Frågor & svar

Äter Tamoxifen och mår mycket bättre av det än tidigare mediciner med samma effekt. Fick info när jag bytte till Tamoxifen att det finns ngt förhöjd risk för blodpropp och att jag ska vara observant på det. Undrar nu om det är ok att ta just Astra Zenecas vaccin då det finns misstankar om just blodpropp hos vissa som fått det vaccinet?

Hejsan! Min mamma har haft bröstcancer och fick operera bort ena brösten. Snart fyller hon år och tänkte att min present till henne ska vara någon slags rekonstruktion till brösten, men har tyvärr inga råd med riktiga plastoperationer. Därför undrar jag om det finns någon slags behandling som inte kostar mycket och har effektiva svar, för min mamma har haft problem med att bada och ha på sig klänningar osv. Och jag vill gärna försöka göra det enklare för henne. Tack

Jag fick diagnosen lobulär bröstcancer i augusti. Tumören var stor och jag fick därför cytostatika (EC90 x 3 och Docetaxel x 3) innan operation. Sista behandling den 22 dec 2020. Därefter genomfördes mangetkameraundersökning och tumören tycktes vara borta. Mastektomi och sentinel node i början av februari. Det visade sig att det fanns en 122 mm stor tumör kvar (invasiv lobulär grad 2, ER 80%, PR 40 % HER2-negativ. Ki67 11 %) Noggrannare analys av lymfkörtlar visade på metastaser varför jag fick axillutrymning i början av mars.10 av 14 körtlar hade metastaser men ingen med perikapsulär växt. Sedan mitten av mars äter jag Tamoxifen och jag är planerad för strålning med start i mitten av april. Sedan är jag färdigbehandlad. Jag är 53 år och hade mens fram tills jag inledde cytostatiskabehandlingen, men den försvann och har inte återkommit därefter. Jag har dock haft "klimakteriebesvär" som nattliga svettningar och stela leder under flera år. Nu till mina frågor: Jag är orolig för att det har förflutit så lång tid mellan de olika delarna av min behandling. Totalt nästa 4 månader mellan sista cytostatikabehandlingen och start av strålning. Under tiden har det ju funnits kvar cancerceller i min kropp. Hur bedömer ni det? Borde jag t ex få mer cytostatika? Jag såg att man vid konferens planerade att ge mig Zometa. Sedan finns en anteckning om att jag inte ska få det då jag är premenopausal. Finns det någon anledning för mig att ifrågasätta detta? Jag vill förstås ha allt jag kan få som kan hjälpa mig att slippa få tillbaka cancern. Uppföljning verkar bli mammografi för min del. Min tumör gick inte att se på mammografi trots dess storlek. Den var också svår att se med ultraljud. Borde jag begära att bli undersökt med t ex magnetkamera vid uppföljning?

Hej! Jag började med Tamoxifen i höstas efter operation, men fick besvärliga biverkningar, och min onkolog föreslog byte till Fareston. Det fungerar mycket bra och jag skulle säga att jag är nästan helt fri från alla klimakteriumliknande biverkningar som jag hade. Dock verkar nästan ingen annan få Fareston, och jag undrar varför. Jag vet att få studier är gjorda på Fareston men att de är likvärdiga, men vad är egentligen skillnaden på preparaten? Och varför verkar så få läkare förskriva det?

Hej! Jag har behandlats för trippelnegativ tumör I höger bröst. Jag fick neoadjuvant kemoterapi följt av operation och strålning. Efter operation fick jag besked om att det fanns enstaka tumörceller kvar efter kemoterapin som togs bort vid operationen. Jag har sedan strålats 15 ggr. Min fråga är om jag borde fått behandling med Capecitabin då det fanns cancerceller kvar i bröstet vid operationen? På grund av mutation i BRCA2 har jag nu gjort en dubbel mastektomi i förebyggande syfte och väntar på en operation där äggstockar och äggledare ska tas bort. Räcker det sedan att göra mammografi som vanligt eller behövs några andra kontroller?

Hej, Jag tycker det är svårt att förstå hur stor nytta antihormoner gör. Någonstans har jag läst att risken för återfall minskar med 40 %, någon annanstans att den minskar med 2 %. Eller är det så att man inte vet. Självklart vill jag inte ha återfall i bröstcancer men samtidigt känns det som om antihormonerna (som jag äter sen ett halvår tillbaka) gör annan skada på kroppen, både fysiskt och psykiskt som kanske i sig förkortar mitt liv och definitivt min livskvalitet. Hur bra är det att muskler, leder, hjärta, hjärna åldras i förtid? Hur bra är det att man inte längre varken orkar träna eller knappt promenera pga värk och stelhet. Jag känner mig förutom, ledbruten och stel alltmer deppig och orolig. Inget känns särskilt roligt när allt plötsligt blivit så tungt. Hur värdefullt är det att (knappt) överleva fem år när man som jag kommer avluta medicineringen i 70-årsåldern. Är det inte bättre att vara vital och glad de närmsta åren än möjligen om fem år (om jag inte dör av något annat då). Om jag visste att riskerna för återfall minskar ordentligt är jag så klart beredd och fortsätta med antihormonerna men är risken bara minskad med ett par procent känns det varken meningsfullt eller särskilt klokt. Vänliga hälsningar

Hej! Jag har tidigare skrivit till er men fick inte svar på alla frågor som är viktiga för mig. Och det har dykt upp nya frågor. Jag är 44 år och konstaterades med trippelnegativ BC i oktober 2020. Tumör 10mm x 8mm, högt Ki 91 %, frisk sentinel node. Valde mastektomi pga att det fanns hög risk för ärftlighet då mamma drabbades av samma sort vid samma ålder. Gensvar visade dock efter operation att jag ej bär på mutation av generna. Inga kvarvarande cancerceller konstaterades i bröstvävnad efter operation. Jag hade mens innan diagnos men har nu vid cellgiftsbehandlingen (3 doc och 3 ec var tredje vecka) förlorat mensen och det känns som att jag kommit in i klimakteriet. Jag har läst om selodeonsyra. Vad gäller för oss som kommer i klimakteriet vid behandling? Kan den behandlingen vara nyttig för oss? Ska jag be om second opinion kring den behandlingen? Jag har oxå läst om Capecitabine, är den behandlingen nåt för mig? Slutligen så har jag förstått att det finns högre risk vid TNBC för spridning direkt i blod även om lymfan är frisk. Hur stor är den risken vid ganska liten tumör, dock högt Ki - ökar den risken ju större tumören är? Och vid högt Ki? Ökar risk för återfall vid högt Ki? Jag är oerhört rädd för spridning. Stort tack för att ni finns där! Jag upplever onkologerna lite stressade och oxå svårt med telefonmöten nu under pandemin. Mvh Kea

Har precis genomgått en mastektomi. Cancern var knöl nr 2 i samma bröst, den första var luminal A men den nya knölen vet de ännu inte. Den var enligt biopsin 12 mm, hormonkänslig och Ki67 12%. Kirurgen skulle egentligen bara ha opererat bort knölen, men med tanke på att jag opererades för luminal A i januari och fick ny cancer /recidiv snabbt ville jag ha bort bröstet. Skulle ha fått strålning, men den sköts upp. Nu sade kirurgen innan operationen att jag förmodligen inte behöver strålning, men cytostatika. Min fråga är (kanske dum) varför cytostatika behövs om bröstet är bortopererat. Jag hade vid första operationen ingen spridning till portvaktskörteln.

PAD visade en multifokalt växande invasiv duktal cancer med ett foci på 70 mm och ett på 22 mm och ett totalt extent på 10 cm inkluderande DCIS. I axillen metastasering till 13 av 24 undersökta lymfkörtlar. Panel med ER 100 %, PGR 50 %, HER2 1+ samt Ki-67 67 % på operationspreparatet. CT thorax-buk utan anmärkning och patienten har därefter fått adjuvant kemoterapi med dostät EC-90 x 4 följt av veckovis paklitaxel x 12, som avslutades v 53. Patienten har även fått adjuvant behandling med zoledronsyra och startar nu upp med endokrin terapi med exemestan med planerad extended behandling med tamoxifen. Jag har ingen aning om vad detta betyder på svenska. Klassas denna ca som spridd bröstcancer eller ? jag har mått bra hela tiden och varit sjukskriven 4 månader 50% och har sen 1/3 jobbar heltid (på kontor) i samband med att jag började jobba 50% bytte jag även jobb så det har varit mycket nytt. Känner mig nu trött, slut, "hjärntrött/dement", skulle du råda mig att gå ner på 50% ett tag igen?

Hej Aina! Jag fick bröstcancerdiagnos och blev sjukskriven i mitten av april 2020. Mastektomi, axillutrymning, cytostatika och strålning. Nu Zoladex, Letrozol och skelettstärkande. Klar med strålning i mitten av dec 20. Började jobba efter nyår, 2 v på 25%, 6 v på 50%, och nu 75%. Sjukskrivningen går ut nu i slutet av mars men jag behöver mer tid för återhämtning pga fatigue. Kirurgen har nu förnyat ytterligare en en månad och skickat ett (skit)slarvigt läkarintyg till fk utan att prata med mig. FK ringde mig när det blev uppenbart att det inte finns någon bedömning bakom intyget och nu lutar det åt avslag. Alt prövning mot hela arbetsmarknaden. Är ju på väg tillbaka och vill inget hellre än att jobba men har ingen uthållighet och vill inte riskera att åka på bakslag. I beslutsstödet står ju tydligt att arbetsförmågan kan vara nedsatt upp till ett år efter avslutad behandling, men hur förhåller det sig till prövning mot hela arbetsmarknaden från dag 366? Hälsningar "trött"

Hej, Jag är 44 år, avslutade behandling för trippelnegativ bc i mitten på december. Mensen kom tillbaka efter cyto och var regelbunden i ca 8-9 månader förutom under strålningen. Har nu fått enorma problem med vallningar, torra slemhinnor och sömnproblem. Jag vaknar i genomsnitt varannan timme av svettningar. Jag har värk i leder och är antingen arg eller ledsen. Har vi trippelnegativa några alternativ, förutom ”naturliga” när livskvaliteten blir så påverkad av dessa besvär? Vad anser ni? /Karin

Hej! Ska troligtvis få cellgifter och har av mina läkare blivit erbjuden kylmössa. Har dock läst om risken att den gör att inte alla cancerceller för. Vad är eran åsikt om detta?

Jag har haft hormonpositiv BC, luminal A-B med storlek över 5*5 cm men ingen spridning till lymfkörtlar. Fått EC, Paklitaxel, strålning förutom mastektomi och står nu på Anastrozole i 10 år. "Aktiva" behandlingen var klar i sep -20. Jag har 2 symptom som jag inte riktigt hittar bra orsaker till..sedan i december har jag haft ont i en punkt på ryggen som är på samma nivå som en punkt på revbenen/bröstryggen som också smärtar. Just där känns revbenet lite bredare än andra sidan (men jag har brutit revben för många år sedan så det skulle ju kunna förklara skillnaden i strlk men inte värken). Det andra symptomet är att jag sedan januari haft tryck/lockkänsla för ena örat med lite ringningar och sus. Nu har det blivit lite lättare smärta vid ögat/ögonbrynet också. Jag vill extremt ogärna höra av mig till mottagningen och verka "nojjig" och vill absolut inte göra undersökningar "i onödan" men vill ju inte heller ta onödiga risker och ber därför ödmjukt om din kloka input till om jag kan släppa det här tillsvidare. Förmodligen kommer jag ha ett återbesök nån gång i juni och undrar om jag kan vänta med att ta upp det då?

Funderar en del över nyheten häromdagen att det är ok att sänka dosen om man har jobbiga biverkningar av tamoxifen. Att mindre dos kunde va lika effektiv och att biverkningarna skulle bli mildare. Som ni säkert förstår så blir man väldigt nyfiken på detta då det är ganska påfrestande med dessa tabletter. Man är tacksam att de finns men finns möjlighet till bättre livskvalitet griper man efter varje halmstrå!

Februari förra året var jag på Mammografi på min hemort. Fick sedan ett brev svar att inga tecken på bröstcancer hittades denna gång. Några dagar senare fick jag ett annat brev: Vi har granskat dina mammografiska bilder utförda i hälsokontroll regi 2020-02-17. Angående detta får du ett separat friskbrev. P.g.a bröstcancer i din närmaste släkt rekommenderar vi individuella hälsokontroller med mammografi varje år till 74 års ålder. Hör av dig om du inte vill använda denna inbjudan. Jag hörde inte av mig eftersom jag ville ha denna inbjudan till den Mammografimottagning som hade skickat detta brev. Nu i februari 2021fick jag en ny kallelse på den sedvanliga mammografin på min hemort och jag gick dit, inte till mottagningen som jag fått brevet av. Fick nu ett svar från mammografimottagningen som hade skrivit inbjudan: Kallelse till kompletterande undersökning på Mammografimottagningen. För en tid sedan gjordes in röntgenundersökning av bröstkörtlarna på Dig. Vi ber Dig nu komma för en kompletterande röntgenundersökning av brösten. Du kommer att vi besöket träffa läkare, som ger Dig svar när undersökningen är slutförd. Nu undrar jag om detta är "inbjudan" som man vill komplettera med eller är det så att dom har sett något? Jag blir förvirrad eftersom jag har en syster som får varje år åka till mammografimottagningen som jag fick inbjudan från, där gör min syster flera olika undersökningar och inte bara mammografi. På min syster har dom hittat godartad kalk och hon har alltid cystor som dom kollar upp. Min mormor, morbror och kusin har haft bröstcancer. Nu blir jag orolig och rädda att dom har sett något. Vad kan det vara som dom vill, har dom sett något eller är det en komplettering till mammografin som ska göras dvs inbjudan?

Hej! Jag läser om studien av minskad dosering av Tamoxifen hos premenopausala kvinnor, de positiva resultaten vad gäller minskad brösttäthet och att den önskade effekten kan uppnås också vid betydligt lägre doser än 20 mg. Min fråga är: vilket är då syftet med Tamoxifen hos postmenopausala kvinnor, bortsett från att skydda mot återfall, vilket ju gäller alla grupper? Finns det något annat (direkt) syfte än att minska brösttätheten? Tacksam för svar.

Hej! Fyllde 50 för några månader sedan och har för lite drygt en månad sedan avslutat 5-årig behandling med Tamoxifen, efter hormonreceptiv bröstcancerdiagnos i dec 2015. Stadium 2 dock utan spridning lymfkörtlar. Mastektomi vä bröst, direktrekonstruktion men med efterföljande beslut om kompletterande strålbehandling i fem veckor pga tumörområdet som bedömdes ligga nära bröstbenet (tror jag var anledningen). Har varit i kontakt med bröstmottagningen och frågat om aktuellt med fortsatt Tamoxifen-behandling i ytterligare 5 år då jag läst om att detta blir allt vanligare för att minska ev återfallsrisk ytterligare. Givetvis ganska jobbiga biverkningar men behandlingen ger en trygghetskänsla och jag hade därför mer än gärna fortsatt i fem år till. Fick dock till svar att riktlinjerna just nu säger att man är färdigbehandlad efter fem år om ingen spridning till lymfkörtlarna. Oron för återfall är nu tillbaka då jag dessutom får känslan av att jag inte har gått igenom klimakteriet ännu pga hormonella spänningar i bröstområdet samt småblödningar. Undrar därför om det inte är en riskfaktor för ev återfall om man fortf inte har gått igenom klimakteriet vid avslutad antihormonell behandling? Kan man testa detta på något vis, ex blodprov? Just nu känner jag mig helt oskyddad om något skulle börja växa tillbaka vilket ger en stor oro men vad kan/bör jag göra åt saken? Räcker det verkligen med årlig mammografi då man bara ser ett mycket lokalt område, har jag fått förklarat för mig. Tacksam för råd för att undvika denna jobbiga 'fritt fall' känsla.

Tack för svar. Men måste jag verkligen vänta detta halvår för att få veta hur den 4 mm förändringen utvecklar sig/vad det är. Kan man inte redan nu begära någon vidare undersökning där man kan se bättre? De sa att det är så litet så man kan inte se vad det är nu. Men det borde väl gå med annan metod? Ska jag nu bara sitta lugnt i båten och vänta ett halvår eller finns det något annat jag kan begära/önska? Tacksam för svar, fullständig text nedan! /Ingrid Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas. 2021-03-19 Tack för ditt betryggande svar N! Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto. Kompletterande information 2021-03-19 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh Cytostatika eller inte 2021-03-19 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det? SVAR: Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha. SVAR: OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför. SVAR: Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt. SVAR: Det är vanligt att man ser sk bifynd vid CT-undersökningar (skiktröntgen) (och andra bilddiagnostiska undersökningar) men jag kan inte ge en % på exakt hur vanligt det är. Cystor är vanligt. Jag brukar tänka som så att man har ju födelsemärken och andra prickar på huden, och nu menar jag förstås inte melanom, utan vanliga snälla "prickar". Man har förstås sånt även på insidan av kroppen. Utan att veta om det - förrän man gör en CT. När vi skickar på en CT för att utesluta tecken till spridning är det röntgenläkarnas uppgift att ta reda på vad man ser. Ibland kan de t ex baserat på hur kontrasten beter sig tillräckligt säkert säga vad en förändring är, ibland måste man göra en biopsi, ibland kan en kompletterande undersökning med annan metod (MR t ex) ge avgörande information. Ibland, vilket kan vara litet jobbigt, måste man vänta och se hur en förändring eventuellt utvecklar sig, eller inte förändrar sig. Ibland visar det sig att man gjort en CT för flera år sedan i något annat sammanhang, det kan vara bra, då det ger möjlighet att jämföra. Jag tänker att allt detta är rätt jobbigt för den utsatta. Man vill förstås ha ett tydligt, helst friskt svar på stubben.

Hej! Tack för en toppensida! Jag har flera funderingar. Min svärmor (bosatt och behandlas i Perth, Australien) blev i juli 2020 diagnostiserad med spridd HER2 positiv (tror jag) bröstcancer. Cancer har spritt sig till nedre ryggen. Hon fick cellgifter varje vecka i sex månader och svarade mycket bra, och hon har kunnat arbeta, simma etc under hela perioden. Hon har ingen smärta eller liknande, hon känner sig inte sjuk vilket är glädjande. Hon får någon hormonbehandling var tredje vecka och tar blodprov var femte vecka för att se att hennes värden fortfarande är ok. Hon träffar även onkologen var sjätte vecka för att diskutera provresultaten etc. Däremot har hon inte valt att operera bort sitt bröst eftersom det redan är spritt. Hur ser man på det i Sverige? Är det alltid rekommenderat att operera bort bröstet/n även fast det är spritt? Hur ser en sådan här prognos ut, kan man leva fem år till exempel utan problem eller är det för svårt att säga? Jag vill bara åka ner dit och vara med henne denna ”sista” tid i livet och låta barnen få skapa minnen med henne, så känner mig så stressad angående hela COVID-situationen då det är svårt att ta sig dit. Jag undrar lite om vi har tid att vänta med att åka (tex ett år) eller om vi gör bäst i att börja planera en flytt tillbaka så snart som möjligt. Tacksam för all vägledning som går att få. Mvh Karolina

Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas. 2021-03-19 Tack för ditt betryggande svar N! Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto. Kompletterande information 2021-03-19 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh Cytostatika eller inte 2021-03-19 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det? SVAR: Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha. SVAR: OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför. SVAR: Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt.