Hej Anna, jag uppfattar att du är 50 år gammal. Trippelnegativ bröstcancer framställs ibland som en hopplös och jättefarlig sjukdom. Ingenting kan vara felaktigare- Om jag utgår från att du nu är opererad och frisk (jag förstår inte helt vad du menar med frågans rubrik), är sannolikheten utan tilläggsbehandling att leva efter 5 år 87 %, vilket med kemoterapi stiger till 91 %, det är inte rosenrött kanske, men i alla fall mindre än en på 10. Det råder ingen tvekan om att det finns ett gott hopp! JAg vet inte om du inte fått kemoterapi, eller om det är så att du väntar på kemoterapi, eller om det finns någon orsak till att du inte kan få kemoterapi. Om det inte finns någon som mycket starkt talar emot, så bör du ha kemoterapi också. Det att man stuckit och klämt på tumören har ingen betydelse. Det finns tumörformer där man kan se att punktioner kan leda till en risk, bröstcancer är inte en av de diagnoserna. KOm ihåg att i de studier där man undersökt mammografiscreening har prognosen i bröstcancer varit bättre för den gupp man "klämt på", de som genomgått mammografi alltså än den grupp som inte mammograferats. Om det var farligt skulle man inte se detta. Kanske din tumör på mindre än 9 mm upptäcktes på mammografi, i så fall har ju mammografin varit extra betydelsefull i ditt fall!

Det är viktigt att du får hjälp att uppnå en så bra livskvalitet som möjligt. Att ersätta Voxra med en medicin med liknande funktion under pågående anti-hormonell behandling behöver ofta expertkunskaper. Flera onkologiska kliniker har tillgång till psykiatrisk expertis som kan hjälpa till med denna typ av bedömningar. Är du patient på en sådan klinik så kan du be att få en remiss till den psykiater som onkologkliniken anlitar. Om din onkologklinik inte har någon psykiater knuten till sig tycker jag du ska be din vårdcentral att du får en remiss till en psykiater för bedömning av vad som är bästa medicinen för dig.

Hej, och nej, jag kan inte svara på alla frågorna... Du kan förstås ha ett inflytande över din behandling, men att vänta att starta till efter midsommar verkar dumt det riskerar bara att försämra möjligheten att bli frisk. Ibland och vid ffa vissa typer av bröstcancer ger man cytostatika före istället för efter operationen. Jag får känslan av att du tänker att livet tar slut eller i alla fall ett slags paus under cytostatikaperioden. Tänkte du ta ett djupt andetag och blunda och hålla andan tills dess du fått den sista behandlingen? Och sen hoppas att allt är som vanligt? (nu är jag litet elak och karikerar litet...) Vad händer om du istället tänker att cytostatikaperioden är en viktig del av ditt liv? Jag tror för min del att det går fint att fira midsommar även under den. Du får kanske anpassa firandet litet mot vad du är van vid, och ja du kommer att tappa håret, men det kan ju också ha ett värde. Jag kan inte uttala mig om prognosen baserat på de uppgifter du lämnar, men i de allra flesta fall är det betydligt större chans att bli frisk än att man drabbas av allvarligt återfall.

Vi har ingen riktigt bra prognosmodell i denna situation, och jag kan därför inte heller ge en procentuell prognos. Personligen är jag inte så förtjust i procentuella prognoser. Men så vitt jag kan förstå baserat på det du anger bör man överväga att ge kadcyla istället för trastuzumab nu, baserat på att det fanns kvarvarande cancerceller i axillen. Jag kan inte säkert säga att det är det korrekta att göra, men det låter som man borde fundera på saken.

Hej Lena, det är alltid svårt att göra förutsägelser om framtiden, så det vågar jag mig inte på, men så mycket kan jag säga att trötthet under strålningen är vanligt och övergående. Kom ihåg att orsakerna till trötthet kan vara väldigt många. Det spelar förstås stor roll vad som är den direkta orsaken, men samtidigt är det så att man i de flesta fall inte riktigt kan exakt förklara vad som är den utlösande orsaken. Personligen tror jag inte i första hand att strålningen i sig är den vanligaste orsaken till tröttheten, utan att det mer handlar om den situation man befinner sig i som leder till trötthet. Rådet är att finna balans mellan aktivitet och vila, och att beväpna sig med ett mått av tålamod. Vallningarna är ett resultat av "östrogenbrist", där Anastrozol sänker nivån i botten, vilket är gynnsamt för att förebygga återfall efter bröstcancer, men också det som leder till besvär. Du skriver inte om du före bröstcancern var menstruerade, i i så fall är det inte helt säkert att anastrozolen är den största boven, det kan vara så att det faktum att äggstockarna förlorat sin hormonproduktion är den huvudsakliga orsaken till vallningarna. Hur intensiva dessa besvär är och hur långe de håller i sig är mycket olika, så inte heller där kan jag ge en riktig prognos. Det kan dock bli bättre om man har litet tur, och har man inte den turen finns det knep man kan försöka för att lindra besvären. Om det är så besvärligt att du funderar på att avbryta din behandling, vill jag starkt anbefalla dig att kontakta din bröstkirurgiska eller onkologiska enhet innan så man får möjlighet att fundera på vilka mått och steg man kan vidta för att underlätta för dig att fullfölja behandlingen först!

hej Siv, du kan i lugn och ro invänta onsdagen. Jag uppfattar i första hand att du haft en sk cancer in situ, vilket är ett tillstånd som kan kallas förstadium till bröstcancer och som har mycket god prognos. Man mäter i dessa fall inte rutinmässigt hormonkänslighet mm. Men jag blir inte helt klok på ifall det också fanns områden med sk invasiv cancer. Det ska du fråga din doktor om.

Hej, det skulle ju teoretiskt vara som du befarar, och i saå fall är det bra att man nu bytt medicin. Men jag skulle snarare tro att det kan vara så att detta är en helt normal lymfkörtel som reagerat på de aktiviteter som försigått i bröstet och armhålan, man har ju stuckit dig där flera ggr. Ett litet antal bakterier kan ha kommit med från huden och lett tll att lymfkörteln på alldeles normalt sätt reagerat genom att svullna. Det är förstås viktigt att följa upp det hela och jag utgår från att man kommer att undersöka med sk sentinel node undersökning i samband med operationen efter 6 behadlingar.

Hej, provet heter "känsligt östradiol" eller något liknande, knepet är att analysen måste vara anpassad för att lämna noggranna mätresultat vid låga nivåer. I de allra flesta fall får man en adekvat supression (avstängning) av äggstockarna med zoladex, du lär också märka det i form av vallningar och kanske svettningar som du inte känner igen. Kom ihåg att du fått cytostatika efter tamoxifen, menstruerar du verkligen under den behadnlingen? Du skiriver inte hur gammal du är, det påverkar också hur "starka" äggstockarna är och hur mycket cytostatika de står ut med. Det kanske ändå kan vara rimligt att börja med sprutorna och sedan om du finner det bra, operation vill våren. Och koll med känsligt östradiol.

Hej, Det låter som du drabbats värre än de flesta. I princip är neuropati en "kumulativ" biverkning till skillnad från t ex påverkan på de vita blodkropparna som är en akut biverkning som går över. Det betyder inte att det inte kan bli bättre, men sannolikheten för att det helt ska försvinna skulle jag säga är låg. När det gäller smaken tror jag som du att det är en annan sak och att det kommer att ge med sig så småningom. Jag tror inte att löpning gör saken värre, det vore bra om du fick träffa en sjukgymnast. Tyvärr tror jag inte att B12 kommer att trolla bort besvären. I alla fall inte om du inte har brist på B12, och det kan man ju kolla, fast inte om du redan tar medicinen. En annan sak man borde göra är att utesluta diabetes. Det finns en hel del skrivet om detta, men jag uppfattar inte att det finns riktigt en gyllene metod att hantera problemet.

Hej, det är vanligt att man tar ut en eller två portvaktskörtlar, så nej, vi vill ju helst inte plocka ut fler än vi behöver. Hur många det blir hänger på just din anatomi och hur dina lymfbanor förlöper. Jag håller med dig att en svullen lymfkörtel så kort efter operation inte låter oroväckande - däremot kan det absolut hända att lymfkörtlar svullnar då kroppen ska läka ditt sår och ärr! En svullnad kan också vara ett litet serom (ansamling av sårvätska). Snabbsvar (du menar under operationen?) görs inte vid alla sjukhus, och ibland bara i vissa fall. Din behandling låter korrekt med det lilla jag ser, men det är klart man behöver ett fullt PAD för att kunna bedöma dessa planer.