Visar 10 av 1540 träffar

Lång väntan på cancerbesked o ev behandling

2020-01-18
Blev opererad för misstänkt tumör för 6 år sedan, man tog ut en 'tårtbit' men analys visade att den var godartad, tack o lov. Var nu i nov på vanlig mammografi-kontroll varpå man ville fortsätta undersöka med fler bilder, ultraljud o biopsi. Lång väntan över julen, sedan kallad till MR e nyår. Ytterligare lång väntan tills jag får svar vid läkarbesök - ont om tider säger de. Men då jag måste fatta ett stort beslut professionellt i dagarna - innan jag vet mer - vilket innebär ett tämligen stort åtagande framöver under våren samt resa till USA 3 dgr i slutet av februari, undrar jag vad detta betyder av kommande operation o ev efterföljande behandling? Så vad innebär "9 mm stor rundad förändring klockan 9 där man med MR 2020-01-09 ser en 11 mm stor rundad förtätning med malignt kontrastuppladdningsmönster. Inga patologiska axillära lymfkörtlar påvisas på MR. Core biopsi är tagen från höger bröst klockan 9 som är väl förenlig med duktal in situ cancer grad 1 utan tecken på infiltration."? Bedömning: DCIS grad 1 höger bröst, planeras trådidikerad sektor. samt Inplaneras för sektorresektion efter trådindikering. Jag förstår så mycket som att det kommer att bli operation. Men hur mycket och vad mer har jag att räkna med? Vad betyder "sektorresektion efter trådindikering"? Jag vill verkligen ta den här möjligheten som erbjuds mig m start februari. Den förra operationen var ju lindrig, men detta? Tacksam få veta vad ovanstående betyder o vad jag har att vänta mig.
Visa svar
Svar:
Du har en liten cancer in situ ( förstadiecancer) i bröstet. Den skall tas bort med en liten operation sk sektor. För att säkert kunna ta bort rätt område måste man märka området. På en del ställen märker man med en kolprick men i ditt fall skall man sätta en tråd i bröstet som går ner till den lilla förändringen. Det är absolut inget bråttom med åtgärderna för tumören är så beskedlig. Det kan bli fråga om tre veckors strålbehandling efter operationen och man brukar rekommendera att man kommer igång med strålningen 1-2 månader efter kirurgin
Elisabet Lidbrink

Elisabet Lidbrink

Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Lång väntan på cancerbesked o ev behandling

Stor rädsla för cellgifter och sorg över att tappa håret.

2020-02-13
Jag står inför ett stort dilemma. Jag är nyopererad för bröstcancer och är livrädd för att behöva ta cellgifter. Vi var hos onkologen i tisdags och han rekommenderar det. Egenskaper på tumören: Duktal Storlek: 35 mm Ingen spridning till lymfkörtlar. Hormonkäslig: Ja Her2 + nej KI 67 32% Malignetetsgrad: 3 Finns det någon annan utväg? Jag vet inte om jag kommer att genomföra den behandlingen. Jag har två bra behandlingar med strålning och hormonbehandling som jag hoppas ska räcka. Det känns som en mardröm alltihop. Det är ett högt pris att genomgå cellgifterna och det kanske ändå inte ger något. Jag vill tillbaka till vardagen och mitt arbete som lärare. Jag kände mig snabbt stark både psykiskt och fysiskt efter min operation och vill fortsätta att vara det. Känner också en oro med cellgifterna genom att göra sig sjuk. Det känns extra jobbigt med coronaviruset som också finns och ökar. Finns det något nytt preparat/undersökning som jag kan delta i? Det är oerhört skrämmande att behöva tappa håret. Finns det ingen hjälp så att jag kan slippa det? Har hört talas om kylcap men det finns tyvärr inte på mitt sjukhus. Kan man köpa det själv? Jag vet inte om jag är beredd att ta cellgifter eller någonsin kommer att vara det. Tacksam om någon kan svara. Vänliga hälsningar från Marie
Visa svar
Svar:
Hej Marie! Många känner att det är svårt att tappa håret. Där jag arbetar kan vi inte heller erbjuda kylmössa. Och det känns förstås som en klen tröst att håret kommer tillbaka igen. Den behandling du blivit rekommenderad är en förebyggande behandling för att minska risken för allvarliga återfall, och sist och slutligen risken att dö av bröstcancer. Den förebyggande effekten av cytostatika är ungefär lika stor som effekten av hormonbehandlingen. Exakt hur stor den är svårt att ange, och i viss mån beroende av hur gammal du är. Jag håller med om att rekommendationen om cytostatikabehandling är klok. Cytostatikabehandlingen kan tyckas tung att genomgå, och det är den säkert också för de allra flesta. Man kan ju tänka att det ändå är under en övergående tid som behandlingen pågår, och att du därefter kan gå vidare i ditt liv. Man offrar en period av nedsatt livskvalitet, för att längre fram ha möjligheten att få en högre livskvalitet, om man därigenom undviker ett återfall. Jag vet inte att det finns någon alternativ behandling som har samma goda möjlighet att minska risken för återfall som cytostatikabehandling i din situation. Den hormonella behandling ger också ett bidrag, tillsammans med cytostatika blir nyttan större.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Stor rädsla för cellgifter och sorg över att tappa håret.

Risk för återfall

2020-05-06
Hej. Jag är diagnoserad T2 NO luminal A bröstcancer. 21x13 mm stor invasiv bröstcancer i vänster bröst. Eltongrad1 1, ER 100%, PR 40%,HER2 negativ. proliferation 14%. Inget i lymfan. Tårtbitsoperation är utförd och 15ggr strålning. Letrozol i 2år och sedan Tamoxifen i 3 år. Hur stor risk är det för återfall? Jag är 57år gammal. Borde jag ha fått cytostatika också? Hur mycket större chans till ökad levnad hade det gett? Jag är orolig för att cancer ev spridit sig via blodet till andra delar i kroppen. Några mer undersökningar vill sjukvården inte bistå mig. Jag läser bla här att flera får MR undersökningar mm. Jag förstår inte hur jag skall märka av ev annan cancer då jag lider av ME/CFS och fibromyalgi, vilket innebär att jag bla har konstant ont och lider av massa olika otrevliga symtom som fluktuerar i och med dessa sjukdomar. Detta gör det omöjligt att veta vad som är vad.
Visa svar
Svar:
Hej, nej jag tycker inte baserat på den information du lämnar att du borde ha fått cytostatika. Om man vill styrka detta med den sk predictmodellen ska vi titta på två olika scenarier: 1) för fem år sedan innan du påbörjat din förebyggande behandling : då anger morellen att risken för dig att råka illa ut efter din bröstcancer (=dö inom 10 år) = 9 % vilket med 5 års hormonbehandling minskar till 7 %, d v s 93 % chans till bot. Cytostatika hade gett ytterligare 1 %, vilket man får anse är för litet givet de biverkningar de medför. 2) situationen nu efter fem års framgångsrik uppföljning med hormonell behandling: I detta läge anger modellen att chansen att du kommer att vara långvarigt botad till 96 %. Och att ytterligare 5 års hormonell behandling faktiskt inte adderar någon mätbar nytta utöver det. Din prognos är således faktiskt bättre idag än den var för 5 år sedan. Det rimliga förhållningssättet är att du är frisk efter bröstcancer. Om det likväl skulle vara så att du tillhör den lilla gruppen som i framtiden kommer att råka illa ut så är det faktiskt så, att det inte kommer att hjälpa dig långsiktigt att identifiera ett eventuellt återfall genom att t ex göra MR undersökningar av skelettet. Det viktiga i en sådan situation är istället att du då kan få en bra behandling, och det finns om det skulle behövas. Det är däremot viktigt att du går på regelbundna mammografier! Mycket viktigare än än att röntga kroppen om du inte har några nytillkomna besvär.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Risk för återfall

Bröstrekonstruktion

2020-08-15
Hej, ställer min fråga till Jana de Boniface. Har tyvärr fått göra ett antal operationer för att få till en rekonstruktion. Det har varit inkapslade proteser, fallolycka som skadat ena sidan och har en stratties där bla. 3 olika proteser har satts in i mig, nu har jag återigen en inkapsling och dessutom reaktiv lymfvävnad vilket jag inte får något mer grepp om vad det innebär mer än att det är celler som jobbar mot något men vad? Fick reda på att jag har Allergen proteser i mig sedan 2013. Av alla dom problemen jag har och har sökt för att få gehör för har inte mötts. Ringde och pratade med fantastiska människor här på BRO idag som föreslog att jag skulle skriva här i frågelådan. Har träffat plastiken nyligen igen och har nu fått dessa alternativ ... alternativ 1. Dom gör om det inkapslade men låter det andra vara (lämna allergenprotes kvar i mig som inte får användas längre!) Alternativ 2. Ta bort bägge proteserna och ingen mer rekonstruktion. Jag har efterfrågat kroppseget material sen första inkapslingen, men noll gehör för det. Så jag skulle verkligen uppskatta att få en kontakt med Jana för att få lite svar.
Visa svar
Svar:
Hej, det låter verkligen som en jobbig resa för dig! Såvitt jag förstår har du proteser på båda sidor, det vill säga du har opererat bort båda brösten och fått rekonstruktion med implantat? Allergans skrovliga implantat har dragits tillbaka från marknaden, men det finns inga rekommendationer att byta ut befintliga implantat (se Svensk Förening för Estetisk Plastikkirurgi, https://www.sfep.se/nyhetsblankare-fran-sfep-angaende-allergans-brostproteser-och-risken-ovanlig-sjukdom/). Där är nog det din plastikkirurg refererar till. Angående den sida som är inkapslad så förstår jag din önskan att byta implantatet till egen vävnad när du har genomgått ett antal revisioner redan. Här är det oerhört svårt att råda dig så här på nätet: att byta implantat till kroppsegen vävnad behöver bedömas med hänseende till hur det estetiska resultat idag är, vilka förutsättningar du har för egen vävnad och vilka risker som finns, din hälsa i övrigt, och huruvida man kan förutse att resultatet blir bättre än idag. Men jag håller med dig att upprepade kapselborttagningar sällan leder till framgång. Mitt råd är att du ber om en "second opinion" som du ju har rätt till, eventuellt i en annan region beroende på var du bor. Låt plastikkirurgen förtydliga vad som talar för eller emot ett byte till egen vävnad, kanske det finns viktiga förklaringar?
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Bröstrekonstruktion

Problem efter mastektomi

2021-06-30
Genomgick bröstbevarande operation av vänster bröst för 25 år sedan. Cancern var HR 2 negativ. Fick strålbehandling efteråt och gjorde också total axillutrymning. För 2 år sedan fick jag förstadium till cancer i höger bröst. Gjorde då bröstbevarande operation även då och efterföljande strålbehandling samt att endast 2 lymfkörtlar togs bort. Tumören satt ytligt och en mycket liten del av bröstet togs bort. Har nu fått cancer i vänster bröst igen. Denna gång HR2 positiv. Hormonbehandlas. Efter 2 ct röntgen med ett halvår emellan och biopsi i nedre skelettet som visade ospecefika förändringar beslöts om mastektomi som gjordes för knappt 2 månader sedan. Då man inte lyckades få bort all cancer gjordes ytterligare en operation 3 veckor efter. Då tumören satt i ärret efter den förra för 25 år sedan och alldeles inpå revbenen men fortfarande rörlig, är min fråga om man skadat nerver vid revbenen. Har haft en del problem med smärta där även efter den första operationen för 25 år sedan. Men nu betydligt värre. Detta gör att jag har svårt att bära någon som helst bh mer än några timmar. Finns någon annan lösning än den jag föreslagit nämligen att ta bort även höger bröst och därmed kunna vara utan bh. Har en mycket välvd bröstkorg. Har framfört mitt önskemål, men fått svar att man är tveksam till fler operationer, men att det kan tas upp till diskussion vid ettårskontrollen. Finns det en möjlighet att överkänsligheten och den ständiga smärtan vid revbenen i vänster sida kan gå över. Kan nämna att operationerna för 25 år sedan orsakade känselbortfall i över 15 år. Detta var inget problem för mig. Men när känseln långsamt kom tillbaka började också smärtan göra det.
Visa svar
Svar:
Hej! Då du har blivit opererad vid så många tillfällen och också fått strålbehandling vid två tillfällen (oftast brukar man bara kunna ge strålbehandling en gång) är det mycket troligt att nerver i området har blivit skadade, dels på grund av att man vid operationen skär av nerver, dels då operation och strålbehandling gör att det blir bindvävsomvandling i området som kan påverka nerver. Ofta blir det bättre med tiden då nerver växer ut och kan återhämta sig, och det kan vara klokt att avvakta ett år, beroende på hur mycket besvär du har. Om du har väldigt mycket besvär tycker jag att du ska ta ny kontakt med din läkare då kan det vara motiverat med kontakt med en smärtklinik.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Problem efter mastektomi

Cytostatika lr ej?

2021-09-12
Kopierar in lite journalanteckningar så kommer frågorna efter 🙂 Numera 36-årig kvinna som för 6 år sedan opererades med högersidig mastektomi och sentinel node där man såg duktal cancer på 15x18 mm, grad 2. ER 90 %, PR 80 %, HER-2 2+ men ingen amplifiering. Proliferation på 70 %. Frisk sentinel node. Erhöll adjuvant cytostatika behandling. Tålde inte GNRH analog + Exemastan. Man har inte sett någon påvisad genetisk mutation på analys via BRCA lab i Lund. Här bilateralt mastektomerad. 2019 lokalrecidiv T1bN0 luminal B lik. Gränsvärde gällande HER-2 men tolkas ändå som negativ. Erhöll strålbehandling mot höger thoraxvägg. Patienten valde att inte påbörja adjuvant endokrin behandling.pga starka biv. Nu åter opererad gällande lokalrecidiv kl 12 några mm från rekonstruerade mamillen. Man ser duktal bröstcancer 6x3 mm med ER 90 %, PR 50 %, Elstongrad 3, HER-2 negativ, proliferation på 36 %. Inga positiva körtlar på sentinel node.(en plockad, samt en vid primärdiagnosen) Marginalen anges till cirka 0,6 mm. Jag vet att de vill att jag provar den hormonella beh. Själv känner jag att jag vet inte om jag mäktar med och känner nog själv att jag vill ha cytostatika för att känna att jag har ngn förebyggande beh om det hormonella inte funkar. Samt att jag e rädd att det finns mikrometastaser som man inte sett på dt lr sentinel node. Jag har läst massor, olika studier och rekommendationer och känner att det står lite i fifty fifty kring cyto lr inte beroende olika landsting osv. Anser oxå att marginalen är väldigt smal och att det ökar risken för återfall enligt studier. Hur tänker du? Mvh Emma
Visa svar
Svar:
Hej. Jag förstår att det är jobbigt när tumören kommer tillbaka igen, även om den inte hunnit växa sig så stor. Även om marginalen är lite snäv så anses ändå tumören borttagen radikalt (i sin helhet). Nu vet jag inte om du blivit erbjuden cytostatika eller inte men oavsett om du får cytostatika eller ej, så skulle min rekommendation vara att prova den hormonella behandlingen också då den har en bra effekt för att förebygga att sjukdomen kommer tillbaka. Ni kanske kan komma fram till en hormonell behandling som du tål bättre? Lycka till.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cytostatika lr ej?

Fått fel dos EC90

2023-10-12
Hej! Jag är orolig då jag idag av sjukvården fått reda på att en avvikelse upprättats då jag fått fel dos av EC90. Någon har skrivit in att jag väger 72kg men väger nästan 100kg. Mitt läge: Patient som är mastektomerad 2023-05-29. Utbredd DCIS + multifokala härdar av cancer av NST-typ, fler än fyra cancrar. Den största mäter 26 millimeter. Radikalt opererad både avseende DCIS och cancer. Kärlväxt påvisas. Extend 68 millimeter. 1 av 2 lymfkörtlar man hittat i preparatet visar makrometastas. Denna är medialt belägen. Sentinel node visar 1 frisk lymfkörtel, 1 med ITC samt 1 mikrometastas. ER 99 %, PgR 10 %, HER2 1+, Ki67 40 %, grad 2. Oncotype dx har tidigare visat 39 på en biopsi. Adjuvant cytostatika, lokoregional strålbehandling inkl parasternal bestrålning samt endokrin behandling med Tamoxifen 5-10 år och tillägg av Zoladex. EC90 var tredje vecka 3 gånger och Paklitaxel 1/g veckan x9. -Vad betyder att makrometastas var medialt belägen? -Vad betyder att kärlväxt påvisas? -Hur mycket sämre är det att jag fått för låg dos EC? Kan man komplettera på något sätt i behandlingen? Jag är 35 år. Tacksam för svar!
Visa svar
Svar:
Hej. Jag förstår att det kan kännas oroligt men vad gäller dosen EC bedömer jag inte att det påverkar behandlingens effekt när det gäller en enstaka kur. Målet är förstås att ge den behandling som planeras men ibland får man anpassa dosen (tex från EC90 till EC75) för att den högre dosen givit för mycket biverkningar (men i detta fall var det ju inte enligt plan, det förstod jag). Jag tycker att du ska prata med din läkare om detta och höra hur hen ser på detta och om man avser att kompensera på något sätt. Den "missen" kommer dock inte att vara avgörande för dig eftersom du ska få så mycket annan behandling också. Jag vet inte helt säkert vad det betyder att makrometastasen var medialt belägen - jag tolkar det som att det var den av de två lymfkörtlarna som låg närmare bröstkorgsväggen än den andra (som låg närmare armen). Att kärlväxt påvisats betyder att patologen sett cancerceller i kärlstrukturer (blod eller lymfkärl) när hen tittat på vävnadsprovet i mikroskåp. Det påverkar inte hur vi behandlar sjukdomen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fått fel dos EC90

Prognos vid makrometastaser

2023-12-03
Hej Tack för att ni finns och svarar på frågor. Har fått diagnos Invasiv duktal cancer, 17 x 14 mm stor. ER-positiv 100%, PR-positiv 95%, HER-2+ men ingen amplifiering dvs HER-2negativ. Vaskulär invasion ses. NHG 2. 2/14 axillmetastaser, största 6,8 mm, (den andra mindre men inte mätt). Minimal periglandulär växt ses. Opererad med tårtbit och axillutrymning i oktober. Är jätterädd för återfall och ha förstått att jag ligger på en hög risk. Finns det någon chans att man blir botad med denna diagnos? 41 år och småbarnsmamma. Jag håller på med behandling, dostät EC90x4 och är planerad för Paklitaxel veckovis x 9. Är dock rädd att man kommer avbryta tidigare om jag får neuropati och överväger Docetaxel x 3 istället. Skulle det vara bättre för min diagnos? Jag har samtidigt förstått att cytostatika biter sämre på Luminal A-lika celler, stämmer det? Visst måste de ta bort om det finns cancerceller i blodet? Är Docetaxel mer effektiv då för att den går mer i blodet medan Paklitaxel går i de mindre cellerna? Efter cytostatika kommer jag att få Zoladex och Exemestan. Finns det en risk att ta Exemestan istället för Tamoxifen om äggstockarna inte är "avstängda". Man ska kolla östradiolvärde men det tar tid att se effekt säger läkaren och det gör mig orolig. Vilket är bäst? Ska opereras igen då man såg DCIS i resektionskant och vill ta bort det. Det fördröjer min strålning ytterligare och orolig att det ger mig en större risk då jag endast opererat tårtbit i oktober (antar strålning börjar någon gång i april. Många frågor men tacksam för er hjälp så gott det går!
Visa svar
Svar:
Hej, det låter för mig som att du får en klok och optimal behandling just nu. Docetaxel kan vara ett alternativ, men inte alla får neuropatier och man skulle också kunna byta till nab-paclitaxel om neuropatier skulle komma tidigt i behandlingen. Ja, exemestan ska man enbart äta när äggstockerna inte längre tillverkar östrogen, eftersom det annars kan leda till ett motsatt effekt men högre blodvärden av östrogen. After avslutad kemoterapi kan du gärna ta upp frågan om cancerrehabiliteringen, där finns det också mycket utrymme att prata om hur att hantera rädsla för återhall. Hoppas att det kommer att gå bra för dig!
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Prognos vid makrometastaser

Hej Anne. Har några frågor

2024-08-25
1. Har Enhertu just nu om neutrofila ligger under 1.0 så har vi läst att det brukar bli uppehåll tills det är över 1.0 sedan samma dos,men enligt en Ssk så blir det dos sänkning direkt vi har läst att om det är under 0,5 så blir det dos sänkning. Vilket är riktigt? 2. Har gjort isotop angiografi på hjärtat i Mars var EF 63%, i Juni 53% ska göra en ny i Augusti hur lågt måste det sjunka innan dom sätter in ACE hämmare? Blir det uppehåll med Enhertu? i så fall hur länge? Då är väl det risk för mera spridning? 3. Senaste DT visade en liten förändring på ena lungan, bronkiolit om det blir värre kan det bli lunginflammation, kan man bli hjälpt av att vaccinera sig mot lunginflammation? 4. Senaste provet på Erytrocyter låg på 3,57, har sjunkit lite, tidigare 7/8 3,70, 18/7 4,08 Kan det bero på hjärtproblem? Infektion, inflammation? Åker till Tyskland och får TACE behandlingar på levermetastaser med gott resultat, kan det påverka?
Visa svar
Svar:
Hej. På fråga 1 och 2 är det inte helt enkelt att ge ett tydligt svar eftersom många faktorer ska vägas in innan vi tar ett beslut om eventuell dossänkning (eller insättande av ACE-hämmare). Idag är det mycket mer individuell anpassning utifrån den enskilda individens förutsättningar, vilket jag tycker är bra, men svårt. Vi använder rekommendationer i tex FASS som en grund men sedan måste vi titta på alla andra faktorer också, målet är ju att ge en behandling med bra effekt och som patienten tål så bra som möjligt. Vad gäller lungförändringen och frågan om vaccination är det en balansgång och jag brukar fråga infektion (om jag inte själv kan ta beslut). Vaccination förebygger allvarlig infektion i lungorna med pneumokocker. I ditt fall är jag inte säker på att vaccination skulle påverka den situation du beskriver, men samtidigt skadar det kanske inte heller och kan ge lite minskad oro (?) - luddigt svar, jag vet. Slutligen sista frågan: jag tänker att du menar erytrocytpartikelkoncentrationen (har flera namn) och inte blodvärdet (Hb). Den används framförallt av att värdera en anemi (blodbrist) och orsaken till det. I ditt fall kan jag inte se att det skulle ha något att göra med hjärtat eller inflammation. Däremot varierar Hb under en cytostatikabehandling, det går ofta lite upp och ner. TACE kan påverka blodbilden. Ha det fint.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Hej Anne. Har några frågor

MR svar, till radiologi läkare?

2025-12-03
Hej! Jag har opererats två gånger för dcis grad 1 i vänster bröst för två år sedan, och sedan strålbehandlats. Sen på årliga kontrollen som då var förra året, upptäcktes dcis grad 3 i det andra bröstet, högra alltså, jag opererades då och fick strålbehandling på det bröstet med. Min årliga kontroll som består av MR, mammografi och UL. Nu i fredags gjorde jag MR, den har då visat följande: (Tät körtelvävnad och måttlig till kraftig bakgrundsuppladdning ses bilateralt. Det tidigare påvisade postoperativa seromet i mediala hälften av vänster bröst har minskat i storlek från 5,5 x 2,5 cm till 2,5 x 0,5 cm. Strax kaudalt och lateralt om seromet, kl. 6-7 i vänster bröst i dorsala tredjedelen och 6,5 cm från mammillen, finns kontrastladdande T2 lågsignalerande stråkigheter som skulle kunna betingas av postoperativa förändringar men de uppvisar ingen uppenbar regress, lätt diffusionsinskränkning och uppladdningskurva typ 1-2. Vidare utredning med biopsi föreslås. I övrigt påvisas inga nytillkomna kontrastladdande förändringar i vänster bröst. Den tidigare påvisade svåravgränsade kontrastladdande fokus en kl. 12 i höger bröst kan ej återfinnas. Det ses nu postoperativa förändringar kl. 12 i höger bröst i dorsala tredjedelen och 5,5 cm från mammillen där det även finns nu ett serom som mäter 2,5 x 1 cm. Inga påvisbara nytillkomna kontrastladdande förändringar i höger bröst. Inga förstorade lymfkörtlar i axillerna. Höger: BI-RADS 2/Vänster: BI-RADS 4). Visst låter det som att det stället de vill biopsiera har funnits förra året också men att det inte har gått i regress? Låter detta som att det kan vara ärrvävnad eller låter det mycket dåligt och tyder på malignitet? Är superorolig, har opererats två år i rad, vill inte ha mer nu. Om detta har funnits förra året, varför har man inte reagerat då?
Visa svar
Svar:
Hej Små kontrastuppladdningar i brösten är vanligt beroende på att även normal körtlevävnad tar upp kontrast. Beroende på hur det ser ut kan det vara rimligt att göra en kontroll istället för biopsi direkt, om det inte är någon tydlig misstanke om cancer. När läkningen är klar brukar inte ärrvävnad ta upp så mycket kontrast. Med tanke på detta är det viktigt att ta ett prov för att kunna veta vad förändringen man ser i ditt bröst beror på.
Maria Edegran

Maria Edegran

Överläkare mammografiavdelningen

Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
MR svar, till radiologi läkare?

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss