladex samtidigt och det spelar ingen roll om man börjar före eller efter strålning, men att jag bör börja omgående ändå.
Jag har läst mig till att man först börjar med Zoladex, sedan kontrollerar östradiol för att se att man har hamnat i klimakteriet, och därefter börjar med Anastrozol.
Jag blir inte klok på läkarens rådgivning och litar inte på denne efter att ha glömt att ens skriva ut receptet..

Accepted Answer

Hej. Vi brukar börja med läkemedlen ungefär samtidigt. Vi ger Zoladex som 1-månads spruta. Östradiol kontrollerar vi efter 3 månader (just innan en dos ges) och därefter var 3:e månad i ca 2 års tid. Vi väntar alltså inte tills vi fått svar på det första provet. Målet är att östrogen ska vara lågt. Det är bra att komma igång "så fort som möjligt" men inte på det sätt att det är akut. Jag tror kanske det är det din läkare menar.

Question 20

Jag opererades i maj 2020 för DCIS/LCIS ca 50x10mm. Mastektomi m direktkostruktion. Efter operation konstaterades en liten invasiv tumör. 1,5mm, lobulär hormonkänslig, ”luminal B-lik”. Jag äter tamoxifen. Jag har upptäckt en knöl (eg mer en upphöjning) nära övergången mellan revben o bröstben. Min läkare på bröstmottagningen tror att det är brosk som av någon anledning ligger högre på ena sidan. Men då det är en nytillkommen förändring skrev hon remiss till CT för att utesluta metastas. Jag har efter läkarbesöket konstaterat att jag nog alltid haft denna ”knöl”. Kan se det på foton som är 7-8 år gamla. Undersökningen känns nu lite o onödig men jag vågar så klart ändå inte avstå. Min stora oro är att man på CT ska upptäcka någon annan förändring som kräver fortsatt utredning. Har förstått att det rel ofta visar något misstänkt som sedan inte är något farligt. Jag oroar mig enormt för att gå igenom långdragen utredning o den stress och rädsla som följer. Har haft några sådana turer senaste åren och mår väldigt dåligt vid tanken på detta. Sen finns förstås oro att hitta något som faktiskt är elakartat men inte ger symptom. Skulle ni bedöma att det är värt att göra CT undersökningen i det här läget?

Accepted Answer

Hej. Det är förstås svårt att svara på, men om knölen funnits tidigare och inte har förändrats är risken mycket mycket liten att det ska ha något med din bröstcancer att göra. Det är precis som du säger; att vi på röntgen av och till "hittar" något annat som måste utredas (behöver inte ha med cancersjukdomen att göra) och det kan skapa oro både innan och efter undersökningen. Prata med din läkare om hur ni ska göra i just ditt fall.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Söka igen?

Fråga

Växande bröst vid 46-års ålder

Vårtgårdarna sjunker ihop när jag ligger ner

2 st biopsier

Har jag bröstcancer?

Knöl I armhålan

Hur kan man ha duktal cancer och DCIS samtidigt?

Knöl i opererat bröst

biverkningar, hormonbehandling

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss