Frågor & svar

Question 1

Hej! 
Jag har varit på UL och i min journal står det att jag har antagligen en komplexcysta och en annan cysta också, de vill ta biopsi på dem. 
Min fråga är, vad betyder egentliga komplex cysta? Det står att det är heterogen förändring och är regelbunden. 
Jag är orolig om varför de väljer att ta biopsi om det inte är något farligt. 
Tack

Accepted Answer

Hej!

Vg se tidigare svar.

Question 2

Hej!
Jag fick förklarat till mig vad en komplexcysta är. Jag undrar om hur ofta biopsi från en komplexcysta visar något malignt? (komplexcystan har fått denna förklaring efter UL: heterogen regelbunden förändring utan doppler, 11mm).

Accepted Answer

Hej!

Det är väldigt ovanligt att det visar något malignt.

Question 3

Hej!
Fick för några dagar sedan ont i vänster bröst. Inte gjort ont när jag tycker på det och känner inga knutor eller något annat ”annorlunda” men smärtan gör mig orolig att det skulle vara något allvarligt. Är snart 26 år gammal. Smärtan har flyttat på sig lite till och från men har mest ont precis ovanför bröstet/benet precis vid armhålan. Smärtan känns inte av när jag rör mig eller har bh men mest när jag ligger i olika lägen. Kan nästan kännas som ”träningsvärk” i känslan, lite ömt/värkande. Hade tänkt avvakta och se om det blir värre men behöver jag söka vård direkt? Allvarligt?

Accepted Answer

Hej!

Ömhet/värk i bröstet är mycket vanligt och sällan tecken på något farligt. Med tanke på din ålder låter det inte allvarligt, såvida du inte har andra symtom som andfåddhet eller att du får ont när du anstränger dig. Det kan komma från själva bröstkörteln (vanligt pga hormonpåverkan i kroppen) eller från bröstmuskeln under där det ibland kan bli kramp. Om det inte ger med sig och du är orolig rekommenderas kontakt med vårdcentralen i första hand.

Question 4

Hej jag har tagit bort båda brösten mastektomi pga canser. Operationen jordes 1 feb och högra sidan är ser okej ut medan vänster är extremt svullet och blå/svart. Spänner och gör ont ser ut som ett mindre bröst och svullnad går även under armen på sidan. Står inte ut.
De försökte för 1 v sedan tömma men var svårt.Blev lite bättre någon dag men är värre nu. Fått penicillin men verkar inte hejda serom. Varför e jag svart/blå och hur ska jag bli av med detta?

Accepted Answer

Hej!

Det låter som att du har fått ett hematom, dvs ett blåmärke, pga en gammal blödning inuti vävnaden. Det brukar oftast tas omhand av kroppen själv med tiden. Ibland "löser" det upp sig med tiden och mer lättflytande vätska bildas, vilken man då kan dra ut med en spruta.

Question 5

I början på december blev jag helt smärtfri. Då hade det gått 20 månader sedan bröstbevarande kirurgi och axillarutrymning samt 14 månader sedan avslutad strålning med alla tänkbara biverkningar. Glädjen varade ett par veckor tills jag i julhelgen fick lymfödem på underarmen. Träffade läkare i början på januari som konstaterade lymfödem med pitting och efter ca två veckor skrev remiss till lymfödemmottagning. Då hade jag redan fixat tid själv hos sjukgymnast som hjälpte mig med armstrumpa. Väntetid till lymfödemmottagningen är tre månader. Svullnaden gick ner ganska snabbt och armen mår hyggligt med daglig kompression och 5 km löpning varannan dag. Jag undrar 1. om lymfödemet hade kunnat undvikas om jag fått mer sjukgymnasthjälp efter strålning, 2. Varför det är så ont om resurser för eftervård på ett universitetssjukhus, 3. Hur stor är risk för återfall/ny cancer kopplat till lymfödem? Och om sådan risk ökar om man vistas i varmt och soligt klimat? 
Jag önskar bara att kunna göra så mycket som möjligt av det jag kunde före bröstcancern.

Accepted Answer

Hej!

1. Vad jag vet finns det inga studier som visar att man kan förebygga lymfödem med sjukgymnastik.
2. Tyvärr finns det en brist på lymfterapeuter, vilket nog i grunden är en ekonomisk fråga då man inte satsat tillräckligt för att utbilda och rekrytera, och det gäller inte bara universitetssjukhus.
3. Att lymfödem beror på ett återfall är mycket ovanligt. Det finns lite högre misstanke om det har gått lång tid sedan behandlingen. I så fall bör man utreda.

Question 6

Invasiv duktal cancer grad1. Oreo adenoid cystic typ.
ER2, PR0, proliferation 3, HER2 neg. 23mm.
Haft smärta vä bröst 8 år, feb 2019 uppsöktes bröstcentrum för smärtan och påtalat vid varje mammografi. Upptäckte knöl ärtstor början okt 22. Mammografi och biopsi mitten januari 23 op planerad 22 feb, tårtbit - bröstbevarande och SN. 
Får inget svar om smärtan som accelererat efter sommaren och om det har med tumören att göra. Är en nervsmärta som tidigare var beröringssmärta och gick att leva med. Nu helt ohållbart!

Accepted Answer

Hej!

Jag har lite svårt att förstå hela bilden, men om du har en planerad tid för operation bör du ju ha fått information på ett mottagningsbesök. Då jag inte har hela bilden rekommenderar jag att du tar ny kontakt med mottagningen för att få mer information.

Question 7

Hej, jag vet att yngre bröst är knöliga men hur vet man vad som är vad? Stryker jag lätt över brösten så är de inget konstigt. Men ju mer jag börja klämma och pilla med fingrarna känns de som bubbelplast varav de är lite större knutor på ena stället men mindre på andra. De är mjuka och samma konstisens som bubbelplast. Jag känner de bara mellan två fingrar när jag ”letar och trycker” mig fram i brösten. Är de normalt? Vet att man ska känna efter mens osv men det är alltid såhär. Ska tillägga att jag är 23 år, gjort ultraljud förra året u.a.

Accepted Answer

Hej!

Det låter normalt och om du också har gjort ultraljud har du ju kollat upp det. Med tanke på din låga ålder är det mycket osannolikt med bröstcancer, men det är bra att redan tidigt få in rutinen att känna igenom sina bröst en gång per månad, efter mens (inte oftare). Man "lär då känna sina egna knölar". Om man känner något som man inte känt förut, och det inte ger med sig, bör man kolla upp det.

Question 8

Hej, 
Jag har utretts i flera veckor angående bröstcancer. Har en lesion i höger bröst med enstaka mikrokalk. 
Gjorde först mammografi ultraljud och finnålsbiopsi. Den biopsi blev misslyckad. Fick göra en grovnålsbiopsi. Svaret är ductala proliferationer. 
Åtgärd ingen åtgärd patienten ska göra mammografi enligt sedvanlig rutin. 
Jag frågade sjuksköterskan som ringde vad det är jag har för något men hon sa bara att det såg fint ut. Den här knölen bekymrar mig ändå. Den gör ont och jag har svårt att använda bh.

Accepted Answer

Hej!

Bröstvävnad kan se lite olika ut. Det verkar som att du är välutredd och att man har uteslutit cancer. Ibland kan man dock operera bort knölar även om de är ofarliga, om patienten har mycket besvär. Om du besväras påtagligt är det därför bra att kontakta mottagningen igen.

Question 9

Jag upptäckte en knöl i ena bröstet för ca 2 år sedan. Mammografi och ultraljud genomfördes och läkaren uppgav att allt såg normalt ut, men att han också ville göra en biopsi eftersom han tydligt kunde känna knölen i bröstet. Jag gick hem och inväntade tid för biopsi och fick efter några veckor ett brev från remitterande läkare på VC att de skulle ”stänga” ärendet eftersom svaret på remissen var bra och att ingenting onormalt hade hittats. Jag kontaktade då avdelningen som genomfört undersökningen och mammografin för att fråga varför det inte blivit någon biopsi, eftersom det var beskedet jag fått av läkaren på plats. Jag fick då till svar att det inte fanns något att undersöka vidare. Jag kontaktade avdelningen ytterligare en gång då jag hade svårt att släppa känslan av att det blivit någon miss på vägen, men fick återigen till svar att det inte fanns någon anledning att göra en biopsi. Jag har sedan dess haft svårt att släppa detta helt och har därför försökt att ha lite koll på knölen för att se om den förändras. Vad jag kan känna är knölen oförändrad i storlek och den är fortfarande rörlig, precis som tidigare. Bör jag kontakta VC igen och kräva en biopsi? Min oro är att det blivit en miss eller att mitt ärende har blandats ihop med någon annans, jag förstår annars inte varför läkaren helt plötsligt skulle ändra åsikt när han var så tydlig med att en biopsi skulle göras. Finns det en risk att det kan vara en tumör, även om den inte ändrat storlek på två år? Jag är 35 år och har 2 barn.

Accepted Answer

Hej!

Jag förstår att du blir orolig när du får olika besked. Mest sannolikt stämmer den senaste informationen du har fått, att det ser bra ut, särskilt eftersom knölen har varit oförändrad de senaste åren. Det kan vara så att den som gjorde undersökningen har diskuterat med en kollega och att man har tittat på bilderna igen, och då kommit fram till att det inte finns någon indikation. Men jag kan ju inte säga detta säkert, och jag tycker att du kan kontakta mottagningen igen och begära en tydligare förklaring.

Question 10

Imorgon är det 4v sedan jag genomgick en mastektomi. 
Min andra. Symmetriskäl - 2017 tog jag bort vänstra bröstet pga cancer. Tyvärr drabbades jag denna gång av flera komplikationer. Den första var en blödning som krävde reoperation inom samma dygn. Hade bara varit hemma ngr timmar innan jag fick söka akuten. Nästa komplikation kom dygnet efter att dränet plockats bort: infektion som krävde antibiotika. Har dessutom behövts tömmas 4x på serom. 
Mina infektionsprover (CRP, leukocyter) är nu normala igen och Hb närmar sig. Dock är jag trots avslutad Dalacinbehandling fortfarande subfebril. Bröstkirugen säger sig inte ha någon förklaring men det känns väldigt olustigt. Inga virusbesvär som halsont eller snuva o hosta, bara en temperaturhöjning (37.8-38.0) som följer kort efter att jag stigit upp på morgon. Jag känner mig inte sjuk, bara trött. 
Vad råder ni mig till? Är det bara att vänta ut och tänka att kroppen jobbar på högvarv eller finns det något annat som bör undersökas?

Accepted Answer

Hej!

Jag har tyvärr inte heller någon säker förklaring. Det kan finnas en sk lågvirulent infektion kvar, som inte behöver ge förhöjda infektionsprover. Det kan också bara vara lite restsymtom efter infektionen, att kroppen fortfarande reagerar med viss inflammation. Jag tycker att du kan avvakta någon vecka (förutsatt att du inte blir sämre), men blir du inte bättre bör du kolla upp det igen.

Question 11

Jag var väldigt tveksam till direktrekonstruktion med medicinskt silikon vid min bröstcancer operation med mastektomi, och tog upp min oro och tvivel med min bröstkirurg o sköterska.  Dels var jag nedsatt sen många år, och under utredning för ME/CFS (tidigare kallat kronisk trötthetssyndrom) ME har bla autoiumuna drag vilket jag tydligt berättade.. Jag har även flera födoämnesallergier. Jag har även läst om kvinnor som blivit sjuka av sina silikon bröstimplantat. Jag tog upp allt detta och undrade om jag verkligen var en lämplig kandidat. Min bröstkirurg sa att "man reagerar inte på sjukvårdens "top noch" medicinska silikon" och han var väldigt drivande och övertygade om att direktrekonstruktion skulle vara det bästa för mig.. både psykiskt för att slippa vakna enbröstad efter operationen, samt för att slippa bli snedbelastad i ryggen som enbröstad. Två smärtsamma veckor efter min operation med mastektomi och direktbröstrekonstruktion sprack op.ärret upp med en stor glipa och det rann ut massor med gul sårvätska, och död svart vävnad fick klippas bort längst op.ärret. Jag hade under hela tiden tagit min förskrivna antibiotika samt noga följt alla råd. Så två veckor efter operationen fick implantatet opereras ut, och det visade sig sen vara en stark autoiumun reaktion som fick en allvarlig autoiumun reumatisk bindvävssjukdom Systemisk skeleros att bryta ut. Jag står nu på hög dos immundämpande medicin då mitt immunförsvar efter detta blivit överaktivt o angriper bindväven. Det finns flera dokumenterade fall både med cellneckros vid direktrekonstruktion pga svårare läkningsprocess, samt flera fall då autoiumuna sjukdomar som tex Systemisk skleros har brutit ut... Varför upplyser man inte mer om riskerna med direktrekonstruktion? Det är ju faktiskt ett främmande material som kroppen som ska acceptera, samtidigt som mastektomi såret ska läka! Mycket begärt av en cancerangripen kropp.. Läser efteråt att det ju ändå räknas som en form av högrisk ingrepp.. 
Jag förstår överhuvudtaget inte hur kirurgen kunde med all presenterad fakta om mitt nedsatta allmäntillstånd, känslighet och min oro och tvivel kunde tycka att jag var en lämplig kandidat för direktrekonstruktion med medicinskt silikon? Hur hans riskkalkyl såg ut? och att jag skulle slippa bli snedbelastad i ryggen (har c-kupa) o ev må sämre psykiskt enbröstad skulle uppväga ev. risker med komplikationer för en nedsatt känslig patient som dessutom utreds för en sjukdom med autoiumunitet det förstår jag inte! 
Man är i ett väldigt utsatt omskakat tillstånd o måste kunna lita på att sjukvården fattar det bästa och säkraste alternativet för patienten! En direktrekonstruktion är ju faktiskt inte en medicinsk nödvändighet så borde ju bara förekomma när patienten har bättre hälsoförutsättningar samt själv insisterar på det! Jag tror detta med tiden kommer uppdagas hur olämpligt riskmässigt och hälsomässigt det är med direktrekonstruktion med medicinskt silikon! Synd om alla kvinnor som under tiden inte upplyses om riskerna, och riskerar att få onödigt lidande och komplikationer som cellneckros som leder till en operation till med explant, autoimuna reaktioner och autoimuna sjukdomar. I USA tex upplyser de bättre om riskerna, men där riskerar ju läkaren att bli stämd vid ev svårare komplikationer... Tänkvärt och värt debattering..

Accepted Answer

Hej!

Det är verkligen beklagligt att du inte har fått mer information, och framför allt att den information du har fått verkar ha varit ganska ensidig. Det låter inte heller som att din kirurg har varit så lyhörd för dina funderingar och önskningar eller din oro.
Hur mycket och vilken information som ges till patienter i olika sammanhang varierar nog tyvärr, och vissa kirurger har kanske mer egna åsikter som får styra. Så ska det ju inte vara, utan beslut ska ske i samråd med patienterna, och man behöver vara extra försiktig med större ingrepp som inte är livsnödvändiga. Ibland kanske läkare kan tänka att det blir för mycket information att ta emot, särskilt i samband med cancerbesked, och att det kan bli svårt för patienten att besluta om för många aspekter läggs fram.
Jag tror att sjukvården i allmänhet skulle behöva bli mycket bättre på informationsdelen, och kanske till viss del ta efter USA med utförlig skriftlig information.

Question 12

Hej! 
Vad innebär när läkaren misstänker att en förändring är en komplexcysta och vill ta biopsi? Är komplexcystor farliga? Kan de vara maligna? 
Går det att ta biopsi på en cysta?

Accepted Answer

Om en cysta (som betyder vätskefylld blåsa) ser lite annorlunda ut än vanligt (bedöms som komplex), eller om man inte kan tömma den helt, vill man alltid kolla upp den för säkerhets skull och tar då en biopsi från cystans vägg..

Question 13

Tack för den snabba svaret, så det de kommer göra är att de försöker tömma cystan och sedan ta biopsi? 
Jag förstår bara inte hur man kan ta biopsi på något som är vätska. Är det omkring liggande vävnaden de tar biopsi på?

Accepted Answer

Hej!

Ja, man brukar ta biopsi från cystväggen och tömma cystan.

Question 14

Hej! 

Jag har förstått att olika cytostatika har olika effekt på cancerceller, och att man kombinerar olika preparat för bäst effekt. Jag är nyfiken på verkningsmekanism för Docetaxel och EC (som i sig är ju en kombination av två preparat). Anledningen till att jag frågar är att jag har fått tre kurer av Docetaxel 100 (full dos först och de andra två på 80%) och tre EC90 (full dos först och två resterande på 80%) och väntar på operation. Tumören har svarat bra och har blivit aningen mindre och betydligt glesare. 

Redan efter den fjärde kuren (första EC) började mitt hår komma tillbaka på riktigt och hela kroppen blev så småningom precis som innan cytostatika med avseende på den snabbväxande cellerna. Brösten har nog också blivit lite tätare igen, efter att ha varit riktigt mjuka efter docetaxel. Jag ska opereras snart och bara hoppas att inte heller min tumör "rest huvudet" och börjat växa igen under dessa veckor sedan första EC och fram till operation nästa vecka. 

Är det så att docetaxel är hårdare på de snabbväxande cellerna än EC? På vilket sätt är de tänkta att påverka cancercellerna? 

(Min cancer är duktal invasiv luminal B, ÖG100%, PG0%, HER2+ neg. Ki67 21. Ingen synlig spridning till lymfkörtlar.)

Accepted Answer

Hej, förr i världen gav man endast C (som i cyklofosfamid i en regim som hette CMF) det var en regim man började undersöka på 70-talet och som med 30 års uppföljning har visat sig långsiktigt förbättra prognosen efter bröstcancer tydligt. På den tiden hade man inte så bra mediciner mot illamående så det var rikitigt tufft för patienterna. Så småningom undersökte man tillägget av E (som i epirubicin; i USA gav man istället A som i adriamycin) till CMF: Hos oss kallades det FEC, och detta ledde till en förbättring av utfallet efter behandling jämfört med CMF. Ytterligare senare har man undersökt tillägget av taxaner (docetaxel eller paklitaxel) vilket lett till ytterligare ett steg av förbättrad prognos. C, E och A är läkemedel som verkar genom att påverka DNA och orsaka skador på DNA som cancerceller har svårare att reparera än normala celler. Taxanerna fungerar på ett annat sätt, genom att påverka en struktur som kallas microtubuli och har en viktig funktion vid celldelningen. Samma struktur finns även i kroppens nerver, vilket är orsaken till att taxanerna har en påverkan på nerverna - stickningar i fingrar och tår neuropati, ni vet. Ett litet sidospår för ca 10 år sedan var att man kom fram till att F (fluorouracil) på det sätt som det gavs i FEC, inte ledde till någon effekt därför har man nu tagit bort F ur regimerna och ger istället EC. Att man kombinerar olika läkemedel beror på att olika mediciner kan ha olika resistensmekanismer, och genom att kombinera undviker man att det får betydelse för behandlingseffekten. Dessutom leder det i viss mån till en mindre belastning på kroppen eftersom även biverkningarna skiljer sig åt. Det blir t ex bara halva dosen Epirubicin som kan påverka hjärtat om man först ger EC och sedan en taxan som inte påverkar hjärtat.

Question 15

Hej Niklas!
Jag har lite funderingar hur min prognos ser ut, jag är 33 år och jag har varit ganska orolig över att jag hade en makrometastas. Enligt min läkare så svarar hon: Enligt PAD-utlåtandet så rör det sig inte om någon periglandulär växt.
Vad menas med det?

Ur min jornal:
Pat opererad med vänstersidig sektorresektion och sentinel node. Man finner då ej radikalt exstirperad invasiv duktal cancer på 25 mm, BRE 6, grad 2-tumör, ER 100 %, PR 100 %, Herceptest 1+, Ki-67 global på 17 %. I axillen en makrometastas av en uttagen lymfkörtel. Här finns indikation för adjuvant cytostatikabehandling och konferensen beslutar om att börja med EC x 3 följt av veckovis Paklitaxel x 9 och under tiden erbjuda cancergenetisk screening avseende bröstcancerpanel följt av endokrin terapi i form av Tamoxifen i kombination med Zoladex och förlängd endokrin terapi efter fem års behandling. 

Som sagt, hur ser prognosen ut för mig?

Accepted Answer

Periglandulär växt betyder att cancercellerna som finns i en körtel i armhålan växer ut på utsidan av lymfkörteln. Lymfkörteln har en liten kapsel, en hinna som omger körteln, om det växer genom den hinnan kallas det periglanduär växt. Det anses inte spela någon roll för prognosen om det är så. Nu till prognosen: Enligt predictmodellen är statistiskt 74 % i livet efter 10 år med de faktorer du anger om man bara opererar och strålar. Med tillägget av kemoterapi och hormonell behandling är det istället 87%. Man måste räkna med att 2 % råkar illa ut av någon annan orsak, således kan man uppskatta att 11% råkar illa till följd av sin bröstcancer. 90 % sannolikhet för att det går "bra" alltså.

Question 16

I vänster bröst ses en nytillkommen cm- stor förändring med diffussionsinskränkning.

Accepted Answer

Hej, det låter som fikonspråk, vi har alla våra respektive yrkesjargonger och specialord för att beskriva olika saker. Jag känner mig osäker på vad man menar, men skulle tro att det går att förstå om man läser hela utlåtandet, det bör finnas en konklusion på slutet av svaret.

Question 17

Hej! Jag är 48 år och behandlades förra året för hormonkänslig BC, varför jag nu tar Tamoxifen. Jag gjorde mastektomi, fick cellgifter och strålning. Min sista menstruation hade jag i dec-21, vilket var mitt i cellgiftsbehandlingarna. Jag började med Tamoxifen i feb-22.
Sedan dec-21 har jag inte haft några blödningar - förrän nu. Fick för en vecka sedan en riklig menstruationslik blödning. Vad betyder det?
Är det livmodercancer?
Är det andra biverkningar kopplade till Tamoxifen? Har jag fått mensen tillbaka? Jag hade inte kommit in i klimakteriet då min cancerbehandling började. Vart vänder jag mig för att få detta undersökt. Är orolig, då livmodercancer anges som en relativt vanlig biverkning av Tamoxifen och att blödning är symptom på detta. Stort tack på förhand!

Accepted Answer

Hej, det blir mycket om östrogen denhär blåsiga morgonen. Det är mest sannolikt inte livmodercancer. I din ålder är det en ovnalig biverkan. Det skulle kunna bero på att äggstockarna vaknat till liv, vilket tillsammans med tamoxifen - till skillnad från aromatashämmare - inte är avgörande för effekten av medicinen. Och i så fall är det helt enkelt en menstruationsblödning. Men det skulle också kunna vara en polyp i livmodern. Jag tycker att detta bör följas upp. Skulle föreslå att man tar ett känsligt östradiol och gör en gynekologisk undersökning. Vart du ska vänd dig beror nog litet på var du bor. Börja med att tala med den enhet som ansvarar för din tamoxifenbehandling så kan de hänvisa dig vidare.

Question 18

Hejsan en fråga om P-östradiol. Jag står på Aromatashämmare sedan tre månader och tog nyligen ett blodprov som visar följande: Anteckning
Nya hormonprover visar postmenopausala värden, förelåg FSH, men lite oväntat högt östradiol 210. Diskuterar med specialistläkare som rekommenderar att vi påbörjar behandling med aromatashämmare och tar nya kontrollprover om en månad.

Jag står, som sagt redan på det. Ska jag tolka det som att jag behöver öka dosen. /Orolig

Accepted Answer

Östradiol på 210 skulle jag tro talar för att dina äggstockar är aktiva, då är det inte lämpligt med aromatashämmare. Antingen får man stänga av äggstockarna genom zoladex (eller operation av äggstockarna) eller så byter man till tamoxifen. Detta svar med reservation för att jag inte vet referensvärena för östradiol på ditt laboratorium.

Question 19

Hej Niklas,

jag skrev tidigare till dig (2022-10-16 svarade du) gällande hormonbehandling. 
I ditt svar stor det att man skulle kunna ge Zoladex och Letrozol men att man då måste övervaka äggstockarnas funktion noga. Hur kommer det sig? Vad är det man ska övervaka? 
Vad händer om man inte är i menopaus och får Zoladex och Letrozol?

Nu, efter 4 månader med först Zoladex och Letrozol som byttes mot Tamoxifen så har blodprover tagits och jag har fått besked att jag inte är i menopaus. Mina äggstockar fungerar visst inte men kan ev börja fungera. Men hormonellt var jag inte i menopaus. 

P-Östradiol <70 pmol/L
P-FSH 18.0IE/L
P-LH 6,5IE/L

Jag blev fruktansvärt dålig under Zoladex och Letrozol. Kan jag har blivit det pga jag inte var i menopaus?

Accepted Answer

Hej, bra fråga! Orsaken är att aromatashämmarna fungerar endast om kvinnan är postmenopausal, d v s att äggstocksfunktionen är avstängd.Om äggstockarna vaknar igen, eller zoladex inte slår ut äggstockarna komplett är effekten av letrozol otillräcklig. Det finns ett prov som heter känsligt östradiol som man ska kontrollera. Jag kan inte se om det är det provet du redovisar, eller "vanligt" östradiolprov. Det är olika referensvärden på olika lab, så jag vågar inte riktigt bedöma dina värden. Jag skulle tro att du for illa av medicineringen p g a biverkningar av att östrogenet blev så lågt. Skulle tro att det absolut mest rimliga därför nu är att du fortsätter med tamoxifen.

Question 20

Hej
Jag var på en vanlig mammografiscreening. Först tittade sköterskan på mina  bröst och frågade om de kändes som vanligt. Efter att första bilden var tagen frågade sköterskan om någon i familjen drabbats av bröstcancer. Jag svarade att min moster var närmst som drabbats. Då frågade hon om hur gammal hon hade varit då hon drabbats. 
Sen togs resterande bilder. Och jag frågade sköterskan om hon sett något avvikande, eftersom hon frågat det om någon i familjen drabbats osv. 
Men då sa hon att det var rutinfrågor. De frågorna ställs till alla. 
Att det inte alls handlade om något hon sett på bilderna nu. Sen slog det mig när jag kom hem, att de frågorna har jag inte fått tidigare vid mina mammografier. Och därför kan jag inte släppa detta nu. Stämmer det verkligen att det är sådana rutinfrågor vid alla mammografiscreeningar ?

Accepted Answer

Hej, denna fråga vore det bäst om någon från mammografienheten svarade på men jag tänker att det är en rutinfråga på många ställen. Jag har ringt vår mammografienhet och de säger att det ser nog olika ut i landet men att det är en vanlig fråga som ställs.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Bröstvårta ändrat färg

Bröstcancer?

Tatuera arm

Exemestan

Fundering krig ekonomisk ersättning för operation

Fundering kring diagnos

Punktion

Infraröd bastu

Mens tillbaka efter färdig behandling av tamoxifen

Endast mammografi efter mastektomi?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss