Visar 10 av 1540 träffar
2021-10-26
Hej!
Vilka faktorer styr när man väljer att behandla med strålning eller inte? Dvs när behandlar man med strålning, när behandlar man inte med strålning och VARFÖR?
Har gjort mastektomi pga hormonkänslig, aggressiv, multifokal bröstcancer. 47 år.
Stort tack på förhand.
Det var en bra fråga! Det är tre saker som strålningen kan bidra till att förebygga. 1) det man kallar lokalt recidiv, vilket är ett det kommer tillbaka en cancerknöl i det tidigare operererade bröstet, eller på bröstkorgsväggen efter mastektomi. Efter bröstbevarande operation kan det röra sig om återfall efter den tidigare bröstcancern, eller - i synnerhet om den har andra egenskaper - en ny bröstcancer som uppstått separat från den första vid ett senare tillfälle. 2) Regionalt återfall, d v s återfall i lymfkörtlar i armhåla, eller i vissa fall ovan nyckelben eller invid bröstbenet. 3) spridd bröstcancer som dyker upp någon annanstans.
Strålning bedrar till att förebygga alla dessa tre former av återfall.
När det gäller 1) så ges det i de allra flesta fall strålning mot bröstet efter bröstbevarande kirurgi då risken i dessa fall är ganska hög att det kan finnas kvar enstaka cancerceller i den bröstgång som cancern satt i och som delvis kan finnas kvar efter operationen. Strålningen minskar effektivt denna risk till en nivå som liknar den risk som finns efter mastektomi. I vissa fall av "snäll" hormonkänslig bröstcancer utan spridning till armhålan och i synnerhet om man får hormonell behandling är risken för lokalrecidiv så låg att man kan avstå från bröstbestrålning efter bröstbevarande kirurgi.
Om det var en litet större tumör eller om den vad vad man kallar multifokal, d v s att det finns flera tumörer inom ett område på mer än 5 cm i bröstet rekommenderas även strålning mot bröstkorgsväggen efter mastektomi för att undvika lokalrecidiv, det är kanske det som gäller dig?.
2) Regional bestrålning ges i de flesta fall av körtelpositiv bröstcancer. I dessa fall ger man vanligen även strålning mot bröst eller bröstkorgsvägg också då det kan finnas celler kvar i lymfbanorna mellan bröst och armhåla t ex.
Det är alltså i första hand tumörstorlek, eventuell spridning till armhålan och den kirurgiska operationsmetod man använt som styr när och hur man rekommenderar att ge strålbehandling.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Strålbehandling eller inte2022-09-18
Hej,
Jag undrar hur risken ser ut att få cancer i andra bröstet. Blev diagnostiserad med invasiv duktal trippelnegativ bröstcancer TN20. Elstongrad 3. Proliferation 90 %. 37 år gammal. Jag har funderingar på att ta bort andra bröstet i förebyggande syfte då jag också läst att prognosen är sämre om cancer uppstår i andra bröstet. Jag undrar också varför detta inte ges som alternativ åtgärd eller ens diskuteras av läkarna jag har träffat. Jag ska göra ett gentest men det kunde ta upp till 2 år pga lång kö, känns för länge att vänta. Jag funderar även på om riskfaktorer som tidig mens, inga barn, täta bröst osv. Är riskfaktorer för all typ av bröstcancer eller endast hormonkänliga tumörer.
Hej, jag tänker att det viktigaste är att behandla den cancer som man bevisligen har haft. Det är i de flesta fall viktigare än att förebygga en bröstcancer som man mest sannolikt inte kommer att få. Ett borttagande av det andra bröstet kan dock övervägas i vissa fall, framför allt om det finns en ärftlig benägenhet kopplad till en specifik mutation. Sådana kvinnor, t ex med mutation i BRCA1 har en tydligt förhöjd risk att få bröstcancer i det andra bröstet. Och det verkar man vara på väg att ta reda på, även om väntetiden till svar verkar osannolikt lång. På de flesta håll i landet har man infört "snabbspårstestning" där man med muntlig och skriven information vid kirurgen eller onkologen tar blodprovet för ärftlig bröstcancer testning, först och därefter i händelse av att utfallet är positivt skickar remiss till klinisk genetik för kompletternade information och släktutredning. Tidigare gick alla först till klinisk genetik, kan det fortfarande vara så i din region? En orsak till att man ändrade rutinen var att det ledde till orimliga väntetider. Och det finns forskningsstöd för att den nya metoden också går bra att använda. För att återvända till den första delen av svaret så påverkar ju ett borttagande av det andra bröstet inte risken för återfall efter den första cancern. Även andra riskfaktorer kan som du påpekar påverka risken för cancer i bröstet, men den påverkan är lägre än en eventuell ärftlig mutation. Jag tänker att i ditt fall är det viktigaste att man kommer på ett sätt att få till den ärftliga bröstcancertestningen litet raskare än de upp till två år som du förespeglats.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Återfall i andra bröstet2022-12-22
Hej, jag upptäckte min bröstcancer samma vecka jag fyllde 40 vilket jag förstått är ungt i detta sammanhang. Jag opererades 220909 med partiell mastektomi och sentinel node biopsi. Och nu klipper jag från journal: Histopatologiskt fann man en invasiv duktal cancer malignitetsgrad 3, 12 x 10 mm samt även duktal cancer in situ kärnatypi grad 2, utbredning totalt 14 x 12 mm. Immunhistokemiskt fann man i den ........... tumören förekomst av ER och PR i 95% av cellerna, proliferation 50%, HER2 negativ. En portvaktskörtel utan metastatisk växt.
Patienten rekommenderas adjuvant behandling med dostät EC följt av Docetaxel, strålbehandling mot vänstra bröstet och sedan adjuvant endokrin behandling med Goserelin i kombination med aromatashämmare i minst 5 år.
Jag är nu färdig med de första cellgifterna och ska påbörja docetaxeln om någon vecka. Sedan väntar strålning x15 och ja, du ser ovan.
Mina frågor är säkert väldigt vanliga men dök upp efter att läkaren idag nämnde något om att man kan göra en riskberäkning tror jag han kallade det. För att ta ställning till rekommenderad behandling. Att det nämns är nytt för mig och rörde till det i huvudet. Jag har hela tiden tänkt att det bara är att följa planen även om jag förstår att jag inte tvångsvårdas.
Men det jag nu inte kan sluta tänka på är ifall all behandling (främst hormonbehandlingsdelen) verkligen förbättrar min prognos så avsevärt att det är värt försämringen i livskvalité? Hur ser min prognos ut? Hur stor är risken för återfall under min livstid då jag är 40 år idag? Är all denna behandling rätt för mig, menade min onkolog att man överbehandlar min diagnos? Har samtidigt läst någon artikel om att yngre kvinnor (med just LuminalB som jag) har högre återfallsrisk?
Många frågor blev det, oändligt tacksam för svar!
Jo man kan göra en beräkning som ger en uppskattning av nyttan av behandlingen. Enligt den modellen, och om man hade 100 sådana som du (!) så skulle 89 vara i livet efter 10 år efter bara operation och strålning. 92 ifall man lägger till hormonbehadling och 94 om man även ger kemoterpi. Båda behandlingarna bidrar ungefär lika mycket. Man kan titta på detta från olika håll antingen som jag gjorde ovan, eller genom att säga att antalet som råkar illa ut reduceras från 11 av hundra till 6 av hundra, det är en halvering!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Prognos - Återfallsrisk - BehandlingHej!
Jag har väl egentligen flera frågor som förmodligen är svåra att svara på …
Jag fick diagnosen trippelnegativ bröstcancer november 2022. Neoadjuvant behandling med immunterapi och cyto, operation sektorsektion ej total regress, 3 lymfkörtlar togs där alla var ok, Ki67-77%, strålbehandling x 15, adjuvant behandling med cyto och immunterapi. Sista cyto i oktober 2023 och sista immunterapi nov 2023. I februari 2024 konstateras metastaser i ena lungan. Biopsin bekräftar att det är cancerceller som då är trippelnegativa, samma typ av cancerceller som jag hade i mitt bröst, Ki67-77%.
Hur vanligt är det att man får ett återfall så nära inpå avslutad behandling? Går det att ange någon procentsats på gruppnivå?
Spridd trippelnegativ, jag vet att den vanligtvis sprids till lungor, hjärna, lever och skelett. Sprids den alltid till lungorna först eller är det olika? När den har spritt sig till lungorna, sprider den sig vidare enl. något särskilt mönster eller är det helt och hållet olika från individ till individ?
Går det att säga något om vilka faktorerna är som påverkar hur lång överlevnaden är? Självklart förstår jag att det framförallt handlar om hur man svarar på behandlingen, vilken effekt den har. Men finns det andra faktorer som spelar roll?
Som sagt, stora frågor som kanske är lite otydliga …
Hej. Jag upplever inte att det är jättevanligt att bröstcancer kommer tillbaka efter bara några månader, svårt att svara med en %-siffra. Till vilket organ trippelnegativ bröstcancer återkommer i först varierar men det är vanligare med metastaser i lunga och lever tidigt i förloppet, om man jämför med hormonkänslig HER2-negativ bröstcancer. Det finns inget tydligt mönster i vilken "ordning" sjukdomen dyker upp. Det är sannolikt att det finns många (idag okända) faktorer som påverkar hur trippelnegativ bröstcancer (och även andra typer) svarar på behandling. I många studier på cancerläkemedel försöker man hitta dessa faktorer som kan ge svar på detta och hjälpa oss vid tex val av behandling. Vi vet att tex immunterapi kan fungera vid trippelnegativ bröstcancer, om tumören är PD-L1 positiv, men om och hur länge behandlingen har effekt hos en enskild individ kan vi inte veta.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Spridd trippelnegativ - flera frågorHej!
Jag har tyvärr lite svårt att lita på vården. Jag upptäckte min tumör själv. 5 månader tidigare va jag på mammografi som inte visade tecken på bröstcancer.. jag är 44 år
gynekologer säger att hormonspiral endast verkar lokalt o när jag ställt frågan om koppling till bröst cancer så säger de att det inte är något att oroa sig för.
Då undrar jag varför det första man ska göra vid bröstcancer är att ta ut sin hormonspiral?? Jag vet att cancer kan va hormon beroende men spiralen verkar ju endast lokalt??? Detta går ju inte ihop och gör mig knäpp..
jag har hormonspiral yadess med lägst hormoner i. Jag mår fruktansvärt dåligt utan spiralen då jag har pmds.
Jag har tubulär bröstcancer 5mm, långsam tillväxt 5%
Och hormonreceptor va på östrogen 90% och progesteron 95%
HER 2 negativ.
Jag ska operera ut en tårtbit och SN o bli strålbehandlad i 3 veckor
Behöver jag hormonbehandling? Läkaren sa förmodligen inte.. vill ha någon annan läkares uttalande.
Behöver jag plocka ut spiralen?
Undrar även riskerna att bli strålad på vänster bröst. Mina mor o farföräldrar har dött i hjärtfel. Kan man få undersöka sitt hjärta innan man blir strålad?
Undrar även varför läkare o sköterska säger ät som vanligt som en vanlig svensson när man har cancer.. när det finns vetenskapliga studier på mat som är bra mot cancer och även vad man inte bör äta…
Jag undrar även om man kan se hur stor en tumör är på ett ultraljud
Och om man har rätt att kräva extra ultraljud om man har bröstcancer.
Erbjuder sjukhusen intravenöst c vitamin? I vilken dos? Är det något man kan kräva att få?
Hej,
jag försöker svara kort på dina frågor men har inte alla detaljer.
- hormonspriral: om du har haft den i flera år finns det knappast någon hormon kvar och tillför det inte mycket att plocka bort
- hormonbehandling: beror på operationssvaret
- hjärtat: diskutera gärna med din onkolog kring detta, men oftast behövs det inte
- äta: viktigt med nyttig och varierad kost men finns ingen vetenskaplig bevis som säger vad är bäst eller vad ska undvikas
- ultraljud: kan tillföra mer information, diskutera gärna med din kirurg
- vitamin C: nej inget bevis och inget att rekommendera, finns inte heller att få inom offentliga vården.
Hoppas allt kommer att gå bra för dig!
Renske Altena
Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.
Dölj svar HormonspiralHej,
Är född -86 med hormonell BC. Fått kämpat mig till att få komma till mammo. Fick till slut göra röntgen. Ductal Dcis 2, BC grad 2 och macro- och micrometastaser i 2 av 3 lymfkörtlar. Gjort mastektomi, är cyto- och strålbehandlad. Får zoladex, letrozol och kisqali idag. Söker rehabhjälp men inte lyckats få. VC vill inte hjälpa till med psykolog. Många motgångar, fått kämpa för att bli hörd. Läkarna sade först att jag inte ens skulle behöva varken cyto- eller strålning. De lyssnade inte. Detta har varit en hemsk resa speciellt i början. Har besvär både mentalt och fysiskt idag. Snart kommer jag sluta ta dessa läkemedel om jag inte får stöd i denna tuffa behandling. Läste om att ca 40% avslutar sin endokrin behandling. Hur många av dessa får återfall i cancern? När slutade de ta endokrin behandling? Finns det statistik? Vill inte må så här dåligt längre..
Hej. Det låter som att det är väldigt tufft för dig. En sak är ju vad vi rekommenderar för behandling, en annan sak är hur mycket ska man som patient "stå ut med" under sin behandlingstid. Det är ju viktigt med god livskvalitet. Det har publicerats en ganska ny studie från Sverige som visar att i snitt ca 82 % fullföljer den antihormonella behandlingen i 5 år, men man ser också att bland kvinnor yngre än 40 år var följsamheten lägre (knappt 74%). Efter 1 år var det knappt 95% som fortfarande hämtade ut sin hormonsänkande behandling totalt. Det var dock före vi introducerade sk CDK4/6-hämmare. Studier har också visat att risken att få tillbaka sin sjukdom är större hos dem som inte behandlas med hormonsänkande behandling, det går inte att ange en specifik risk för en enskild person.
Du har ju en ganska omfattande behandling som pågår och jag föreslår att du pratar med din läkare igen (eller ber om annan läkare/second opinion) och hör om det går att anpassa behandlingen på något sätt. Det är viktigt att få stöd i behandlingen och inte behöva "ge upp" för att man inte orkar "kämpa ensam". Jag håller tummarna att det blir bättre för dig.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Avsluta endokrin behandling.2020-07-17
Hej jag undrar om man som 16 åring kan få bröstcancer .
För 1 år sedan upptäckte min syster knöl ,vi sökte vård , svaret vi fick var att det är lika stort som en kidney böna ,det kommer inte växa ,du är ung ,det är vanligt med körtlar. Det går 1 år till ,under Denna året tilltar besväret vi får en tid hos läkaren ,hon har smärtor ,kan inte sova på mage. Dem säger samma sak ,ultrljud skickas vi på där står inget konstigt . Det kommer inte växa mer .
Sen går det ett halvår av detta året ,syster klagar på mer att de obehag Vill ta bort det säger hon igen. Första gången vi sa det fick vi ett nej. Det är frustrerande att dem inte förstår vad denna unga tjejen tycker om det hela ,hon utrycker även för läkaren att hon är rädd att det ska sprida sig till andra organ.
Knölen har växt mer ,ingen åtgärd Smärtlindring och lugnade besked.
Vi söker igen några månader hinner få snart är det halva året slut .
Vi möts igen av en ny läkare ,en straffet läkare ,vi får dra upp historian varje gång om vad vi söker för . Denna gången blir vi nästan utskällda ,för att vi inte sökt vård tidigt vi hälsade att vi sökte sedan detta var lika stor som en ärta en sen kidney böna men Blivit hemskickade . Knölen på bröstet är lika stor som ett ägg utbrister läkaren . Dem skriver en remisss till bröstmotagningen .
Biopsi skulle tas för andra gången ,ev avlägsna . Men säger läkaren det är mkt vanligt att unga tjejer har knölar som är ofarliga. Detta är det första besöket hos bröst motagningen. Andra gången vi skickas dit men vi kommer inte bli prioterade då det inte är akut och brådskande .
Undersökning och ev operation har det inte blivit av det har gått 6mån Snart,det kom en pandemi i mellan ,när det rullar på som vanligt igen kommer andra med akuta tillstånd gå före ,vi har full förståelse.
Vi Kanse om vi får tur en tid slutet på detta året
Min fråga är hur kan dem vara säkra på att det inte är en Elakartad
Knöl .
Vi har hela tiden i över 1 år fått veta att det inte kommer växa ,det har gått från en ärta till ett ägg i storlek . Väldig hård Fast Orörligt knöl stort som ett ägg. Jag har lyft frågan om hodking lymfom men detta avfärdades då vi sökte första gången när knölen var ärtstor.
Då hon för ett år sedan när knölen var Lika stor som en ärta så besvärades hon Även av svettningar och tempstegring,och hon väger 42 kg under viktigt hon har tappat mycket i vikt . Ska väga 50 uppåt . Men dem försäkrade att det inte är någon lymfom sjukdom.
Hon är anfådd nämnde jag med ,varje gång vi sökt vårt har det alltid kommit upp att hon har ett blåsljud på hjärtat . Något hon haft sen hon 6 årsåldern när det upptäcktes
. Och hon har inte vuxit ifrån det ,något dem lovade man gör.
Vi skickades till barn hjärt motagningen ,läkaren ser inget fel på hjärtat. Hon har följts upp där i 3års tid .
Kan en så ung människa ändå få bröstcancer .
Något som var oerhörd jobbigt för syster att höra när hon undersöks kom ihåg endast 16 år är en mkt känslig ålder ,en jobbig undersökning att behöva klä av sig på överkroppen. Läkaren som ska känna efter knölen säger rakt ut ,är det dina riktiga bröst, dem ser VÄLDIGT stora ut ?
Eller har du silkon ,inplantad ?
Syster var mild sagt gråtfärdig .
Jag sa till läkaren ,och talade lugnt med min syster att det inte är något fel på dig,vi ser olika ut ,är skapta olika och att hon inte ska lägga stor vikt vad läkaren sa ,det var ett klumpigt utryckt . Och att hon varit otroligt modig och föredömlig.
Hon är underviktig och har för att vara så ung och så nätt väldigt stora bröst tyckte läkaren ,och ställer frågan rakt ut om hon har inplantat . Läkaren skulle skriva skyndsamt remiss så vi får komma tillbaka för andra gången till
bröst mottagningen.
Vad har du får råd om vi får samma svar igen och blir hemskickade . Nu snart har det gått 2 år.
Vill vi ta bort detta så finns de risker säger dem . Det blir även ett stort fult ärr. För syster är det
de minsta bekymret ,hon mår dåligt över att ha och känna något där, nu har det växt lika stor som ett ägg.
Hon kan inte ens lyfta armen utan att det stramar till .
Hej, det är rätt vanligt med godartade knölar i ung ålder, oftast är det bindvävsknölar ("fibroadenom") som kan komma och gå. Tillväxt och krympning är båda beroende av hormonerna och det finns egentligen inget sätt att förutsäga om en knöl kommer att växa till eller inte. Jag ser i din beskrivning inte att det har tagits biopsier, och vad dessa visade, men det är alltså så man ställer diagnosen. Man brukar avråda från operation om bindvävsknölar är mindre än 2-3 cm eftersom de som sagt oftast försvinner av sig själva. Vi brukar diskutera operation om knölen förorsakar besvär (sitter illa till t ex), om den växer till snabbt, eller om den är större än ca 3 cm. Så har din syster klara besvär så skulle hon få välja borttagning även om knölen är helt godartad; visar biopsin att knölen är en snabbväxande sort så rekommenderar vi borttagning. Så en biopsi måste göras!
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Kan unga drabbas2021-11-09
Hej,
Jag fick diagnosen inflammatorisk bröstcancer HER2 pos med spridning i mars 2021. Anamnes, undersökningar och behandling se nedan. Jag har förstått att inflammatorisk bröstcancer är ovanligt och jag hittar ingen information om min sjukdom och får heller inte så mycket information av den onkologklinik som jag tillhör. Jag har läst online om behandling med antibiotika och operation, men hittar inga nya rön kring sjukdomen. Kan ni hjälpa mig med vilka behandling som rekommenderas idag? Får jag den behandling som finns att få? Finns det någon forskningsstudie att delta i med den här diagnosen? Jag har läst att det pågår en studie med läkemedlet Enhertu, kan det vara en möjlig behandling för mig?
Anamnes: 2021-03-17 Opererad för benign tumör i vänster bröst 2001. Därefter hormonreceptiv bröstcancer i höger bröst 2007. Opererad och strålbehandlad i Singapore. Adjuvant cytostatikabehandling i Sverige.
2021 diagnos vänstersidig inflammatorisk bröstcancer, ingen tumör vid biospi. Biopsi från vänster axill visar metastaser från misstänkt HER2+ bröstcancer. Spridning till lever, skelett lgll. Har behandlats sedan mars 2021 med PAC och dubbelblockad samt Zoledronsyra. Kvarstående svullnad, ömhet i vänster bröst trots behandling
PADsvar: 2021-03-19 Ickeopererad vänstersidig inflammatorisk bröstcancer med metastaser till axill, lever och skelett.
Vid ultraljudsledd biopsi av levermetastas visar PAD metastas av lågt differentierad högt prolifererande cancer väl förenligt med metastas av bröstcancer. Positiva för cytokeratin, GATA3, E-cadherin. Tumören är HER2-positiv samt ER- och PR-negativ. Ki-67 visar 40%. Immunhistokemiskt förenligt med immunhistokemin på lymfkörtelmetastasen i vänster axill.
DT utlåtande 2021-10-09:
Det finns inga lungmetastaser och inga förstorade lymfkörtlar i mediastinum, hili eller i bägge axiller.
Liksom är känt från föregående undersökning från 2021-08-16 finns multipla sklerotiska metastaser i thoraxskelettet som är oförändrade i utbredning och storlek.
Levermetastas i segment 8 mäter vid dagens undersökning drygt 5 mm jämför med tidigare 8 mm.
Den andra metastasmisstänkta förändringen i segment 4b kan ej med säkerhet avgränsas.
Oförändrat är en hypodens lymfkörtel medialt om cardia - 10 mm.
Det finns inga förstorade retroperitoneala lymfkörtlar och inga körtlar i lilla bäckenet.
I ländryggsskelettet, bäckenet/sacrum och i collum femoris dx finns oförändrat multipla sklerotiska metastaser.
Mammografi utlåtande: 2021-10-28
Status väsentligen oförändrat jämfört föregående undersökningar
2021-06-03 respektive 2021-02-18. Liksom tidigare ses ingen avgränsbar
tumör i bröstet utan endast hudförtjockning som förefaller vara
bildmässigt väsentligen oförändrad jämfört tidigare.
Sin 3
Ultraljud vänster bröst och axill
Väsentligen oförändrat jämfört föregående undersökning 2021-06-03 ses
ödem i bröstet, mest uttalat i nedre mediala kvadranten. Ingen
avgränsbar tumör. Inga patologiska lymfkörtlar i vänster axill. Något
svårbedömt i anslutning till axillärret men inget
malignitetsmisstänkt. Ingen patologiska lymfkörtlar heller
infraklavikulärt vänster sida.
sin 3
Tack för en fantastiskt bra frågespalt! Jag hoppas få svar på mina frågor.
Hej, jag uppfattar att du lever med spridd HER2-positiv bröstcancer. I det perspektivet spelar det inte så stor roll (!) att man kallade den inflammatorisk vid diagnos. Inflammatorisk bröstcancer är sådan som växer i hudens ytliga lymfbanor. Det brukar se ut på liknande sätt som en bakterieinfektion i huden, erysipelas eller mastit. Jag anser inte att antibiotika har någon plats vid behandling av inflammatorisk bröstcancer, däremot är det inte ovanligt att man initialt uppfattar det som en bakterieinfektion och ger antibiotika innan man går vidare och tar hudbiopsier som ställer diagnosen. Det är viktigt att man inte ger sig på att operera en inflammatorisk bröstcancer med rodnad i huden eftersom det är stor risk att man då skär genom lymfbanor med aktiva cancerceller. Inflammatorisk bröstcancer ska alltid behandlas med medicinsk behandling före operation. I ditt fall är det inte säkert att man behöver operera bröstet, det finns studier som visar att det inte i sig medför någon avgörande nytta om det inte är så att det finns ett sår på bröstet som man har svårt att få att läka. Det låter som du får den bästa behandlingen vid spridd HER2-positiv bröstcancer med kemoterapi, dubbelblockad och zoledronsyra för att stärka skelettet. I händelse av att den behandling du nu får inte längre hjälper kommer annan behandling att vara aktuell, idag ger man vanligen Kadcyla, men i framtiden kommer man sannolikt att hellre ge enhertu som visat sig vara effektivare än kadcyla. Men nu ska du tuffa på med den pågående behandlingen!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Inflammatorisk bröstcancer2019-06-19
Hej. Jag var på mammografi och blev ombedd att komma tillbaka för ny undersökning. Då gjordes ultraljud och biopsi. Jag fick också en tid till bröstkirurgi. Jag förstår faktiskt inte vad det här innebär.
1. Ska jag tolka det som att ultraljudet gett så tydligt resultat att man utgår från att man måste operera. Eller är bröstkirurgin nästa steg i att söka efter diagnos genom att ta vävnadsprov.
2. I kallelsen till bröstkirurgin står det exempelvis att man gärna kan ta med sig en anhörig. Ska jag tolka det som att man utgår ifrån att det besöket kommer att innebära så tuffa besked att jag behöver stöd av anhörig. Vilket jag inte har för övrigt.
3. Läkaren som gjorde biopsi sa att man helst brukar vilja ta bort en bit om man ser något. Men hur ska jag veta vad det är dom ser. Kommer det att bli tydligt vad dom sett i brösten först efter att man tagit ett vävnadsprov.
4. Om biopsin visar något alarmerande ska jag då räkna med att jag vid nästa besök hos bröstkirurgen förväntas fatta ett plötsligt beslut om att låta dom ta bort en bit från mitt bröst.
5. Eller om det bara är ytterligare prov som ska tas med vävnadsprov - blir det då inte en grop i bröstet. Jag har inte så stora bröst så det känns som att det blir mindre och mindre kvar om man både tar ut bitar med biopsi och genom att ta vävnadsprov.
6. Jag vill verkligen ha kvar mina bröst.
7. Jag förstår faktiskt inte om det anses troligt att jag har bröstcancer eller om det som pågår är en undersökning för att försöka diagnostisera OM jag har bröstcancer.
8. Jag använder Vagifem lokalt i underlivet, vagitorium, finns det någon risk med att använda det i förhållande till bröstcancer.
Om man blivit återkallad för att göra biopsi får man ett återbesök hos en kirurg för att få svar på vad biopsin visade. Man kan inte ge en operationstid utan att ha informerat patienten noggrant. Om biopsin visar cancer så diskuterar man i lugn och ro hur man går vidare. I de flesta fallen opereras man med bröstbevarande kirurgi och så tar man ut en lymfkörtel från armhålan (sentinal node samma sak som portvaktskörtel)
Det är för tidigt att kunna avgöra om du kan ha kvar Vagifem.
Om biopsin inte blev bra kan det vara så att man gör om biopsin. Bröstet blir inte deformerat av biopsier. I enstaka fall om man inte är säker på diagnosen gör man en liten operation och tar ut området som ser avvikande ut och analyserar det i mikroskop.
Med vänlig hälsning, Elisabet Lidbrink
Elisabet Lidbrink
Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm
Dölj svar Förstår inte rutinerna2019-10-01
Hej!
Efter gjord mammografi i maj (vanlig rutinhälsokontroll), blev jag återkallad för fler bilder o ultraljud i fredags 26 juli. Det finns 3 prickar synliga (förkalkningar) misstänkt malignt. Väldigt nära lymfan i armhålan. Jag orkar inte med att göra en stereotaktisk grovnål biopsi som läkaren ville. Utan med alla besvär jag ständigt har från mitt högra bröst med ömhet, värmeökning, stickningar vill jag nu gå rakt på en operation. Där dom då kan ta ut mer vävnad o samtidigt skicka patologen för mer bedömning när jag ligger sövd. Till saken hör att jag 2012 även hade en knöl i detta bröst. Och efter först 1 misslyckad biopsi fick komma åter för ny biopsi på detta högra bröst. Inget malignt, men knölen växte o operation gjordes. Så jag har ständiga problem och vill nu ta bort det dom hittat direkt oavsett malignt eller ej. Både min farmor o mormor gjorde hysterektomi efter äggstockscancer o spridd bindvävscancer. Min mor har gjort åtskilliga skrapningar.
Jag fick utan protest från kirurg operera bort knölen -12 fast den va godartad. Nu måste jag få operera bort förändringarna dom hittat men absolut utan plågsamma biopsier först. Mitt bröst känns verkligen sjukt. Och besvärat mig under flera år. Har dom rätt att neka mig ett ingrepp bara för att jag inte orkar med plågsamma biopsiprovtagningar?
Är sjukpensionär efter en nackskada. 49 år gammal.
Mvh
Camilla
Hej
Jag har läst ditt brev och om jag förstått det hela rätt så har du förkalkningar som är malignitetssuspekta och jag förstår din synpunkt. Du vill slippa biopsierna. Det finns dock ett problem. För att kunna ta bort små förkalkningar som inte går att känna måste man märka ut området. Detta kan göras på olika sätt. På Karolinska där jag arbetar går man in med en nål och sprutar ut lite svart tusch och lämnar en svart prick på bröstet så att kirurgen vet vad hen skall ta bort. I samband med detta brukar man göra en mellannålsbiopsi. Det som kirurgen tagit bort skickas sen till röntgen så att man ser att förkalkningarna är med och därefter till patologen för analys. Att operera utan att märka ut området är inte bra - då finns risk för att man inte får med förkalkningarna.
Förklara för din läkare hur jobbigt det är för dig - du kan ju få lugnande medcin innan - det hjälper.
MVH Elisabet Lidbrink
Elisabet Lidbrink
Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm
Dölj svar Cancer?