Visar 10 av 1540 träffar

Från HER2 neg till pos

2019-10-01
Hej, Jag opererades 24/6 med lyckat resultat. Ingen spridning till portvaktskörtlar. Mycket fin LICAP lambå rekonstruktion. Pre op 12 mm tumör, duktal cancer grad 1 samt DCIS grad 1; ER 100 %, PR 95 %, Ki67 10 % och HER2 1+. Även microkalk 25*40mm som pre op visade sig vara invasiv duktal cancer, tubulärt växtsätt, närmast grad 1 samt DCIS grad 1; ER 100%, PR 100%, Ki67 8% och HER2 0. Haft fantastiska läkare, men de är nu på semester och träffade i fredags ny läkare för information om behandling. Han var inte bra. Fick be om journalen för att själv försöka förstå resultaten och förslagna åtgärder. Postop visas invasiv duktal cancer och DCIS 15*10 mm, oklart om det är tumör eller område inkl microkalk. Dock nu av grad II utan närmare förklaring. ER 100% och PR 100 %, Ki67 8 resp 10 %, men HER2 pos - nu 2+ och 3+. Jag har nu givetvis en massa frågor och kunde inte få några svar av läkaren. Jag får inte kontakt med annan läkare förrän om någon vecka, ska till onkolog då. Försöker även få tag på kontaktsjuksköterska. Hur kan det vara sån stor förändring avseende HER2 från de ganska många tagna biopsierna (två tillfällen för tumör resp microkalk och tre prover vid varje tillfälle)? Har jag hamnat i ett sämre läge nu för att jag inte fått neoadjuvent behandling eller sker det bara för bättre möjlighet till bröstbevarande kirurgi (mkt nöjd med resultat från op)? Vad betyder att det nu anses vara grad II? Och slutligen, hur illa är detta i överlevnad resp risk för återfall? Nu bedömd för veckovis Paclitaxel och Trastuzumab, följt av strålbehandling med boost och endokrin behandling med Tamoxifen, möjligen GnRH. Efter att försökt läsa på själv funderar jag över Docetaxel i kombo med Trastuzumab och Perztuzumab. Är jag rätt ute och är det något som jag själv kan påverka? Slutligen, jag har ingen info om när behandlingen ska börja eller hur lång tid jag behöver vara sjukskriven. Jag vill gärna kunna informera min arbetsgivare. Jag förstår att det är synnerligen individuellt, men när och hur lång tid ska är det i normalfallet? Orolig och villrådig, tacksam för råd.
Visa svar
Svar:
Hej Jag skall försöka förklara . Om jag förstått rätt så togs det mellannålsbiopsi innan operation och den invasiva cancern var där her 2 neg och bedömdes som grad I. Efter operationen när patologen har hela tumören så blev det en förändring- man bedömde att det var en grad II tumör och dessutom var den her 2 positiv. Det är inte så vanligt att det skiljer sig avseende her 2 positivitet men ibland händer det och det är givetvis alltid PAD från hela tumören som är avgörande - inte en liten mellannålsbiopsi. Tumören kan se olika ut och mellannålsbiopsin hamnade i her 2 negativt område. Du får ju nu en bra behandling med paclitaxel och trastuzumab. Man ger inte pertuzumab adjuvant i ett sådant läge. Du har jättegod prognos. Jag tycker inte att det finns någon anledning att ge dig docetaxel. Nackdelen med paclitaxel är att det ges en gång per vecka och att risken för neurotox är lite större men annars bara fördelar och mindre risk för infektiösa komplikationer. MVH Elisabet Lidbrink
Elisabet Lidbrink

Elisabet Lidbrink

Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Från HER2 neg till pos

Förvirring kring Tp53 mutation

2020-07-27
Hejsan, I en ärftlighetsutredning testas man ju för mutation i bl a p53 som beskrivs vara sällsynt men jag har i flera artiklar sett att det ofta går att detektera mutation i p53 då cancer föreligger. Jag blir förvirrad av detta och att det också står att mutationen ofta kan vara de novo. Förstår att vi konstant utsätts för mutationer som rensas bort. Blir effekten densamma? Alltså risk för ett flertal olika cancer om mutation föreligger i genen oavsett om den är de novo eller om den är nedärvd ?
Visa svar
Svar:
hej Anna det finns ett par saker med detta som kan förvirra. P53.genen är en i cellerna mycket viktig gen för cellernas kontroll av generna och utnämndes 1992, tror jag det var, av tidskriften Science till "gene of hte year"! Litet skämtsamt får man förmoda. Håll isär följande: 1) man kan ha en ärftlig mutation i p53 som man ärvt från mor eller far, och som kan leda till det som kallas Li Fraumenis syndrom. Det är ett ärftligt tillstånd som kännetecknas av att man har ökad risk för bröstcancer och ett antal andra cancerformer, bl a vissa sarkom, hjärntumörer och även barncancer, ffa binjurebarkscancer. Dessa mutationer kan återfinnas i kroppens alla celler, och man testar detta genom att ta blodprov. När vi nu testar mer verkar det även finnas familjer mer TP53-mutation som man egentligen bör säga, som verkar ha ett sjukdomsmönster som inte säkert innehåller alla dessa cancerformer. 2) en sådan mutation kan uppstå som du skriver "de novo" (=på nytt), d v s den finns i kroppens alla celler och kan föras vidare till bärarens barn, men den fanns inte hos någon förälder. Det skulle förstås kunna bero på att den man tror är far inte är det, men det finns sätt att kolla om så är fallet, och det är vanligen inte felaktigt faderskap det bero på. I dessa fall tänker man sig att mutationen uppstått tidigt i livet, i embryostadiet. Mutationen kan även uppstå litet senare under embryostadiet och i dessa fall kan det vara så att mutationen endast finns i en del av kroppen (!). Detta kallas mosaicism, eller att man är mosaik för p53 mutation. Det kan vara att mutationen finns i huden, men inte i blodet. Jag uppfattar att man i dessa fall har risk för de cancerformer som är aktuella i de fall mutationen sitter i just den vävnaden som man kan få cancer i . Detta är inte helt lätt att förstå och får uppfattas som överkurs. 3) Den vanligaste mutationen i p53-genen är en sådan mutation som uppstår tidigt i en tumörutveckling, och det är faktiskt en av de vanligaste mutationer man kan hitta då man analyserar förekomst av mutationer direkt i tumörvävnad. I dessa fall finns inte mutationen i några andra av kroppens celler och de kommer därför inte att leda till att man har en ärftlig risk för cancer hos patientens barn t ex. Dessa individer har inte heller ökad risk för andra cancerformer baserat på dessa mutationer. Man har emellertid tänkt sig att sådan mutation skulle kunna signalera känslighet för vissa cytostatika och vi hade en stor svensk studie där man trodde att tumörmutation i p53 skulle förebåda känslighet för taxaner, i det fallet docetaxel. Det visade sig dock att docetaxel var lika viktigt som del i behandlingen oavsett om det fanns en p53 mutation eller inte. Studien var alltså negativ, men hade det goda med sig att taxanerna blev rutin vid preoperativ behandling av bröstcancer. Så kan det ofta vara, att en studie inte ger det resultat man var ute efter, men det kommer fram något annat bra istället!
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Förvirring kring Tp53 mutation

Behov av ovariell supression och val av AI resp TAM

2020-09-09
Jag ser i frågorna att flera inklusive jag själv är i 45-årsåldern och har blivit rekommenderad ovariell suppression i någon form tillsammans med AI och i mitt fall baseras detta på SOFT/TEXT studien. Det som förbryllar mig är dock att i nationella vårdprogrammet rekommenderas inte den kombinationen. Där läser jag följande rekommendation. Sammantaget finns det visst stöd för att AI är fördelaktigare än TAM som tillägg till ovariell suppression avseende sjukdomsfri överlevnad. Det finns däremot ingen signifikant skillnad i den totala överlevnaden och samtidigt finns det en randomiserad studie med en riskkvot på > 1 för total överlevnad vilket inger viss oro. Således är kombinationen av LHRH-analog och TAM förstahandsval hos bröstcancerpatienter som bedöms ha nytta av ovariell suppression. Vad är din bild av lämpligt vägval med tanke på detta? Sedan kan man fundera på bedömningen om ovariell suppression behövs och har jag då förstått rätt att det hänger ihop med om man ansetts behöva cytostatika? Det har jag förvisso fått (både Paclitaxel och EC) men i mitt fall med hormonpositiv, grad 2, Ki67-15, ILC, multifokal 5*5,5*3 cm så kanske det var lite gränsfall att egentligen behöva cytostatika och då är frågan om detta egentligen föranleder ovariell suppression? Hur skulle ni resonera kring behovet av ovariell suppression i mitt fall? Tänker att annars är alternativet kanske enbart tamoxifen vilket på sätt och vis känns lite skonsammare men å andra sidan vill jag självklart ha bästa möjliga efterbehandling men vill känna mig trygg i valet.
Visa svar
Svar:
Hej, jag uppfattar att du har två frågor: Nyttan av ovariell suppression (OS) och vad ska man i dessa fall kombinera med? Vårdprogrammet förordar OS till kvinnor upp till 40. Nyttan blir som jag uppfattar det lägre efter 40 av två orsaker. Ju äldre man blir efter 40 desto större är sannolikheten att kemoterapin slår ut äggstockarna och det blir i så fall ingen tilläggsnytta av OS, och det kan knase vara så att man även får partiellt utslagna äggstockar. Ibland tycker jag man kan ana att det händer saker med äggstockarna även hos den som inte menstruerar, t ex att vallningsbesvär plötsligt försvinner.Det är inte riktigt på eller av som gäller. För det andra kommer en andel av kvinnor mellan 40 och 50 att komma in i klimakteriet under resans gång och den effektiva tid där OS spelar roll blir därför även i dessa fall kortare och mindre betydelsefull. Om det är så att man efter kemoterapi kan bekräfta att äggstockarna är pigga eller i alla fall vakna, via blodprov eller att det förekommer menstruationer kan man absolut överväga att ge OS som tillägg till den tabletterna. I ditt fall är det första förstås att ta reda på ifall du är pre- eller postmenopausal, om du är premenopausal (menstruerar eller har ett högt känsligt östradiol) kunde man diskutera sådan behandling. Men, utan att själv ha varit utsatt uppfattar jag att tamoxifen är en skonsammare behandling än kombinationen med zoladex, och vidare att kombinationen mellan Tam + OS är skonsammare än aromatashåmmare + OS. Den österrikiska studien antyder att det långsiktigt kanske rent utav kan vara en olämplig kombination. Jag tänker att det här finns möjligheter att göra rätt på flera olika sätt, en modell passar inte alla. och det är inte säkert att doktorn kan sätta ner foten och bestämma. Men det är det nog inte någon som vill heller på riktigt. Man får diskutera saken fatta ett beslut och utvärdera.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Behov av ovariell supression och val av AI resp TAM

Ytterligare en fråga?

2020-12-31
Hej, jag har varit i kontakt med er tidigare 49 år upptäckte en knöl i somras 17x12 mm där corebiopsi visade 95% ER och PR 100 %. HER2 + amplificerad. Ki-67 57%. Axillfrisk. Planerades neoadjuvant behandling Taxol x 12 och Herceptin och Perjeta x 4, därefter EC x3. Operation. Däremot vid kontroll efter 6 veckor tyckte ST läkaren att tumörn vuxit till ca 30 mm men mjukare men var svåravgräränsad och mammaografi och ultraljud gjordes då men som inte visade då någon krympning alls av tumören. Jag fick då själv välja operation eller fortsätta cellgifter vilket var väldigt svårt för mig. Jag vill bara göra det som är bäst onkologisk både på lång och kort sikt men det fanns också en oro från min sida att få Cororna under behandlingen eftersom jag har tre skolbarn där det gick mycket Corona i klasserna både barn och lärare. Kändes katastrof att få Corona och inte kunna fortsätta behandlingen med sjukdom i familjen om tumören gick att operera från början. Kändes då för mig bättre att ta bort tumören eftersom man misstänkte att axillen var frisk. Genomgick operation total mastektomi 1/12 okomplicerat där PAD visar 17 mm stor tumör men med ki-67 nu på 8%, dvs. fint tumörsvar ändå neoadjuvant behadling. Detta gör att jag känner att jag skulle fortsatt neoadjuvnt behandling och att jag satt mig själv i sämre läge men svårt för mig att välja själv vad jag skall göra. Senitnal node visade också 8 mm stor mikrometastas. Planen är nu att inte ge TDM-1 då neoadjuvant behandling inte fullföljdes. Man rekommenderar nu istället i första hand axillurymning och sedan EC x 3. Under EC ej Herceptin. Strålbehandling efter axillarutrymning eftersom 8 mm stor mikrometastas i SN men ev. också strålbehandlig vänster bröstkorg. Man är tydlig med att man inte tänker ge TDM-1och det känns som ett straff för att jag valde att opereras. Kan inte se att det skulle ge sämre prognos utan snarare bättre prognos. Önskar att man kunde göra röntgen med tanke på övergiva sensoriska bortfall samt spridning till SN men detta planeras ej. Går det att avgöra någon prognos i detta? Verkar behandingsregimen korrekt (jag känner mig tveksam)? Är inte detta nu en spridd cancer med dålig prognos eftersom makrometastas? Jag har haft sensoriska bortfall på händer och fötter, redan innan start av Taxol, även sedan 6 veckor ögonskotom som jag aldrig haft förut samt smärta under höger arcus. Har meddelat mina tumörkirurg detta men man har inte velat genomföra någon röntgen. Förstår nu att det hade varit mer gynnsamt för mig att fortsätta neoadjuvant spår då prognosen nu med stor mikrometastas förvärrar prognosen. Går det att räkna ut prognosen i detta? Vet ni varför man inte gör radiologisk utredning av övriga neurologika besvär? Jag operera själv och skulle behöva ha eller i alla fall vet varför känseln i vänster arm och fot är borta. Känns som jag blir straffad för att man inte tycker jag skall ha Kadcyla trots att det med största sannolikhet finns kvar malignitet i kroppen.
Visa svar
Svar:
Hej, ursäkta sent svar, jag svarar på din nästa fråga.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ytterligare en fråga?

Invasiv duktal tubulär mammarcancer

2021-01-18
I oktober efter rutin mammografi kontroll blev jag diagnosticerad 3-4 mm stor strålig förändring i vb. Mellannålbiopsi från detta visar invasiv duktal kancer grad 1 I november I decmeber operarades det ,tumören som sätt ca 2cm från hudnivå och sektorn sträcker sig djupt bskom tråddpetsen ,dock riktligt med parenkym och mot djupet kommer vi inte mot facian? Vad betyder : "mot djupet kommer vi i te mot facian" har de tagit utt hela cancer område.? Min fråga är vad nådde de inte mot djupet mot facisn? Preparatet väger 35,4gram.Röngen visar att förän med minsta marginal på 11 mm.är med i preparatet. Öperatonsberättelse: snit i sxilen ,oppnar axillfacian och finner två stycken sentinel node med utslag på 1700 respektive 1500counts,. Vad betyder 1700,1500 counts är min fråga? Mastektomi med 4×5 mm stor invasiv tubulär mammarcancer, Nottingham histologisk grad I.ER:100%,PgR: 95%,He2:1+, Ki67:11% . Ingen in situ-komponent. Radikalt excitera.pT1a NOMx. Tumörstorlek, mikroskopisk storlek av största invasiva focus, mm:5x4m HISTOLOGISK GRAD (NHG):1östrogenreceptor(SP1),%100progesteron receptor(1E2), %:95 HER2protein(4B5):1+SISH HER2:Ej utförtKi67(MIB1),%:11. MIN FRÅGA , kan ni tolka dena finnd, är det fleracancer celer ssmtidigt dvs flersa sort -multifokala? Min fråga är: Kan vilken betydelse har den cytology/ palogi find ang. olika HER och dämed positiva: HER 2:1+ och HER2 protein(4B5):1+ SISH HER2 Mina frpgor: Finns det täcken för snabbt vexande och spridning? Hur är graden av farlighet?Vilken är prognos utifrån dessa markörer? Hur offta procentuellt hittar man den cancer sort : invasiv duktal tubulär? Kan man bota den med hormonterapi,strolninh, cytostatika. Hur stor är risken i återal och spridning till andra årgan Det visar sig att de två linfokörtlar är benigna! Min fråga ska man ta ut ytterligare lymfokörtlar?
Visa svar
Svar:
Hej! Counts är antal signaler man får när man håller en mätare över armhålan efter att du har fått sprutan med radioaktiv vätska (isotop) för att hitta portvakten. Antal counts spelar ingen roll för dig som patient. Att man inte nått fascian betyder att man inte gick hela vägen till bröstmuskeln, men man har uppenbarligen lyckats väl med att ta bort hela tumören eftersom marginalen är mycket god. Jag blir lite förvånad att du skriver du har gjort en mastektomi eftersom tumören var väldigt liten, och snäll i sin biologi, Nej, den var inte HER2 positiv. Den var långsamväxande och hormonkänslig, egentligen den "bästa" sorten tumör man kan ha. Frisk lymfkörtlar är toppen, nej, man behöver inte ta fler. Denna typ av tumör kan man absolut hindra från att återkomma med antihormonell behandling; cytostatika låter det inte som om du behöver. Strålning behöver du bara om ditt bröst är kvar. Nej, tumören betecknas inte som multifokal vad jag kan läsa.
Jana de Boniface

Jana de Boniface

Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Invasiv duktal tubulär mammarcancer

Kosttillskott MittVal 55+ ? Och Hormonreceptorpositiv

2021-03-13
Hej, Tack för ni finns här och svarar på frågor. Mina frågor är O1, kan jag ta Mittval 55+? 02, får jag en sämre bröstcancerprognos ? Om jag inte har fått hormonell eller antiöstrogen behandling? Jag är 50 år, regelbunden mens. Har även fått veta att min moster genomgick äggstock och livmoder operation på 90 talet, vilket jag inte visste. Min ansvariga bröstkirurg dokumenterade som Oregelbunden mens sedan några månader tillbaka innan operation. Diagnos:1. Mastektomipreparat med DCIS grad 2 i komplex skleroserande lesion. Ingen invasiv växt. 2. Axillära sentinel lymfnodes med endast reaktiva förändringar. Inget malignt. Mastektomipreparat 20X15X4 cm, undersökning visar flera stråliga ärr varav några är konfluerade i en cirka 3 cm stor komplex skleroserande lesion. I denna ser man en 15X10 mm stor härd av duktal cancer in situ grad 2 ( solid typ, utan nekros). Inga tecken på infiltrativ tumörväxt i det undersökta materialet. Immunpanelen: ER positivitet ( 100%), PR positivitet ( 70%). Ki- 67 proliferativ index på 12% och HER-2 negativitet ( 2+, icke amplifierat) CK5/6 och CK 1 4 visar bevarat myoepitelialt cellager runt samtliga strukturer. Tumörcellerna är E- cadherin positiva. Inga tecken till vaskulär invasion. Radikal excision i mastektomin. Två stycken axillära sentinel lymfnodes mätande 10X 5X 4 mm respektive 8X4 mm, undersökta i nivåsnittning i rutinfärgning och i immunfärgning. Endast reaktiva förändringar ses. Inget malignt. Från journalen: 2 cm från mamillen är tumör. MittVal 55 + innehåller 12 vitaminer och 9 mineraler, för personer över 55 år. Kosttillskott med B12 och Folsyra för män och kvinnor över 55 år. Och bidrar till att minska trötthet och utmattning. Vitaminer: A-vitamin, D3, E-vitamin, B1, B2, Nikotinamid, B6,Folsyra, B12, C-vitamin, Biotin, Pantotenat. Mineraler: Zink, Koppar, Jod, Mangan, Krom, Selen, Molybden, Kalcium, Magnesium. Tack för att ni kommer ha koll på den modell som ni brukar använda. Jag tror på att behandling gör stor skillnad. Tacksam för svar. Förresten : Nyss tagit blodprov, Ery-Mcv visar 97 FL, låg på nära högsta kanten (98). Därför har jag tanken att ta MittVal 55+ för mig som är 50 år. Är det tecken att brist på vitaminer folsyra eller B12? Är det trygg att ta MittVal 55+? Jag skulle förstås vilja få antiöstrogen behandling och strålning. Mvh En 50 år, bröstet nyss bortopererats
Visa svar
Svar:
Hej, du har inte haft bröstcancer, utan "bara" cancer in situ. Det innebär att din prognos är mycket bra. Du kan tryggt ta dina vitaminpiller!
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kosttillskott MittVal 55+ ? Och Hormonreceptorpositiv

Varför får jag inte strålning och cytostatika efter operationen?

2021-08-28
Jag har 28/7 gjort bilateral mastektomi, vill ej ha rekonstruktion. 24/8 var jag på återbesök. Man sa då att strålning och cytostatika adjutant ej behövs. Och jag tänkte att det är väl så då. Men nu läser jag i journalen att man diskuterat det. Då blir jag orolig och undrar om det ändå inte behövs? Vad anser ni? Bör jag ta upp detta med min läkare, eller be om second opinion? Och var gör jag det i så fall? Tiden går ju, och jag läser här att strålning bör påbörjas snarast efter operation. Här följer vad som stod i journalen efter besöket 24/8. Kontaktorsak Besök efter operation för ställningstagande till adjuvant behandling. För ytterligare anamnes var god se nybesöksanteckning 210309. Aktuellt Således patient som mars 2021 diagnostiserats med bilateral cancer. Vänster sida kliniskt T2 N0 M0, luminal b. Höger sida klinisk T1 N0 M0, luminal A tubulär cancer. Med tanke på luminal B-cancern på vänster sida fick patienten neoadjuvant behandling i form av EC 90 x 3 följt av paklitaxel 80 x 9. Opererades 210728 med bilateral mastektomi och sentinel node då patienten själv har önskat mastektomi och avböjt partiell mastektomi. Vid MDK 210812 så konstaterar man kvarvarande cancer på höger sida, 15 mm stor tubulär cancer grad 1, ER 100, PR 0, HER2 normal och Ki67 2% och 2 benigna sentinel node. Vänster sida först bedömd som complete respons. Därefter skett en eftergranskning där man hittar 20 mm rest av lobulär cancer grad 1 där radikalt ingrepp. RCB riskgrupp 1. Man har diskuterat lokoregional strålbehandling och ställt frågan om indikation för Capecitabinbehandling, därefter endokrin behandling. BEDÖMNING Patienten kommer idag för diskussion angående den planerade behandlingen och med tanke på att patienten från början har på vänster sida stadium 2A kliniskt luminal B-cancer då indikationen för neoadjuvant behandling i och för sig inte var stark. Därför avstår från kompletterande adjuvant cytostatikabehandling efter operation med tanke även på att tumören på vänster sida uttrycker mycket god klinisk respons med en halvering i storlek, Ki67 har gått ner från 40% till mindre än 5% och RCB riskgrupp 1. Patienten rekommenderas adjuvant endokrin behandling i form av aromatashämmare kombinerat med Zoladex då Tamoxifen bedöms som inte lämplig behandling med tanke på tidigare förändringar i livmodern som man har tagit bort.
Visa svar
Svar:
Hej, jag finner beslutet att inte ge ytterligare cytostatika helt rimligt. Du har svarat fint på behandlingen och har vad jag förstår inte några tecken på att det skulle föreligga spridning till axillen. Baserat på det du skriver kan jag inte heller se att det finns behöv av strålbehandling. Det är bra att man diskuterat alla eventualiteter. Man har alltid rätt till Second opinion om man vill ha det. Tala i så fall med din kontaktsköterska eller den läkare du träffat. Det är inget konstigt med en sådan önskan och som professionell medarbetare tar man inte illa upp för ett sådant önskemål.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Varför får jag inte strålning och cytostatika efter operationen?

Exemestan

2021-11-22
Hej. Jag fick BC 2016 ( var då 50 år, nu 56) Östrogen beroende, inget o lymfkörtlar. Op en bit å ytterligare en bit efter besked. Började m Tamoxifen efter cyto å strålning. 2018 fick jag äggstockscancer grad 1A. Jag började med Letrozole efter op men slutade efter 6 veckor för att jag inte stod ut, gick tbk till Tamoxifen. Jag fick också göra ett Gentest i samband med detta. Visade sig att jag har mutationen Chek2. I våras fick jag äntligen en antidepp läkemedel som fungerade Venaflaxin. I sep ville onkologen att jag skulle prova Exemestan. Blev så ledsen när hon övertala mig till ett byte. Det är som onkologen vill att jag ska må dåligt. När jag började må bra vill hon ändra på det. Jag fick hemska biverkn från början med svettattacker från he..vetet, va uppe å duscha å bytte sängkläder flera gånger/ natt. Fick humörsvängningar, trött, grät för ingenting, svullen i kroppen, förstoppad. Har nu tagit dessa i 10 veckor. Svettattacker lugnande sig när jag började ta tabletten på morgonen. Men är fortfarande svullen om händer och fötter, humöret är inte som det brukar, trött, ledsen, förstoppad osv. Jag kan byta tbk till Tamoxifen om jag inte står ut. Men då börjar väl nya insättnings besvär. Jag har gått igenom klimakteriet 3 gånger på 5 år och vet inte om jag orkar mer. Jag tränar flera gånger i veckan både styrka och kondition. Jag tycker jag gör det jag kan själv för att må bra, men det är ändå inte tillräckligt. Tycker att de dåliga dagarna kommer för ofta fortfarande. Jag är så rädd att få en kropp som en 80 åring, är inte redo för det ännu när jag är 56. Min fråga är: hur viktigt är det att jag fortsätter med detta läkemedel? Kan jag förvänta mig att jag ska må bättre, det har ju ändå gått 10 V? Vad kan jag förvänta mig ang mående? Läkaren säger att jag ska kunna stå ut. Men har redan stått ut i 5 år. Tror inte jag klarar att "stå ut " i 5 år till. Är det viktigt att jag gör det pga mutationen? Vill ju inte få BC igen. Jag har täta uppföljningar med en sköterska, men tror att de inte säger sanningen till mig, för då skulle jag nog inte ens börjat med dessa. De säger att kroppen anpassar sig, men anpassar den sig till att må dåligt som en normalstatus ? Att jag finner mig i att jag ska må så här? Just nu ser jag ingen anledning till att fortsätta med något antiöstrogen över huvud taget för att jag är så trött på detta slit. Jag vill bara leva och må bra. Kommer jag att kunna må bra med dessa piller eller ska jag ställa mig in på att "stå ut" under en låååååång tid ? Mvh en ledsen klimakteriehäxa
Visa svar
Svar:
Hej. Det låter jättebesvärligt för dig, jag förstår din förtvivlan. En del patienter anpassar sig och får minskade biverkningar men det gäller långt ifrån alla. En förutsättning för att fortsätta med antihormonell behandling är att patienten tål behandlingen bra. Jag vet inte heller orsaken till att du inte fick fortsätta med Tamoxifen, om du mår bättre på den medicinen. Jag känner mig tveksam till så lång behandling (10 år), eftersom du har så mycket biverkningar och sänkt livskvalitet, men här måste din läkare (som har hela bilden) ta det beslutet tillsammans med dig.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Exemestan

Rehabvistelse

2022-05-05
Hade tnbc -17 och fick rehabvistelse. Men nu efter ett återfall och läkarremiss har 2 av 3 möjliga ställen tackat nej - de har ingen "recidivgrupp" svarar dom. Vad kan jag göra? Känns som jag behöver ännu mera nu den rehabvistelse. Får det verkligen vara så här? Bor i Sthlm city med busshållplats nedanför sovrums- fönstret har inte tillgång till "sommarställe" & tror snart jag får hjärnblödning också! Hjälp! Vart vänder jag mig?
Visa svar
Svar:
Hej Anna! Den cancerrehabilitering som finns i Stockholm är i första hand tänkt att ske i öppenvården. Om läkaren bedömer att man behöver stanna på kliniken för att få rehabiliteringen under en sammanhängande period kan en sådan vistelse beviljas på någon av de tre rehabiliteringsenheter som Region Stockholm samarbetar med. Något krav på att dessa alltid ska erbjuder rehabilitering för spridd cancer finns tyvärr inte. Min personliga åsikt är att möjligheten att få resa iväg för rekreation/rehabilitering och på så sätt kombinera rehabilitering med ”miljöombyte” är mycket värdefull. Värdet av ”miljöombyte” är tyvärr inget som man längre tar hänsyn till när man bedömer inriktningen på cancerrehabiliteringen. Om du inte får din vistelse beviljad via Region Stockholm kan du ta kontakt med kuratorn på den onkologklinik där du får din behandling. Kuratorn kan hjälpa dig att söka fondmedel. Bland annat sjukhus förvaltar ofta fondmedel som kan användas för rekreation/rehabilitering. Stockholms donationsfonder hittar du på följande adress. https://www.1177.se/Stockholm/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/soka-bidrag-fran-stiftelser/ På nedanstående hemsida finns uppgifter om samtliga fonder och stiftelser i Sverige: https://stiftelser.lansstyrelsen.se/ På bröstcancerföreningen Amazonas hemsida finns följande förteckning på fonder där man kan söka bidrag till cancerrehabilitering: Dessa är de mest använda fonderna som ger bidrag till privatpersoner. De flesta gör dock en inkomstprövning innan bidrag beviljas. Läs mer på deras hemsidor. Cancerhjälpen Sandhamnsgatan 62, 115 60 Stockholm Tel: 08- 612 42 42 Facebook: @cancerhjalpen E-post: info@cancerhjalpen.se Hemsida: www.cancerhjalpen.se Cancer- och allergifonden, Insamlingsstiftelsen Tomtebogatan 39 113 38 Stockholm Tel: 08-34 59 90 E-post: info@cancerochallergifonden.se Hemsida: cancerochallergifonden.se CancerRehabFonden Eriksbergsgatan 10A, Box 56047, 114 30 Stockholm Tel: 08-522 001 00 Fax: 08-522 00110 E-post: info@cancerrehabfonden.se Hemsida: www.cancerrehabfonden.se CURO, Riksföreningen för cancersjuka Sveavägen 91, 113 50 Stockholm Tel: 08-720 30 81 Fax: 08-720 30 82 E-post: info@curo.nu Hemsida: curo.nu Fredrika-Bremer-Förbundets förvaltade stiftelser Tfn: 08-644 32 60 E-post: info@fredrikabremer.se Hemsida: www.fredrikabremer.se FVO (Föreningen för Välgörenhetens ordnande) Köpmang. 15 11131 STOCKHOLM Tel: 08-200340 Hemsida: www.foreningenfvo.se
Aina Johnsson

Aina Johnsson

Kurator och forskare

Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Rehabvistelse

Mastit eller mjölkcysta eller nåt annat?

2026-04-27
Hej, Jag är 39 år och har 2 barn, 6 respektive 5 år gamla. Ammade varje barn i ca 8 månader men har slutat att amma sen minst 4 år tillbaka. För ca 1 månad sen fick jag ömhet och en hård knut/knöl i högra bröstet, ca 3 cm och avlång vid palpering. Efter några dagar blev det värre med smärtan och svullnaden blev kraftigare samt lite vitaktig (mjölk liknande) vätska började sipra ut från vårtan vid tryck. 1 vecka efter kändes det som att det lilla knölet hade spridit sig i hela bröstet och hela bröstet var hård och svullen. Bröstet kändes från de första symtomen väldigt öm och smärtsam särskilt vid beröring. Efter ytterligare 1 vecka fick jag rodnad, ännu mer svullnad i hela bröstet även bröstvårtsgården men det slutade komma ut nåt från vårtan. Jag fick göra mammografi och ultraljud och då misstänktes mastit. Små förändringar kunde ses i armhålan också, så biopsi togs samt remiss till bröstkirurgiska centrum skickades. Samma dag fick jag utskrivet bredspektrum antibiotika och en del av prover skickades till odling och en del till patologen. När jag fick träffa överläkaren på bröstkirurgiska fick jag veta att odlingen visade inga bakterier! Samma dag tömde de bröstet så gott det gick, det var mkt vätska som kom ut och hela upplevelsen var väldigt traumatisk och smärtsamt, enligt dom pga mastit så tar bedövningen inte så bra, vilket låter rimligt. Ny biopsi togs och skickades till odling och patologen. Även den odlingen visade inga spår på bakterier. Och både i första och andra fallet var svaret från patologen att jag bara har reaktiva lymfkörtlar i armhålan och inget cancer. Är det möjligt att ha mastit utan att ha bakterier? Kan det vara en mjölkcysta istället för mastit fastän det var mer än 4 år sen jag ammade. Värt att nämna är att jag brukade se vitaktiga spår av mjölk kring bröstvårtorna långt efter att jag hade slutat amma men när jag såg att det började försvinna helt så uppkom mina besvär med högra bröstet. Kan det va att de ansamlingarna blev kvar och inte kom och har bildat mjölkcystor? Har fortfarande ett litet hål öppet i bröstet så den får tömma sig själv och jag följes upp på bröstkirurgiska centrum men jag är orolig att jag har blivit fel diagnostiserat. Jag är även orolig varför man inte hittar några bakterier på odlingen? Jag har inte haft feber men kännt mig trött och dålig, mest pga smärtan och ömheten i bröstet.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är inte alltid man får napp på odlingar även om det finns bakterier där, så ibland kan det vara värt att ta om en odling om besvären inte ger med sig. Det finns också mer inflammatoriska förändringar som ger mastit utan infektion. Om man har tagit vävnadsprover som inte visat cancer är det ändå osannolikt att det skulle röra sig om det. Men man brukar alltid följa upp ordentligt efter en inflammation i bröstet så att man ser att det läker ut och inte finns några förändringar kvar.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Mastit eller mjölkcysta eller nåt annat?

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss