Frågor & svar

Question 1

Jag är 31 år gammal och har av och till haft såriga och blodiga bröstvårtor (mest på vänster bröst). Jag känner inga knölar i brösten eller så.
Ibland svider det när jag är där och pillar bort skin och läst att blöder det från bröstvårtan eller har man såriga vårtor så är det tecken på cancer.
Jag har frågat Vc här men dom tycker jag oroar mig för mycket för att jag är för ”ung” för bröstcancer och vill inte att jag ska oroa mig.
Jag undersökte för samma sak 2020 och läkaren då kände inga knölar eller något avvikande.
Mina frågor är:
1. är det alltid tecken på cancer om det blöder från vårtan ?
2. Hur vanligt är cancer i min ålder om man inte har någon i släkten med cancer?
3. Kan det fortfarande vara tecken på cancer om det har gått 2 år nästan och känner fortfarande ingen förändring förutom blodiga bröstvårtor?

Accepted Answer

Hej!

Det man oftast pratar om som tecken på möjlig bröstcancer är att det kommer blodig vätska från mjölkgångarna i bröstvårtorna. Det är något man ska söka för även om det oftare är godartade förändringar som ligger bakom. I ditt fall låter det mer som att det är huden på bröstvårtorna som är drabbad. Det är mer sannolikt att det rör sig om någon form av eksem, särskilt med tanke på att det sitter på båda sidorna. Jag tycker ändå att du ska söka läkare igen så att du får hjälp med detta. Det kan då vara bra att ta ett prov från huden för att få diagnos. För att behandla eksem på bröstvårtor behöver man en stark kortisonsalva. För att svara på dina frågor:
1. Nej, det kan vara ett tecken på cancer, men oftast inte.
2. Bröstcancer är ovanligt under 40 års ålder om det inte finns i släkten, men om man får symtom ska man ändå kolla upp dem.
3. I ditt fall låter det mycket osannolikt med cancer med tanke på din ålder, att det är på båda sidor och att det har gått så lång tid.

Question 2

Hej! 

Så här står det i min journal efter min första operation:

PAD/CYT
PAD-resultat i axillen visar 1/19 metastaser. PAD från bröstet visar bild förenligt med NST bröstcancer grad 3, ER 100 %, PR 20 %, Ki-67 35 % och HER2-negativ, luminal B like som är 13 mm. Invasiva delen som var icke radikal kaudalt. Därtill har patienten DCIS grad 3 med komedonekroser som var 45 mm, total extent 52 x 35 mm.

Jag har sedan operererats igen och väntar nu på ytterligare besked. Ska jag tolka analysen som att den invasiva cancer jag har är ganska allvarlig/aggressiv?

Accepted Answer

Hej det blir svårt att beskriva tumören med värdeladdade ord, för vi tolkar dem så olika. "ganska allvarlig/aggressiv" är för mig värdeladdade ord.  Baserat på det du skriver skulle jag inte uttrycka mig så. Denna tumör är i mycket hög grad botbar. Man skulle kunna ange en % som beskriver prognosen. Men kanske är det inte nödvändigt. Det mest sannolika är att man kommer att föreslå tilläggsbehandling och att du kommer att fortsätta att vara frisk.

Question 3

”Den invasiva tumören är radikalt opererad. Även DCIS grad 3 radikalt opererad med 1 mm marginal kraniellt” Betyder det att cancern är helt borta nu?

Accepted Answer

Ja, det kan du räkna med. Du lämnar litet begräsad information, men jag uppfattar att du absolut bör se dig frisk efter bröstcancer. Det finns förstås en risk för återfall som kanske gör att man kommer att rekommendera förebyggande behandling. Hur stor den risken är beror på tumörens egenskaper, storlek och eventuell spridning till lymfkörtlar.

Question 4

Jag är 68 år och har nyligen opererats för bröstcancer med diagnos T1NO Luminal A. Pad visar 7mm stor invasiv duktal cancer med DCIS. Er 100%, PgR 95%, Ki 67 7%,HER2 ej amplifierat. Histologisk grad 1. 
I samband med detta har min reumatolog  ”satt ut” medicinering med Benepali(Etanercept - humanprotein) som jag använt i många år pga psoriasisartrit, då denna skulle kunna orsaka cancer. Utsättningen medför klart försämrad livskvalitet för mig med stor smärta och stelhet som följd. Hur stor är sannolikheten att medicineringen orsakat just den typ av bröstcancer som jag drabbats av?

Accepted Answer

Hmm, texten i FASS om detta är litet kluven. Jag ser dock ingenting som specifikt talar för att man skulle ha en högre återfallsrisk efter en bröstcancerdiagnos även om det kanske inte helt kan uteslutas.  Samtidigt är prognosen efter den typ av bröstcancer som du tidigare haft är mycket god. Jag tänker att man baserat på detta kan överväga att ge den rheumamedicin som du mådde bra på. Så om det inte inte finns något annat skäl att inte ge medicinen så tycker jag att du kan be att få diskutera saken igen.

Question 5

Jag läser på Bröstcancerföreningens sida om Tamoxifens stora fördelar men också flera inlägg från personer som fått grava biverkningar. 

Hur förhåller det sig med Letrosol? Vad finns det för forskningsresultat beträffande dess effektivitet att hålla cancern borta? 

Vad är det som avgör om jag som patient ska använda Tamoxifen eller Letrosol? 

Jag har bara en äggstock kvar. Kan jag få den bortopererad för att minska risken för återfall i bröstcancer och för att slippa äggstockscancer?

Accepted Answer

Letrozol fungerar endast för postmenopausala (som kommit genom klimakteriet) kvinnor och rekommenderas i de flesta fall som tilläggsbehandling för dem. Forskningen visar att hos postmenopausala är de litet mer effektiva på att förebygga återfall än tamoxifen. Men de har förstås sina biverkningar också, som skiljer sig från de man ser vid användande av tamoxifen. Letrozol och de andra aromatashämmarna (exemestan och anastrozol) leder ofta till ledvärk och morgonstelhet och torra slemhinnor, inte minst i underlivet. Det handlar ofta om hanterliga biverkningar men kan också våra jobbiga att leva med.

Question 6

Hej Jag undrar hur mycket (procentuellt) behandling med tex Tamoxifen minskar risken för återfall? 
Passar även på att fråga om det finns pågående studier, eller ev resultat av sådana, på ämnet ”lägre dos” ”dosanpassning”  
Tack!

Accepted Answer

Den förebyggande effekten av tamoxifen är olika stor i olika fall. Det avgörande är hur stor risk för återfall man har. Litet grovt kan man säga att det reducerar andelen allvarliga återfall med en tredjedel. Ja, det finns en del studier där man gett lägre doser, bl a en svensk. Bekymret med den studien är att man inte kunnat utvärdera om den förebyggande effekten är lika god vid de lägre doserna, det man tittat på är hur det påverkar tätheten i det andra bröstet. Det finns även andra studier men de är små och därmed osäkra. Förr i värden gav man ofta en ännu högre dos (30 eller 40 mg), men det finns data från 100 000 tals kvinnor på att dosen 20 mg ger den effekt man är ute efter, det är därför man rekommenderar den dosen. SÅ man kan säga att man har sänkt dosen. Någonstans blir förstås dosen för låg, så den varma rekommendationen hamnar på 20 mg.

Question 7

Undrar om det finns någon forskning för att ersätta Tamoxifen för att minska biverkningarna? Målet bör väl vara att man ska klara av mediciner utan för stora biverkningar. 10 år är lång tid att ta en medicin med många biverkningar. Finns det något nytt läkemedel på gång??

Accepted Answer

Tamoxifen är nog den cancermedicin som räddat livet på flest människor. Det är ett fantastiskt läkemedel. Som kan ha besvärliga biverkningar, och jag kan verkligen förstå att det är krävande att den ska tas under så lång tid. Det forskas på läkemedel i samma grupp, men i de flesta fall kommer dessa mediciner till användning vid spridd sjukdom inte so förebyggande medicin efter bröstcanceroperation, och jag tänker att de flesta av dem har biverkningar som liknar de som tamoxifen har. "Problemet" är ju nämligen det att dessa mediciner griper in i östrogensystemets mekanismer, och kvinnor mår förstås bäst av att ha ett östrogensystem som inte påverkas av yttre krafter. Det sagt, så är det ju även österogensystemet som är "ansvarigt" för att kvinnor får bröstcancer. Det finns flera tydliga bevis på det. Det mest uppenbara är att många fler kvinnor än män insjuknar i bröstcancer. Jag är rädd (men också tacksam för) att vi kommer att leva med tamoxifen och dess fram och baksidor under lång tid framöver.

Question 8

Har spridd bc sedan Jan. -17,tar för närvarande Ibrance o Faslodex, äter så nyttigt jag kan, inget kött eller mjölkprodukter. Har ätit B12 - vitamin 1mg sedan Nov. - 21. Läste frågor o svar 220116, angående B12, att B12 gör att cellerna förökar sig, gäller det alla celler, även cancerceller? Läste att hög dos under lång tid ökar risken för tarm-, ändtarm-, och lungcancer. Hur stor är risken för detta? Vågar man fortsätta med B12?

Accepted Answer

Kroppen behöver B12. Jag antar att du tar den medicinen för att man påvisat att du har brist, och då är det viktigt att du tar den. Eller beror det på att du äter en strikt vegetarisk kost? Brist på B12 leder till flera otrevliga konsekvenser, blodbrist till exempel och i allvarliga fall hjärnskador. Därmed inte sagt att man ska ta mer B12 än man behöver, 1 mg per dag låter lagom tycker jag.

Question 9

Komplettering till min fråga, om läkaren inte föreslår eller nämner någon DT röntgen till hela kroppen, har man som patient rätt att be om denna undersökningen?

Accepted Answer

Njae, i princip är det ju inte så att man har "rätt" till det. Det kan man inte säga. Man har rätt till adekvat vård, men sjukvården är ju inte som ett smörgåsbord. Jag tänker att man ska diskutera saken med sin doktor och försöka komma överens om ifall det är rimligt att göra det eller inte. Vi ska ju använda rätt undersökningar i rätt situation. Det nationella vårdprogrammet ger här vägledning till när man ska göra det.

Question 10

Hur kan man ta reda på om sjukdomen har spridit sig till kroppen? Trots friska lymfkörtlar så kan cancercellerna spridas via blodet ju , varför gör man inga undersökningar  med röntgen, ultraljud, datortomografi eller magnetkamera för hela kroppen för  att säkerställa att det inte finns  metastaser, och sen påbörja behandlingen istället?

Accepted Answer

Hej detta är en bra och återkommande fråga som jag besvarar då och då.  Det finns två typer av spridning, dels sådan som syns på röntgen, vilket i princip signalerar det vi kallar "spridd" sjukdom. Sådan spridning är så sällsynt i samband med att man hittar en bröstcancer att man inte rutinmässigt gör röntgen för att leta efter det. Men ibland gör man det, till exempel om man har flera lymfkörtelmetastaser efter operation, och man gör det också ofta vid tecken till spridning till armhålan om man tänker ge cytostatika före operationen. Den andra typen av spridning kallar vi "mikrometastaser" . Sådan spridning  syns inte på röntgen, men baserat på tumörens egenskaper och eventuell förekomst av axillspridning kan man bedöma risken för att de finns. Om man  ska behandla mikrometastaser så räcker det inte med att operera bort tumören i bröstet, utan man måste även ge en behandling som biter i hela kroppen. Det är därför man behandlar bröstcancer med mediciner. Hormonell behandling, cytostatika, antikroppar och bisfosfonater alltså. Syftet med sådan behandling är att radera ut eventuella mikrometastaser. Det fina med det är att man genom sådan behandling kan förebygga många allvarliga återfall i bröstcancer, det är riktigt bra. Problemet är att veta exakt i vilka fall det är nödvändigt. Vi kan ju inte se eller på annat sätt upptäcka mikrometastaserna. De metoder vi använder för att karakterisera tumören handlar i stor utsträckning om att förutsäga vilka som har mikrometastas. Det finns känsliga metoder under utveckling som i framtiden kanske kan bidra till att faktiskt upptäcka mikrometastaserna, men jag tror att det kommer vara svårt även i framtiden att alltid med säkerhet ange vilka som har mikrometastaser och vilka som inte har det.   Så ett svar på frågan skulle alltså kunna vara att även om man röntgar eller använder de metoder du föreslår så kan man inte vara säker på att det inte finns mikrometastaser.

Question 11

Hej bästa onkologer,

Jag fick följande diagnos i juni 2020. T2NO tumör som är trippelnegativ (ER 15%) med hög KI. DUK, GR3, 15/0, HER2 neg, 48% KI67. Tumör storlek 32 mm, ingen spridning enl DT. Är 56 år och fullt frisk. Har genomgått 6 cytostatika behandlingar var 3 vecka start 22 juli 2020. 2 Docetaxel & 4 EC90 bytte på kur 3 då Docetaxel inte gav tillfredsställande effekt. Operation 3 december 2020 med vänstersidig mastektomi och sentinel node efter preoperativ cytotstatika behandling. - PAD-mässigt partiell respons med duktal invasiv cancer 28mm X 28mm.0/2 sentinel. ER/PR 1/0%. Elstongrad 3 och HER2-negativ. Proliferation 50%. - Bedömning 55-årig kvinna med partiell respons efter genomgången neoadjuvant cytostatika. Pga detta föreslås postoperativ behandling med XELODA i 6 mån, vilket borde startas inom 3 mån efter operation. Tumören va radikalt avlägsnad och patienten behöver ingen postoperativ strålbehandling. Ingen heller hormonreglerande behandling då hormonreceptor negativ. I min journal från 29 okt 2020 står det att om man ser "viabla tumörceller i PAD-preparatet" blir det postoperativ behandling med Kabecitabin (Xeloda). Startade kur 1 Kapecitabin 2021-01-20 och tog sista tabletten Kur 8 2021-06-29, dos 4900 mg/dygn sänktes till 4800 mg/dygn på kur 7. 
Bakgrund
Efter min kur 2 Docetaxel upptäckte jag knölar/utbuktningar/knutor från knappnålsstora till 4-5 cm. Vissa ömmar och vissa inte. enl läkare 1 journal notering: "Subkutant belägna förändringar bilateralt thorax"/ patient känner/upplever tillkomna "subkutana metastaser i thorax bilateralt" ”Främre akillarlinjen över cirka costa 8, en subcutan resistens om ca ½ cm”. Gjorde ultraljud men ingen biopsi Högst osannolikt att det är metastaser. Enl läkare 2 notering 29/10-20: journal patient känner multipla förändringar i muskulatur längs bålen. Mycket ovanlig lokalisering för metastaser och jag (läkaren) tycker vi får tolka det hela som ospecifika förändringar i samband med cellgiftsvbehandlingar i nuläget. Nytt ultraljud mars 2021 ingen biopsi, tros vara fettknölar då de sitter i översta fettlagret samt att dom är släta i strukturen. 
22 juni 2021 på min sista behandlingsvecka av kur 8 ny knöl höger armveck samt underarm något svullen misstanke ev blodpropp.  Ultraljud, ingen blodpropp.
1 sept 2021 ny knöl som en ärta vänster arms baksida (triceps) , 3 dagar senare ytterligare 3 st samt en ny i vänster knäveck, sen fortsatte det att komma flera. Har 15 st längs vänsterarmens baksida samt fler från vänster knäveck och upp mot låret. Verkar följa nervtrådar. Inom loppet om 14 dagar hade jag fått ca 20 st. 
Överläkarna på Eskilstuna hade inte sett något liknande tidigare,fick göra en PET röntgen på Uppsala i slutet av september. Inga cancerceller i kroppen. Detta tros vara sk liphom/fettknölar. Det konstiga är att jag fått fler sen september. Har ni erfarenhet av denna typ av biverkningar av/efter cytotastikabehandling både intravenös och Kapecitabin? Fick även små varfyllda kvisslor på buk, som sedan försvann.
Frågor till er:
1)	Har ni någon erfarenhet OM denna typ av misstänkt ”biverkning” av cellgifter (EC90/Docetaxel/Kapecitabin)?  Jag antar att detta är väldigt ovanlig form eftersom onkologerna på Eskilstuna inte sett detta tidigare. Har inte gjort biopsi, fått ok på det nu väntar på remiss. De ”antar” att det är liphom eftersom knölarna sitter översta fettlagret. Bör man ha någon form av årlig uppföljning på dessa då jag fortfarande får fler. 
2)	PET resultatet påvisade ingen malignitet, minskar det risken att få återfall. Jag tolkar det som att inga celler har spridits via blodet. Kan detta minimera risken för återfall? Om jag skulle få återfall är det störst sannolikhet att det blir lokalt i bröst/armhåla? 
3)	Eftersom min tumör inte svarade optimalt på Docetaxel och EC90, dvs då bet inte dessa på min tumör. OM jag skulle få återfall, då är min slutsats att man måste ta till en annan typ av cellgifter om den nya har samma egenskaper. 
4)	CA15-3 resultat 24 efter 8 kurer Kapecitabin. Detta görs inte på alla sjukhus per automatik. Kan man begära det via vårdcentral eller går det via remiss från onkolog. Det är ju en markör på att det pågår en aktivitet i kroppen. Bra som komplement till årliga kontrollen? eller använder man den som ett ”verktyg” för att mäta behandlingseffekt? 
5)	Om man är lite stel marginellt öm i knäleder och ljumskar/höftböjaren, är receptet träning?

Accepted Answer

Hej, 
1) om jag fattar det rätt verkar det vara så att du har du utvecklat ett stort antal lipom. Det är inget som jag sett i samband med behandling tidigare, eller hört talas om. Om det är så kunde man ju tänka sig att ta ut någon av dem för att granska den mikroskopiskt. Det finns ett eller flera ärftligt tillstånd där man tenderar att utveckla lipom, men inte som hänger ihop med bröstcancer vad jag vet. Är det verkligen säkert att dessa lipom (?) nu dyker upp och inte att de funnits där tidigare och att du nu upptäcker dem? Finns det någon anmärkningsvärd släkthistoria i ditt fall?  Någon annan med lipom till exempel? I så fall kunde man överväga remiss till genetiska kliniken. 
2) Om PET utfaller bra och utan fynd så talar det om för oss att det i alla fall just nu inte finns några tecken till återfall, men det säger i sig inte något om risken för framtida återfall.
3) Om du skulle drabbas av ett återfall får man förstås göra en noggrann genomgång av hur situationen ser ut då i den helt hypotetiska situationen och baserat på det, men förstås även tidigare behandlingar, bestämma hur man ska angripa problemet. Det blir litet spekulativt att diskutera det i detalj nu när du är frisk. Och mest sannolikt kommer att fortsätta vara frisk efter din bröstcancer.
4) Jag rekommenderar inte att ta ca15-3 under uppföljningen. Många bröstcancrar har inte heller ca 15-3. Det är precis som du säger,  att det kan vara ett hjälpmedel vid utvärdering av behandling hos personer med spridd sjukdom. Vi träffade i veckan en kvinna där man på röntgen beskrev att skelettförändringarna var mycket mer framträdande efter en tids behandling p g a spridd sjukdom, man misstänkte att det kunde vara en försämring. Men tittade man noga på detta så var det nog bara så att de var mer förkalkade än vide den förra undersökningen, inte större och några som inte syntes innan hade nu framträtt (därav misstanken om att det var sämre), samtidigt hade Ca15-3 sjunkit tydligt från 300 till 100, och damen mådde bättre. I den situationen var ca 15-3 till glädje och kunde bekräfta att patienten har god nytta av sin behandling. Men att ta provet för att "leta efter" återfall är inte tillförlitligt eller till nytta.

Question 12

Hej , min mamma är 79år och opererades 19/12/2021 för invasiv Ducati cancer 14mm och dem tåg ut 11 körtlar under armhåla där bara en var smittad. Hon träffade onkologen med tolk pga dålig svenska och fick en lapp hem med möjliga behandlingar. Jag undrar vad är bäst för henne eftersom visa behandlingar är kanske för tunga för hennes ålder,glömde skriva att tumör i bröstet opererades bort med god marginal. Tack på förhand orolig son.

Accepted Answer

Hej, det var en svår fråga. Och jag har svårt att svara på den, eftersom du har med litet för litet uppgifter i frågan. Man behöver veta litet mer om tumörens egenskaper men också om din mors hälsa i övrigt för att kunna diskutera den saken.

Question 13

Hormonell bröstca ej spridning till axillen.
Opererad och strålbehandling efter op.
Tamoxifen i 5 år .
Har inga biverkningar jag känner av.
Är det ökad risk för hjärtinfarkt och kärlsjukdomar eller andra sjukdomar.
Är bara mammografi 1ggr per år.
Är innan diagnos frisk bltr 120/70 
Ej diabetessjuk etc.
Behöver jag oroa mig ,göra årliga kontroller med allmänna prover och EKG?Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej, man ger förstås tamoxifen för att det leder till en LÄGRE risk för sjukdom inte högre. Syftet är i första hand att förebygga allvarliga återfall efter bröstcancer. Tamoxifen leder inte till en ökad risk för hjärtsjukdom. Jag har bara synpunkter på det som avser bröstcancer och det föranleder inte något annat än att du uppenbarligen baserat på hur din bröstcancer såg ut rekommenderas att ta tamoxifen. Det är vidare att rekommendera att du går på regelbundna mammografier i alla fall om du inte opererat bort båda brösten. JAg tänker att du inte ska oroa dig om du kan och leva på som vanligt om det går!

Question 14

Hej, 
Undrar om det finns några vitaminer, mineraler eller andra kosttillskott ex vis collagen och hyaluronsyra som man ska undvika när man äter Tamoxifen?

Accepted Answer

Alla behöver vitaminer och mineraler i tillräcklig dos. De flesta får i sig det via kosten, men för att vara säker kan man lägga till en vitaminpilla som man kan köpa på apoteket. Som jag förstår det så kommer kroppen om man äter kollagen och hyaluronsyra bryta ner dessa ämnen i magsäcken, jag personligen tror att sådana ämnen inte har någon avgörande påverkan på kroppen. Jag skulle alltså föreslå att du kan ta ett vitamin-piller, men avstå från kollagen och hyaluronsyra.

Question 15

Jag fick min cancerdiagnos April 2020 och hade precis börjat jobba heltid efter utmattningssyndrom. I mars 2021 blev jag klar med alla cancerbehandlingar såsom cellgifter, operation, cellgifter i tablettform och strålning ( trippelnegativ cancer) Jag är fortfarande väldigt trött vilket innebär att jag sover ca 10 tim/dygn. När jag väl fått min sömn så funkar jag, men om jag inte får sova ca 10 tim blir jag helt slut hela dagen. Är det normalt, kan det bli permanent? . 
Kan jag göra något åt det? jag försöker träna flera ggr/vecka men det verkar inte göra någon skillnad. 
Jag jobbar nu 50% och ska snart börja 75% och vet inte hur det ska gå. Blir bara sova äta jobba.

Accepted Answer

Det kan vara tufft att komma tillbaka efter en bröstcancerresa. Jag tänker att det positiva är i alla fall att du kan sova! Hade kanske varit värre om du led av sömnlöshet.  Om 10 timmars sömn är mer än vad du brukat behöva tror jag att det småningom kommer att rätta till sig, du får kontakta din kontaktsköterska och läkare för att diskutera och eventuellt modifiera den plan för din rehabilitering som ligger.

Question 16

Jag är 77 år och genomgick en mastektomi vä. i maj 2019. 
I journalen: 28x28 mm stor duktal cancer NHG 2. Radikalt opererad. ER 100% PR 85% Ki67 16% HER2 neg. I sentinel node-biopsi 2 tumörfria körtlar.

Jag tar Anastrozol , mår bra, känner mig pigg och är vid gott mod. Men har 2 frågor.

1) Hur stor är sannolikheten att jag skall få någon sorts återfall?
2) Bör jag göra någon benmineralmätning

Accepted Answer

HEj frågan om prognos är i ditt fall litet svårare att besvara eftersom det inte går att ta hänsyn till att det gått två år och att du hittills inte drabbats av återfall. Jag kan heller inte riktigt beräkna återfallsrisken, däremot kan jag knappa in dina data i den sk predictmodellen och uppskatta 5 och 10 årsöverlevnaden som den såg ut efter operationen. I ditt fall anger modellen att 63 % år i livet efter 10  år, och 85 % efter 5 år. I din ålder måste man räkna med att även annat kan hända som påverkar liv och lem. Modellen uppskattar denna risk till 31% efter 10 år och 12 % efter 5 år. OM man drar dessa siffror från den totala överlevnanden framkommer att risken att du ska råka illa ut til följd av din bröstcancer är låg, kanske 6 % eller så efter 10 år. Kanske det bästa svaret på din fråga att risken är liten. Det är en bra idé att göra en bentäthetsmätning!

Question 17

Hej. 
 Opererade mig mot TNBC 2015 och genomgick sedan cytostatikabehandling och strålbehandling. 
Förra året hittades en ny knöl på andra bröstet som bestämdes att den skulle opereras bort för säkerhets skull då den ev kunde vara början till BC  
Jag har nu sen ca 1 år tillbaka fått problem med astrofisk vaginit och gynekologen sa då att jag skulle använda lokalt östrogen via variatorer, och skrev då ut Vagidonna 10 mikrogram. 
Nu började jag fundera på om jag verkligen kan fortsätta med dessa då de innehåller hormoner? Innebär inte detta en risk för mig? Kan detta inte gå ut i blodet och ev innebära risker? 
Om det nu är så, vad ska jag istället använda?

Accepted Answer

Hej, din icke-hormonkänsliga bröstcancer ligger flera år tillbaka i tiden. Risken för återfall är mycket låg efter så lång tid. Jag menar att du helt klart kan ta vagitorer för att hantera dina underlivsbesvär.

Question 18

Hej! Om man är i stadium 1, tumören är hormonkänslig  och även  her2 positiv, invasiv grad 3. ingen spridning till armhålans lymfkörtlar, men har ett högt ki67. Min fråga nu är om det höga ki67 värdet gör prognosen mycket sämre i mitt fall? 
Är risken för spridning eller återfall mycket större, trots tilläggsbehandling och friska lymfkörtlar? Hur ser prognosen ut?vad blir 10-årsöverlevnaden ?  Är under 30 år.

Accepted Answer

Hej, Ki67 är inte på samma sätt prognostiskt vid HER2-positiv bröstcancer som vid ER+ HER2-, så det spelar inte så stor roll hur högt det värdet är. Det viktiga är HER2 och att du får behandling som inkluderar HER2-antikropp. Med en 10 mm stor tumör hos en 30-årig kvinna med ER+ HER2 och grad 3 kan 10 årsöverlevnaden med kemoterapi och trastuzumab uppskattas till 90 %, en av 10 råkar illa ut.

Question 19

En 1 cm stor tumör , ductal invasiv trippelpositiv grad 3 med DCIS grad 3. 
Konferensen rekommenderar endast uppföljning hos läkare. Varför erbjöds jag ingen tilläggsbehandling? Inte ens strålning eller  hormonellbehandling. 
Tar man inte hänsyn till åldern (26år) plus graden (3)?

Accepted Answer

Hej, detta måste röra sig om någon form av missförstånd. Om det är korrekt att du har opererats för en invasiv bröstcancer som kallas trippelpositiv bör du få tilläggsbehandling. Kanske var det cancer in situ?Hör av dig till dem igen så att saken blir utredd ordentligt!

Question 20

Hej! Jag är 34 år och fick för 6 månader sedan en kontroll med mammografi och ultraljud för att jag kände en (ganska mjuk) knöl i vänster bröst. Vid själva mammografin hade sköterskan fört in mina bilder i fel journal, så jag fick komma in och göra om hela mammografin. Nu undrar jag hur farligt det är för mig att ha fått dubbel strålning vid samma tillfälle? Detta har gnagt sedan dess. Ingen förändring sågs i bröstet. Nina

Accepted Answer

Den stråldos som varje undersökning ger upphov till är mycket liten. Naturligtvis ska man minimera exponeringen och inte mammografer mer än nödvändigt. Jag tänker att i detta fall stod man i en situation där man måste bestämma sig för vilket som var minst gynnsamt, att inte undersöka dig ordentligt, eller att göra om undersökningen. Jag tycker att man gjorde rätt som såg till att du blev undersökt. Men händelsen bör anmälas som en avvikelse, så att man kan undvika liknande i framtiden. Nackdelen att ha fått två mammografier för dig kan inte uppfattas som annat än helt försumbar.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Voltaren i samband med cancer i levern

Luminal A lik cancer

Fundering av ord

Ytliga blodkärl/sår

Ont i ena armhålan/bröstet

Serom & strålning

Rodnad på bröstet, gravid

Flagande och kliande bröstvårta

Bivrkningar

Återfall

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss