Visar 10 av 1540 träffar

Borde jag även strålas?

2021-06-02
Hej Är 49 år gammal och ska snart ta min sista dos med cellgifterna (totalt 6 doser) Opererade bort hela bröstet i januari (PAD visade en multifokal lobulär cancer, den största tumören mätte 13 x 11 mm. Man såg också lobulär cancer in situ. Total extent 35 mm. Radikalt avlägsnad med 26 mm marginal) Kirurgens anteckning = I bröstet hittade man en multifokal lobulär cancer där största tumören mäter 13x11 mm. Det fanns även lobulär cancer in situ. ER 90 %, PR 100 %, Elstongrad 2, 6 poäng. Ki-67 11 % intermediär. HER-2 3+. I axillen 2 sentinel node körtlar utan metastas.Bedömning:Patienten uppfyller kriterierna för att erhålla sedvanlig postop cytostatika ad modum Docetaxel 80-100 x3 +- G-CSF följt av EC90 x3 + G-CSF stöd. Konkomitent med Docetaxelen ska Trastuzumab ges. Efter det sedvanlig antihormonell behandling beroende på menopausalstatus och totalt 1 års behandling med Trastuzumab. När jag träffande Onkologläkaten första gången sa hon även strålning men nu säger en annan onkologläkare inte strålning. Jag blir osäker på om jag ska försöka få strålning? En annan fråga, varför röntgar man inte huvud, lunga och lungor för säkerhets skull? Mvh Camilla
Visa svar
Svar:
Hej. Eftersom du har opererat bort hela bröstet och inte hade någon spridning till lymfkörtlarna slipper du strålbehandling. Jag håller med den onkolog du träffade senast. Ibland ger man strålbehandling ändå men då beror det på att tumören tex var stor, vilket inte gäller för dig. Vi brukar inte göra röntgen "för säkerhets skull" om det inte finns en ökad risk för spridning utanför bröstet och bröstets lymfkörtlar, tex spridning till lymfkörtlar. Även de gånger vi gör röntgen av kroppen är det få som har spridning.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Borde jag även strålas?

Funderingar kring prognos

2021-07-18
Hej! Tack för att man kan ställa frågor till er! Jag är 46 år och min bc-resa har varit följande. Tubulär bröstcancer, höger, operation sektor 2019-04-15, sentinel node 2019-05-20 höger (0/2). Postoperativ strålbehandling. DCIS grad 2 vänster bröst, operation sektor 2020-03-23. Postoperativt strålbehandling och Tamoxifen. 2021-06-14 opererad med bilateral mastektomi pga Mucinös cancer och DCIS grad 2 i höger bröst. Tre tumörhärdar 14, 11 respektive 6 mm. Extent 65 x 22 mm. ER 30 %, PR negativ, Ki-67 23 % och HER2-positiv. En lymfkörtel bortopererad med makrometastas på 3 mm. Patienten kommer att få cytostatikabehandling enligt standardregim + Trastuzumab. Man kommer fortsätta antihormonell behandling men man får byta Tamoxifen till GnRH-anlog + aromatashämmare. Med tanke på lymfkörtelmetastas och enligt AMARO-studie så kommer patienten att få strålbehandling mot lymfkörtelstationer men inte en reoperation för att undvika komplikationer. Har tidigare fått strålbehandling på höger sida i bröst med boost så strålbehandlingen kommer nu att beröra level II - IV och eventuellt parasternalt om det går, eventuellt level I om det går. Jag undrar om man kan säga något om prognosen? Finns det risk att flera lymfkörtlar kan innehålla cancerceller? Ev spridning? Börjar känna mig orolig då jag på kort tid fått återkommande bröstcancer.
Visa svar
Svar:
Hej, det var ett par tuffa år du verkar ha gått genom. Beräkningen av prognosen försvåras av att det är en ny tumör i samma bröst på höger sida. Så jag vågar mig inte på den saken, men tänker att det får uppfattas vara en gynnsam prognos då det verkar vara en helt ny tumör i höger bröst och inte ett rent återfall av den tidigare cancern. Det är troligen mer gynnsamt än om det är den gamla som kommer tillbaka. Den behandling du får verkar mycket bra. Det är lätt att förstå att du kan hysa en oro över att du drabbats så mycket på senare år.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring prognos

Antihormonell behandling

2021-10-24
Hej. Jag är 72 år, opererades för bröstcancer för tre år sedan. Tar sedan 2,5 år Letrozol och tolererar det bra, har i princip inga biverkningar förutom torra slemhinnor. Dock har det konstaterats att jag har en osteopeni och ordinerades därför Alendronat för ett år sedan. Enligt studien BIG 1 -98 är skillnaden i återfall/spridning nästan obetydlig om man tar Letrozol 2 år följt av Tamoxifen 3 år, jämfört med enbart Letrozol i 5 år. Finns det nya studier/ rön som visar samma sak, eller möjligen att resultaten i studien är tveksamma? Det som bekymrar mig är risken för osteoporos om jag fortsätter med Letrozol under flera år framöver. Vill minnas att man talade om 5-7 års behandling.
Visa svar
Svar:
Sammantaget leder bruket av aromatasämmare till en lägre risk för återfall än tamoxifen. Skillnaden är tydlig men inte jättestor. Det är riktigt att det finns en rapport från BIG98-01 som visar att det inte tycks vara någon skillnad mellan att letrozol först och sedan byta till tamoxifen i halvtid jämfört med att ta letrozol i 5 år. Det finns andra studier, bl a en sor sk metaanalys från Oxford som ger stöd för att aromatashämmarna är litet effektivare än tam. Jag letar nu efter långtidsuppföljning av BIG-studien men hittar bara det för jämförelsen mellan 5 år tam och 5 år letrozol. Studien hade fyra armar, dessutom två där man ordinerade tam följt av letrozoal och en som var tvårt om. Jag tänker att man kan sammanfatta såhär: Det är viktigt att man får en hormonell behandling som man faktiskt äter upp. Om bieffekterna så så uttalade att man inte tar den alls så hjälper medicinen förstås inte. Aromatashämmare är litet effektivare än tamoxifen för att förebygga återfall till postmenopausala patienter, men det är oklart om man måste ta letrozol under 5 år eller om det är lika bra att byta i halvtid. Hur man gör har betydelse även i relation till om man ska tänka sig behanlding under längre tid än 5 år.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Antihormonell behandling

LCIS

2021-10-29
För ett år sedan fick jag diagnosen LCIS, tumören är unifokal på 6 cm förekomst av mikrokalk.V1:icke palpabel tumör lokaliserad kl 2 i bröstet, ca 3cm från mamill. Mammakod 3. Ultraljudkod 1 lobär ultraljud axill utan anmärkning. Man gjorde då bedömningen att det inte var aktuellt med en sektor utan mastektomi o sentinel pga. att mina bröst är små. Jag begärde då att komma till Uppsala för direkt rekonstruktion. Men Uppsala svarade: -"Formellt är LCIS ingen operationsindikation längre sedan 2016, varför man inte ska godkänna en mastektomi". Jag har gjort grovnålsbiopsi vid 2 tillfällen, första visade adenosförändringar och sparsamt LCIS och 4 mån senare visade biopsin ingen LCIS utan lätt förändrad bröstkörtel vävnad. Har även gjort MR (inför operationen i Uppsala som inte blev av) den visade ökad kontrastladdning i ett område på 2×1×1,5 cm. Min fråga är hur ni skulle gå vidare med undersökning? Jag är kallad efter 6 mån att göra ny biopsi, tänker att det är onödigt då det inte längre visade någon LCIS. Utan att röntgen o ultraljud skulle räcka? Är orolig att grovnålsbiopsin sätter igång något. Har tappat förtroendet för dem då de tänkte operera bort hela bröstet i onödan.
Visa svar
Svar:
Hej! Jag förstår att du har svårt att känna förtroende när du får olika bud från olika doktorer. Det är svårt att säga varför det blev så utan att ha all information. Vanlig LCIS är ingen cancer utan betraktas snarare som en riskfaktor för att utveckla bröstcancer (som inte behöva sitta på samma ställe som LCIS) i framtiden, och skulle då motivera att man går på kontroller. En så kallad pleomorf LCIS är dock annorlunda och kan i stort sett jämställas med DCIS (duktal cancer in situ som ju är en mycket tidig form, eller förstadium, till bröstcancer) och behandlas med kirurgi (bröstbevarande eller mastektomi om området är stort). Tyvärr finns det ännu ingen riktig konsensus om hur man ska handskas med denna typ av förändringar vilket är en förklaring till att det kan bedömas olika. Befintliga studier talar inte för att en biopsi kan "sätta igång" en cancer.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
LCIS

Lita på mammografi och ultraljud?

2022-02-11
Hejsan Är 37 år, stor byst, F kupa. Har besvärats sedan hösten 2020 med obehag och värk i höger bröst , samt smärta i revbenen nedanför och sidan om höger bröst. Ibland (ett tag sedan nu) kan jag få vid rörelse en smärta som kommer som en elstöt i bröstet med en fruktansvärd värk och som stryper andningen under ca 30 secunder tills värken släpper. Vaknar varje natt/morgon av en spänning och djup smärta i och bakom höger bröst. Ca 8 månader efter att problemen börja så fick jag rörelse smärta i revbenen från bröstet och längs hela sidan och bak i ryggen. Min högra Axel och överarm värker och smärtat vid ansträngning sedan 4 månader tillbaka. Har gjort mammografi 2 ggr och ultraljud 3 ggr utan anmärkning, enbart massa cystor som fibroadenom. Sista ul jag gjorde hitta jag en knöl som det togs prov från och den knölen innehöll microsmå cystor och man kunde se en mindre inflammation i den. Ska jag lita på mammografin och ultraljudet eller det finns ändå risk att dem kan ha missat något allvarligt? Under all denna tid så har jag även gjort Dt - buk , Dt thorax/lungor, mr bröstrygg, röntgen av lungor och inget fel syns. Jag hade dock inte ont hela vägen runt i revbenen när tex Mrt och Dt thorax gjordes, då satt smärtan bara på framsidan och på höger sida (under arm och ner) Dt buk gjordes i december-21 Det är känns som att det är något som påverkar andningen i det området. Tacksam för snabbt svar
Visa svar
Svar:
Hej! Mammografi och ultraljud är bra undersökningsmetoder och om man inte har hittat något avvikande tror jag att du kan känna dig trygg med det. Ömhet och värk i bröst är mycket vanligt. Stor och tung byst kan ofta ge mycket besvär med värk i nacke, axlar och rygg men även värk i själva brösten. Om man har mycket besvär kan man ibland överväga en operation med förminskning av brösten för att minska belastningen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lita på mammografi och ultraljud?

återfallsrisk

2022-02-24
Jag har behandlad trippelpositiv cancer, icke spridd. Jag har tänkt att det är liten risk för återfall, att jag behandlats med byxor och hängslen och att det redan efter bortoperation var ganska tryggt. Förlängd strålning pga under 50, 2 cellgifter, lång antikroppsbehandling. Efter 3 månader med tamoxifen gjorde jag uppehåll pga jobbiga biverkningar. Bland annat att höger underarm konstant kändes som att jag dragit den genom ett elakt brännässelsnår och så även nacken. Forfarande efter tre månaders uppehåll är jag inte återställd, men betydligt bättre. Var och pratade med onkologen för att få veta mer om risken med att sluta eftersom jag läst studier på att man snarare skulle utöka längden till 10 år med tamoxifen. Fick reda på att trots all ovannämda behandling har jag ändå 20%risk för återfall och om jag tar tamoxifen i 5 år minskar risken statistiskt till 10%. Är detta rimligt?? Jag trodde absolut inte att jag löpte så stor risk för återfall. Jag har ansett mig själv som frisk efter behandling mot cancer. Nu blev jag orolig...
Visa svar
Svar:
Hej. Det här med risk för återfall är inte alltid så lätt att förhålla sig till som patient, särskilt inte i början när den intensiva delen av behandlingen är klar och man förväntas återgå till det "normala" så sakteliga. Man kan på olika sätt beräkna/kalkylera risken att en cancersjukdom ska komma tillbaka men i slutändan säger det egentligen ingenting om hur det går för den enskilda patienten. Det är statistik som baseras på 1000-tals patienter. Vi använder risksiffrorna för att skräddarsy lämplig behandling för att risken ska bli så liten som möjligt - och att inte överbehandla. Oavsett hur mycket/lite behandling vi ger kan vi alltså aldrig veta om sjukdomen kommer tillbaka eller ej. Vi vet att antihormonell behandling, tex med Tamoxifen, minskar risken för återfall vid hormonpositiv bröstcancer, oavsett ålder och stadium. Rekommendationen om förlängd antihormonell behandling bygger på god tolerans = lite biverkningar och god livskvalitet, under behandlingen. Jag vet inte om du blev så mycket klokare av mitt resonemang. Ofta kan vården ge stöd och hjälp för att biverkningarna ska vara hanterbara.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
återfallsrisk

Avbruten EC behandling

2022-03-03
Hej! I oktober fick jag diagnosen bröstcancer HER 2 positiv 13 mm, ki67 30% Grad 2. Fått 12 behandlingar med cystostatika med bra resultat, tumören syns inte på ultraljudet. Skulle dock få 3 EC behandlingar men har fått kraftiga biverkningar av den första och gått ner ytterligare 4 kg i vikt. Sammanlagt 8 kg och jag var smal redan innan, väger nu 51 kg. Har haft mkt biverkningar med de 12 första behandlingarna också med t ex 2 kraftiga allergiska reaktioner som gjorde att jag fick byta sort på cystostatikan. Och stora problem med magsmärtor och magsyror som skapar ett väldigt stort tryck på revben, bröstben och även jobbigt med andningen när det är som värst. Men EC behandlingen var ännu värre och jag gissar på att alla tabletter innan behandlingen gjorde ännu värre skada på min mage, har nu haft magsmärtor i över 2 veckor. Läkarna säger att det mest optimala är att de ta de 2 sista doserna med EC men bedömer mig samtidigt som operativ. Om jag fortsätter med EC kommer jag sannolikt att gå ner ytterligare flera kilo i vikt o frågan är hur mkt mer jag klarar. Hur mkt ökar risken för återfall om jag inte tar de 2 sista EC behandlingarna? Eller går de att ta efter operationen?
Visa svar
Svar:
Hej Det är svårt att exakt veta. Vissa studier talar för att de som har mer biverkningar har mer effekt av sin cytostatikabehandling, kanske det gäller även i din situation? Som jag uppfattar det har du haft allvarliga biverkningar av din behandling, och det är ju också så att man inte till varje pris kan fullfölja en cytostatikabehandling. För mig låter det ungefär som att du fått vad som är rimligt att du ska utsätta dig för, mer skulle kanske kunna skada dig allvarligt. Du har de facto fått mycket behandling, även om det - -i avsaknad av biverkningar - skulle vara bra om du kunde få litet mer, så har du ändå redan reducerat risken för allvarliga återfall genom den behandling du redan fått. Mer är inte säkert bättre.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Avbruten EC behandling

Risker med att ta klassisk massage vid bröstcancer?

2022-03-19
Hej, Jag fick min bröstcancerdiagnos i början av 2020 (jag var då 40 år gammal) och gjorde alla mina behandlingar under det året. Lite bakgrundsinfo från journalen: I PAD från första operationen ses invasiv cancer NST grad II som mäter 3 mm, ER-positiv 100%, PR 100%, Ki-67 8%, HER2-negativ. Focit är beläget i ett 50 mm stort område, DCIS grad III med comedonekros med tveksam radikalitet kaudomedialt. Tre friska sentinel node. I PAD från utvidgad excision ses två foci med DCIS grad 2 som mäter 6 resp 5 mm. Adjuvant cytostatika, EC75 x 6 med tre veckors mellanrum, adjuvant endokrin behandling med Tamoxifen 5-10år samt strålbehandling vänster bröst 15 ggr + 8 boosters. Förutom klassiska biverkningar som hjärntrötthet, dålig blodcirkulation i händer och fötter, ledvärk etc, så är jag också stel och spänd i kroppen. Under cancerbehandlingstiden så fick jag info om att inte gå på massage. Och jag minns inte anledningen riktigt? Men under hur länge ska man hålla sig borta från massage? Är det ok för mig att börja ta massage? Jag skulle vilja boka in mig på klassisk rygg/nacke/kropp massage (30-60min) och gärna regelbundet. Finns det några risker med det? Kan det trigga igång något som är negativt? Tex ökad risk för lymödem? Vore tacksam för svar! PS. Tack för att ni finns här som stöd för oss!
Visa svar
Svar:
Personligen menar jag att det är helt ofarligt med massage. Möjligen med undantag för kraftig massage i den vävnad som som skulle kunna drabbas av lymfödem (skuldra och arm på den opererade sidan). Massörer vill ofta inte ge behandling t ex under pågående cytostatika. Nån har nog någon gång sagt att det skulle kunna vara olämpligt, men jag vet inte varför det skulle vara det.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risker med att ta klassisk massage vid bröstcancer?

Behandling och spridning av bröstcancer

2022-03-20
Hej Jag har lite funderingar om diagnos och behandling. Detta är vad som står i min journal på 1177: Opererad 2021-07-06 med PME och sentinel node höger sida samt PME vänster. PAD HÖGER bröst visar en 8 mm stor radikalt opererad invasiv duktal cancer grad 2. ER 100 %, PgR 90 %, HER2 normal och Ki67 7 %. Omgivande DCIS grad 1 med kalk och nekros. Totalextent 11 mm. Det mindre området som markerades preoperativt á 5 mm visade sig vara ADH, benignt. Tre benigna sentinel node. T1N0 luminal A. PAD VÄNSTER bröst visade låggradig DCIS med kalk, 4 mm stort och radikalt opererad. MDK rekommenderar adjuvant lokal strålbehandling höger bröst. Vänster bröst bedöms färdigbehandlat. Anamnesen vid strålningen står det som nedan. Bilateral partiell mastektomi: Höger 8 mm, grad 2, luminal A-lik + DCIS. 0/3 sentinel node. Vänster 4 mm stor DCIS. Jag har fått strålbehandling 5 ggr hö bröst, men ingen annan efterbehandling. Blir orolig nu när jag har varit på VC för årliga prover och BT mätning, då är ALAT (1.6 µkat/L *) och ALP (2.6 µkat/L *) proven förhöjda samt att sköldkörtelproverna (TSH 19 mIE/L, P-T4 11 pmol/L,P-TPO 3000 kE/L ) är höga. Jag har även ont i vä. överarm vid vissa rörelser, ej värk. Jag blir väldigt orolig för att det kan vara skelettmetastaser och/eller levermetastaser. En annan fundering kan ALAT och ALP vara förhöjda vid ev. hypotyreos ? Tacksam för svar Mvh Maria
Visa svar
Svar:
Hej, det är lätt att förstå att du blir orolig, och man måste försöka ta reda på vad provsvaren beror på. Mest sannolikt beror det inte på återfall i bröstcancer.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Behandling och spridning av bröstcancer

Tamoxifen, kalcium och benskörhet

2022-03-26
Hej! Min 80-åriga mamma drabbades av bröstcancer år 2020. Hon genomgick cytostatikabehandling, operation samt strålning, och "friskförklarades" i april 2021. Hon tar Tamoxifen-tabletter, och jag undrar lite över risken för benskörhet. 1 oktober 2021 fick hon en behandling med Zoledronsyra. Därefter fick hon besked att ta Calcichew-tabletter (innehåller 800 mg D-vitamin och 500 mg kalcium) i 14 dagar, vilket hon gjorde. Därefter har ingenting hänt. Det här känns lite märkligt. Jag trodde att hon skulle få regelbunden behandling med Zoledronsyra då och då, men det var tydligen en engångsföreteelse. Det ter sig också svårbegripligt för mig att hon blev tillsagd att ta Calcichew i precis 14 dagar; varken mer eller mindre. Det sägs ju att många äldre människor behöver kalciumtillskott, och i synnerhet kvinnor. Och äter man dessutom en medicin som Tamoxifen, så tänker jag att behovet av kontinuerlig tillförsel av kalcium (och vitamin D) måste vara ÄNNU större. Till yttermera visso motionerar inte mamma i någon nämnvärd utsträckning. Kan mamma på eget bevåg börja ta något kalcium- och D-vitamintillskott? Är Calcichew i så fall ett lämpligt val, eller finns det bättre alternativ? Kan ett sådant tillskott tas dagligen, eller ska det på något sätt tas i "intervaller"? Eller ska hon höra av sig till KS och fråga om det, och samtidigt höra om det blir någon mer Zoledronsyra-behandling? Mycket tacksam för svar! // L.
Visa svar
Svar:
Hej, det låter som om det föreligger något slags missförstånd. Jag tänker mig att behandlingen är sådan som syftar till att förebygga återfall, vanligen ges då en behandling var 6e månad vid 6 tillfällen under 3 år, men det kan även finnas andra liknande regimer. EN enstaka zoledronsyrabehandling ger man ju inte om det inte är så att man sett att det finns något problem som gör att behandlingen bör avslutas, eller om det var så att det finns någon annan orsak till att inte behandla. Din mor måste kontakta enheten som ansvarar för behandlingen så att man får möjlighet att få en ny chans att förklara hur man tänkt, inklusive med kalktabletterna. Det är bättre än att börja med dem igen på egen hand.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen, kalcium och benskörhet

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss