47 år har under 1,5 års tid gjort 34 cellgiftsbehandlingar. Neoadjuvant behandlad EC dostät x 4 och Docetaxel dostät x 4. Sedan modifierad radikal mastektomi och axillutrymd. 11 utav 22 lymfkörtlar med metastaser. Därefter varje vecka under 12 veckor adjuvant Trastuzumab, Pertuzumab, Carboplatin, Paclitaxel. Sedan var tredje vecka 14 omgångar med Kadcyla. Lokalt avancerad högersidig cancer mammae som visade sig också vara HER2-positiva, hormonreceptorpositiva och högproliferativa. Från metastaser i lymfkörtlar ER 95%, PR 95%, HER2-negativ och Ki-67 32%. I bröstet en tumörutbredning på 115 x 50 x 80 mm. På PAD ett stort DCIS grad 3, 100 x 80 mm med riklig intravaskulär tumörväxt och snäva resektionsmarginaler. Multiplasma och rester av invasiv carcinom grad 2. 11 av 22 lymfkörtlar med metastas. Bedöms som RCB 2. ER 100%, PR 50%, Ki-67 2% och HER2 2+, positiv enligt SISH. Jag vet att återfallsrisken är speciellt hög nu ca 2 år efter diagnosen. Men har ni någonsin mött patienter med så stor tumör och spridning till 11 lymfkörtlar som klarat sig, inte fått överfall och fått leva länge?

Har en fundering som jag inte fått något svar på. Jag diagnostiserades för DCIS 2003 och 2005, höger bröst. Vid första diagnos var jag 43 år. Opererades tre gånger, varav den sista mastektomi, på rekommendation, och strålades. Frid och fröjd i 18 år. Blev efter rutinmammografi i januari diagnostiserad med Duktal invasiv cancer, en tumör på ca 5 cm, långsamt växande, den här gången i det vänstra bröstet. Preoperativ medicinering och är nu opererad (bröstbevarande) och väntar på besked om kommande behandlingar. Gjorde föregående mammografi mars 2021 utan anmärkning. Det jag funderar och klurar på är: 1. Hur vanligt/ovanligt är det att få cancer i båda brösten? 2. Hur ofta sker det med ett så pass stort tidspann? 3. Hur fort växer en långsamt växande tumör? 4. Är det bara så att just jag har en ökad benägenhet för att ”bilda tumörer” dvs slumpen? Har accepterat situationen precis som den är men är ändå nyfiken på ovan frågor. Hitintills när jag frågat kan ingen ge mig några svar. Försöker tänka logiskt men det är svårt när ingen kan ge en rimlig förklaring. Med vänlig hälsning, MK

Var på screeningmammografi i mars och jag påtalade då att jag hade en stor cysta i bröstet, vilket jag haft tidigare flera gånger och varit och tömt, helt benignt. Fick komma åter på ultraljud och tömning av cystan och då upptäckte man en förändring i/bakom cystan som man tog prov på för PAD, enligt remissen stark misstanke om cancer. Detta var 3 veckor sedan. För 1 vecka sedan blev jag uppringd och fick en tid som idag för att få mitt provsvar. Det har varit en minst sagt jobbig vecka men jag var laddad och redo att åka till bröstmottagningen i morse. Tyvärr lämnade de återbud pga sjuk läkare så nu får jag vänta 1 vecka till!!! Det känns som att jag ska gå under av denna väntan. Jag vet att anteckningen från MDK:n ligger på 1177, men har inte gått in och läst den. Hade tänkt att göra det i morse innan besöket för att vara lite förberedd men hann inte innan återbudet kom. Jag velar fram och tillbaka om jag ska läsa det för jag orkar inte med denna väntan, men är samtidigt orolig för vad det står. Jag är medicinsk sekreterare så terminologin är inget hinder för att förstå anteckningen. Jag behöver ett gott råd!

Jag opererades 2018, då 64 år, för cancer i höger bröst. Den upptäcktes genom självundersökning. Jag avslutade 5 års antihormonell behandling i januari -23, först hade jag Tamoxifen men fick byta till Letrozol pga påverkan på livmoderslemhinnan. Strax innan gjordes den årliga mammografin som var normal. Problemet är att jag har mycket knölar i brösten, knölar som alltid finns där och nya som kommer och skapar oro. I början av behandlingen var jag på extra kontroller, allt var normalt och sedan slutade jag att undersöka mig de sista åren med behandling för jag blev orolig och mådde inte bra av det. Nu när jag inte längre har något skydd av behandlingen så vågar jag inte låta bli, även om jag helst vill, utan har tänkt kolla mig var 3:e till 4:e månad. Så för tre veckor sedan, första självundersökningen sedan jag slutat med läkemedel så upptäckte jag en ny knöl som fortfarande finns kvar. Den känns som de knölar jag har sedan tidigare men det gjorde cancerknölen också. Kan en cancer uppkomma så fort? Mammografin i januari var ju normal. Hur ska jag förhålla mig till dessa knölar? Jag kan ju inte och vill inte kontakta sjukvården hela tiden.

Hej, Jag har tidigare frågat om min cdh1 mutation och fick då bra svar. Jag har dock en följdfråga eftersom jag bestämt mig nu för att operera bort min magsäck pga av mutationen. Jag tar Tamoxifen sedan 2020 pga av bröstcancer(lobulär) då jag blev opererad med efterföljande behandlingar. Jag ska ta denna medicin i 10 år. Planen är att så småningom ta bort det andra bröstet. Min undran är hur gör jag med tamoxifen då operationen av magsäcken görs. Enligt information bör jag avsluta medicineringen 1 vecka före operation. Stämmer det?. Men jag kommer inte att kunna ta medicinen på en gång efter operationen då det tar tid att anpassa sig utan magsäck. Vågar man vara utan tamoxifen 1 månad? Kan tamoxifen ges oralt? Det finns en skåra i tabletten, kan jag mosa denna tills mina ät och sväljfunktioner fungerar normalt igen? Jag är förstås oroad att stå utan tamoxifen pga av magsäcksoperationen. Jag behöver ett råd hur jag ska tänka. Är rädd att få återfall i bröstet om jag avstår tamoxifen en månad? Samtidigt kan jag inte ta medicinen då det finns risk för blodproppar i samband med operationen. Bör jag byta medicin tillfälligt? Bör tilläggas att jag är 47 år och försattes i klimakteriet för 3 år sedan, när jag hade cancer. Tacksam för råd. Vänliga hälsningar Erika

Sommaren 2019 fick jag bröstcancer. Lobulär cancer NHG2 ER 90% PGR 100% profileration 7% Her2 negativ 18 av 26 lymfkörtlar hade metastaser. De första 9 behandlingarna gick rätt bra men därefter fick jag extrema biverkningar och man beslutade att avsluta behandlingen efter totalt 11 cellgiftsbehandling istället för 12. Därefter blev operation osv. Våren 2020 började jag med aromatshämmare. Jag har prövat alla pga att jag fick extrema biverkningar av alla. Jag fortsatte med letrozol som jag tyckte kändes bäst oavsett om diverse biverkningar fortsatte. Vissa biverkningar har minskat men nu lite mer än 3 år senare har jag blivit oerhört trött orkeslös helt kraftlös vilket gör att jag måste sätta mig då det känns som jag inte orkar stå. Har varit till min husläkare som har tagit i princip alla tester man kan ta, har även kollat hjärta och lungor. Det enda som har visat sig är förhöjda blodfetter högt kolesterol högt glukos. Enligt läkaren inget som kan förklara det jag sökt för. Jag promenerar 6 km varje dag, styrketränar i princip varje dag. Min fundering är kan letrozolen ha något med mitt mående att göra. Jag känner nästan likadant som jag gjorde när jag tog cellgifter. Husläkaren vet inte vad han ska göra och jag känner mig så frustrerad över denna hemska trött och kraftlöshet ni kanske har en hjälp eller förklaring till mitt mående.

Luminal A med en makrometastas. Fick neoadjuvant cellgift. Bedömdes inte behöva adjuvant cellgift, vad beror det på? Varför går det inte att göra analys mellan luminal a eller b när man är premeno? Går det att använda sig av verktyg för uträkning av prognos när man fått neoadjuvant cellgift? Om man fått op först och resultatet visar luminal A med en makrometastas hade jag blivit erbjuden cellgifter då? Lymfkörtel utan Perinodal växt, vad betyder det? Fick lokoregional strålning, vad avgör om man får det? När räknas man som cancerfri, efter op där all cancer är radikalt bortopererad?

Jag opererades i oktober 2020 för bröstcancer med diagnos C509-Cancer mam dexter, PJD42-Exstirpation av axillära lymfkörtlar, HAB40- Högersidig sektorresektion +axillautrymning.Har fått Zometa halvårsvis i 3 år samt aromatashämmare i 5 år. Först fick jag Anastrozole, men upplevde mycket biverkningar så jag fick byta till Letrozole, som jag ätit tills i mitten av dec 2023. Då drabbades jag av proppar i lungorna och hamnade på Hjärtavdelningen på Sjukhuset. Där misstänkte man att Letrozole kunde vara en orsak till propparna och satte ut den medicinen. När jag kom hem efter ett julfirande i Göteborg, så hade jag fått ett brev från Onkologimottagningen att dom tyckte jag skulle fortsätta med Letrozolebehandlingen. Min fråga är då vem ska man lita på? Jag äter blodförtunnande (Eliquis) nu och ska fortsätta med det i ett halvår. Under tiden jag gjort uppehåll med Letrozole har jag i stort sett blivit av med svullnad i vänster lillfinger och känner inga ledproblem i mina fingrar som jag gjort i flera år. En annan undran är, när man är i min ålder (77 år), så har man väl inte särskilt mycket östrogenproduktion? Är det verkligen befogat att äta aromatashämmare, med alla biverkningar man får på köpet? Ett val mellan pest eller kolera?

Hej min fråga gäller cytostatika. Det har kommit upp på diskussion om jag ska ha EC 75 eller EC 90 de två sista gångerna av den kuren. Jag undrar i vilken utsträckning påverkas resultat om man tar EC90 ? Jag har varit trött av den första EC kuren men annars mått ok. Utöver EKG har man inte kollat mitt hjärta inför EC. JAg undrar även hur det kommer sig att man ger olika cytostatikadoseringar i olika regioner? Jag har fått doxytacel 80 medans man ger doxytacel 100 i en annan region. Brukar man kolla upp EC koncentration i blodet för att avgöra om man uppnått terapeutisk dos? Bakgrunden till diskussionen. Jag har haft Er100% Pgr90% Ki67 32%, grad 3, både lobulärt (dominerande) och ductal som växte ihop på två ställen. T2N0. Största tumören var 24 mm. Utöver detta 5 in situ. Både Luminal B och Luminal A finns. ROR 49 på Pam50. På grund av flera misstag (man missade cancern på mammografin, man trodde först att jag hade Luminal A) dröjde både operation och cytostatikabehandling (började på 80 dagen efter operationen)- därav min oro för prognosen och därav min angelägenhet att göra det mesta man kan göra i behandlingsväg nu . Jag har fått strålning (5 dgr)oh operation . Antihormonell (5 år) behandling planeras. Är det något annan ytterligare behandling du skulle rekommendera? Tack så mycket för alla svar.

Jag undrar varför de flesta kvinnor som haft hormonkänslig bröstcancer fortfarande får endokrin behandling i 5-10 år när så många nya studier visar på att det tycks ha begränsad effekt? Det finns studier som visar på att uppehåll på 3 månader per år inte ger någon skillnad i återfall, det finns studier som visar att de kvinnor som gör uppehåll för att bli gravida inte får fler återfall, det finns en stor studie publicerad i Science som visar att kvinnor som fortsätter med behandlingen år 5-10 inte uppvisar särskilt många färre återfall än de som slutar. Tyder inte det på att det kan finnas brister i den ursprungliga studien från 90-talet? Och finns det någon ordentlig uppföljning på de tvärmedicinska konsekvenserna av behandlingen? Det finns ju t ex studier som visar att över 50 procent av de som använder aromatashämmare får svår påverkan på leder, men även indikationer på hjärtpåverkan etc. Finns det siffror på hur många fd bröstcancerpatienter som förekommer inom ortopedi och kardiologi?