Frågor & svar

Question 1

Hejsan! 
Jag har fortfarande frågor kring återfall som gör att jag inte riktigt kan gå vidare känner jag, jag testar och ser ifall ni kan svara på dem, jag är 45 år.

Jag hade en T3, MO luminal B-lik tumör, duktal. ER100% , PR 1%, Her2 =0, profileration 30%, tumörgrad 2. Tumörstorlek 25x33x52. Inget synligt i axillen, staging DT utan påvisad metastasering. Således T3 NO MO ductal bc. 

Efter PAD; 2 foci med invasiv cancer varav den största 13x2 och den mindre 2,5 mm, däremellan DCIS 2 mm grad 2, radikalt opererad. Båda tumörfoci klassas som Elstongrad 1, Sentinel node 3 friska körtlar. ER/PR 100/1, HER2 0, profeileration 4%, nu postoperativt T1c multifokal mo. 

Fick neoadjuvant cyto, doc x 3 samt ECx3. Därefter mastektomi och sedan capecitabine 6 kurer samt 15 strålningar. Jag har ATM mutation. 

Mina frågor är följande: 
- hur ser risken för återfall ut för mig?
- hur lång tid efter behandling har återfall störst risk?
- hur vanligt är det med återfall för min typ av Bc?
- hur vanligt är det att celler följer med blodet?
- är det sämre prognos med spridning till körtlar eller kan det lika gärna spridits med blodomloppet?
- hur ska man känna ev metastaser när man har så ont i skelett av letrozol?

Jag känner mig så orolig och rädd för återfall och vill veta hur det förhåller sig.

Accepted Answer

Hej jag skulle önska att du inte ska behöva leva med rädsla, och tänker att du med tiden förhoppningsvis ska kunna finna en känsla av att du lämnar bröstcancern bakom dig. Det vore förstås det bästa, och även det klart mest sannolika även om jag inte vågar mig på en %-beräkning av din prognos, den modell jag använder kan inte hantera preoperativ kemoterapi. Det finns förstås en viss risk för återfall, men chansen att du inte kommer att drabbas av det är klart högre. Det finns en viss risk för återfall som ligger kvar under rätt många år, men motbilden är att risken för detta jämfört med chansen att det inte ska hända är tydligt lägre, Du har svarat bra på din behandling, celldelningshastigheten har gått ner från ett högt värde till ett mycket lågt värde. Det är gynnsamt. Det andra som är bra är att det inte finns några tecken till spridning till armhålan, det är mycket bra. För att svara på din fråga om spridning till blodet så är risken för spridning alltid lägre i en situation utan spridning till armhålan, fast såklart inte obefintlig. 

Det brukar inte vara något problem att känna skillnad på skelettmetastaser och letrozolvärk.

Det mest sannolika är att det kommer att gå bra för dig.

Question 2

Hej!

Försöker förstå vad detta innebär:

Aktuellt
Opererad i maj med PME + sentinel node av två närliggande tumörer (18 mm) där preliminärt utlåtande preoperativt att det rörde sig om en malign och en benign förändring. 

PAD visar nu bifokal invasiv duktal cancer med omgivande DCIS med kalk och nekros - nuclear grade 2. HER-2 3+. ER 98 %, PgR 98 %, Ki67 68 %. Den mindre närliggande tumören uppmätt till 5 mm visar sig vara en grad 2 men denna ej radikal mot grön sidoresektionsyta.

Rekommendation
Utvidgad excision.

Vad betyder detta?

Accepted Answer

Hej. Det betyder att en bit av bröstet samt portvaktskörtel är bortopererade. Innan operationen bedömde man att det var en cancer och en godartad förändring. Analys av de två tumörerna efter operationen visade att det var två bröstcancrar som var positiva för östrogen, progesteron och Her2 som guidar oss i hur vi ska behandla efter operationen. Tillväxtsmarkören (Ki67) var hög. Den mindre av tumörerna låg nära en snittyta (där man skurit ut vävnaden) och rekommendationen är därför att ta bort lite till i det området då man inte är säker på att man fått bort hela tumören (även om det kanske visar sig att man fått det -  rutinen är ändå att göra en till operation för att vara säker). Grön resektionsyta innebär att när man opererar bort vävnaden färgar man ytorna på preparatet på ett visst sätt för att veta var man ska ta bort mer vävnad om det skulle bli aktuellt.

Question 3

Jag har opererat bort en tumör i bröstet (elakartad men bröstbevarande) och tre lymfkörtlar (inget cancerogent). I Halmstad säger de att jag ska genomgå strålbehandling i tre veckor (alla vardagar i tre veckor i Lund) för efterbehandling. Idag har jag varit på mitt första läkarbesök i Lund inför min strålbehandling. Läkaren i Lund säger att jag ska strålbehandlas i sammanlagt fem dagar. Jag sa att detta var nytt för mig men han sa att det är det som gäller nu. Är det samma dos/behandling som man får eller är det nya forskarrön som förespråkar något annat än tidigare? Kommunikationen känns så där, får jag samma ”goda” efterbehandling med kortare tid?

Accepted Answer

Hej. Strålbehandlingstekniken och behandlingsrekommendationerna för bröstcancer har utvecklats, förbättrats och ändrats genom åren. Förr gav man 30 (eller kanske fler) behandlingar för att allt eftersom minskas i antal samtidigt som dosen vid varje behandling blivit lite högre. Idag ges 15 dagars behandling (tre veckor) men under det sista året ges även möjligheten till kortare behandlingstid (5 dagar). Effekten bedöms som likvärdig, utifrån de studier som gjorts. Precis som det var när vi gick över från 25 till 15 behandlingar, kommer den nya strategin att införas i olika takt på olika ställen i landet och framförallt till den som inte bedöms ha så stor risk för återfall.

Question 4

Hej!
Jag har haft en trippelpositiv bröstcancer och ska få mina sista adjuvanta behandlingar med herceptin nu i veckorna. Vid kirurgin fick jag komplett remission och hade inga positiva lymfkörtlar. Min ki var på 90% initialt. Om jag läser nationella vårdprogrammet för bröstcancer så anges det där att jag skulle kunna bli aktuell för neratinib, men när jag efterfrågar denna behandling så väljer min onkolog att inte ge mig denna då det saknas införandeprocesser. Kan jag ändå försöka kräva denna behandling, kan jag få den i någon annan region tror du eller är det likadant i hela Sverige?
Mvh
S

Accepted Answer

Hej. Neratinib är en ganska ny behandling som vi nu har tillgång till vid ER positiv Her2 positiv tidig bröstcancer. Behandlingen ges efter att patienten avslutat sitt trastuzumab (det får ha gått max ett år efter sista trastuzumab). För att det idag ska bli aktuellt med Neratinib säger SweBCGs (Svenska bröstcancergruppen) behandlingsrekommendationer att det (förutom "trippelpositivitet" ska vara lite högre risk för återfall, tex tumörväxt i lymfkörtlar eller att man inte har fått komplett remission.  Man ska heller inte har fått Kadcyla (vilket vi idag ger till dem som inte fått komplett remission). Just nu är det alltså inte aktuellt för så många patienter men det kan förstås ändras framöver. Vad jag kan utläsa ut från din fråga skulle jag inte heller rekommendera den behandlingen.

Question 5

Hej! 
Min mamma fick diagnosen HER2 positiv bröstcancer som även var inflammatorisk, en tumör som hade storleken 8 cm med spridning till 2 lymfkörtlar. Hon har genomgått cytostatika behandling, operation med borttaget bröst samt strålning och får nu hormobehandling. Hon svarade bra på behandlingen, tumören var helt borta efter cytostatika samt inga kvarvarande cancerceller i lymfkörtlarna (de opererade bort de angripna samt kollade upp de friska). Jag är ständigt orolig för att allt inte är borta (eventuell spridning som inte syns) samt återfall. Vid screening av kroppen innan behandlingarna kunde de inte se någon spridning i övriga organ i kroppen. I och med covid har vi anhöriga inte fått följa med in och ställa frågor. Min fråga är - hur ser hennes prognos ut? Eller den generella prognosen?  Läkarna sa att det inte kunde bli ett bättre utfall av behandlingarna. 
Hoppas på svar! 

Ni gör ett fantastiskt jobb.

Accepted Answer

Det ser bra ut för din mamma. Hennes risk för återfall är förstås inte noll, men den är tydligt låg med tanke på sin goda effekt av behandlingen. Om det funnits celler ute i kroppen finns det orsak att tänka att även de svarat på samma sätt som de i bröstet och armhålan.

Question 6

Efter undersökning har följande fynd gjorts: ”tumören är unifokal.” Vad innebär det?

Accepted Answer

Det betyder att det är en enstaka tumör som sitter på ett ställe. Till skillnad från en multifokal som t ex kan sitta på två eller tre separata ställen i bröstet.

Question 7

Hej,

Jag går nu under förebyggande behandling med Kapecitabin (Xeloda) tar sista tabletterna på 8:e och sista kuren den 29 juni. (Har "haft" trippel negativ bröstcancer) började behandling med cytostatika 22 juli 2020 ingen spridning till lymfkörtlar. När jag fick cellgifterna intravenöst skulla man skydda sig med långärmade plagg, långbyxor och keps/solhatt samt smörja in mig med solskyddfaktor 50. 
Fråga
1)  Hur lång tid tar det efter jag slutat med Kapecitabin innan dom gått ur kroppen? Biverkning är ju torra händflator och fotsulor eller rättare sagt man flagar/ömsar skinn. Blir ju lite känsligt under sommarmånaderna när huden under fötterna är väldigt tunnt! Värmekänslig blir man ju samt om man ska gå barfota. Tar det lång tid innan hud, slemhinnor, metallsmaken försvinner? Ofrivilliga diaréer hinner inte stabilisera sig på en vecka dvs under min viloperiod men kanske på 2 veckor 
2) Hur ska jag tänka gällande vara ute i sommarsolen? Kan man sola lite eller ska jag vara i skuggan under hela sommaren?
3) Läste precis på er sida ang skillnad om man gjort tårtbit eller mastektomi samt strålning/icke strålning. Jag har gjort mastektomi och när man inte har spridning till lymfkörtlarna strålas man inte. Enl denna "forskning" klarar man sig bättre om man strålats och gjort tårtbits operation. Då undrar man varför strålar man inte om man gjort mastektomi. 
4) På Eskilstuna sjukhus tar man inte CA15-3 blodprov, det är ju en markör som påvisar om det pågår någon aktivetet i cellerna. På mitt läkarbesök förra månaden fick jag en erfaren inhyrd läkare som inte förstod varför man inte gör det här. Jag fick göra ett sådant blodprov och väntar på provsvar. Min tanke är varför gör man inte detta vid den årliga kontrollen? Helst skulle man önska att man gör en PET-röntgen. Vad jag har förstått så avger cancer cellerna värma och man kan upptäcka ev återfall i tidigt skede. Enl läkaren sa hon att det inte förlänger livslängden om man upptäcker tumörer i väldigt tidigt skede eller om man känner att det kommit någon knöl någonstans. Då räcker det med mammografi och ultraljud. Vi som har/har haft en aggressiv typ av bröstcancer skulle det kännas tryggt att man antinger tar CA15-3 prov eller screening/röntgen. Vad är eran syn på detta?

Accepted Answer

Hej, jag ska försöka ge svar på dina frågor.

1) Jag tänker att det viktigaste kanske är att du ska vara litet försiktig med fötterna som blir känsliga av capecitabin, fortsätta att smörja och inte gå för mycket barfota. Capecitabonet går kvickt ur kroppen men det tar längre tid för huden att återhämta sig, den måste hinna växa tillbaka igen.

2) När det gäller att sola, så ska väl strängt taget alla vara litet försiktiga med solen, jag har märkt att många får extra stränga förhållningsregler om detta i samband med cytostatika och är litet osäker på den exakta bakgrunden till det. Det finns vissa läkemedel som tillsammans med solen leder till en kraftig reaktion t ex vissa antibiotika, och vissa hudläkemedel. De cytostatika man ger, är inte riktigt så farliga tillsammans med solen på det sättet. Jag tänker att det faktiskt inte är långsiktigt hälsosamt att "steka" sig i solen, solning leder ju faktiskt till en ökad risk för melanom. Hur ska man göra då? Det är väl som vanligt, lagom är bäst. Du kan visst vara ute och njuta av sommaren, men solbada med måtta och solskyddsfaktor! Hur länge sitter metallsmaken i? Det kan nog vara olika, jag kan inte ge någon annan prognos än att det med all sannolikhet kommer att försvinna så småningom. MAgen återmämtar sig snabbare,

3) Det finns två typer av studier i detta ämne: de mest tillförlitliga är de där man randomiserat patienter som skulle kunna behandlas med det du kallar "tårtbit" + strålning eller mastektomi. Dessa studier gjordes för länge sedan när bröstbevarande operation var ltet nytt, nu kan man förstås inte göra såna studier längre. De visar att utfallet är helt likartat, det går bra på båda sätten. Sen har man på senare år försökt göra jämförelser där man tittat på hur det gått för patienter som behandlats med de olika strategierna, men inte randomiserats. Det finns alltid en risk med sådana studier eftersom det finns en risk, eller till och med är sannolikt att man valt att behandla på det ena eller andra sättet baserat på en orsak, t ex att de mastektomerade hade större tumör än de som fått bröstbevarande behandling. Det finns staistska metoder att försöka hantera detta, men jag vill mena att det ändå finns vissa problem med den typen av studier, de randomiserade studierna är alltid mer tillförlitliga. Det man kan säga är ändå att det inte finns skäl att tro att det skulle vara sämre med bröstbevarande behandling, men man kan inte säga att det skulle vara bättre bortsett från att det förstås kan vara en fördel att inte bli av med hela bröstet. Men varför strålar man inte alltid då? Det är en delvis annan och läng historia. Sammanfattningsvis kan man säga att det skulle vara att överbehandla att alltid stråla efter mastektomi vid litet mindre och inte körtelspridd bröstcancer.

4) Detta är också en litet komplicerad fråga. Ca 15-3 är ett prov som kan användas för att följa behandlingsresultatet vid medicinsk behandling vid spridd sjukdom, men rekommenderas inte för att följa friska patienter som fått botande behandling. Jag uppfattar att du tillhör den senare kategorin, så på den punkten är jag inte helt överens med den läkare du träffade. Det kan tyckas konstigt, men den som sa att det inte är till nytta att identifiera ett allvarligt återfall tidigt med t ex PET har faktiskt rätt. Det är skillnad på mammografi där man letar efter en liten tumör i bröstet och t ex att med PET leta efter en begränsad spridning i skelettet.  Det finns helt enkelt inga studier som visar att den minoritet av patienter som drabbas av ett allvarligt återfall har en fördel om man t ex hittar återfallet med en PET, och det är därför man inte utför rutinmässiga undersökningar på det sättet under uppföljningen. Detta innebär förstås inte att man aldrig ska röntga, men att det inte finns underlag vid bröstcancer att ha en generell "screening" för att finna spridd sjukdom. Det är en återkommande fråga, och jag förstår att det kan tyckas litet konstigt. Men det är ändå så det verkar vara.

Question 8

Hej!

Vilken blir ens klämdag om man äter p-piller och inte har 7 dagars uppehåll (pga att man fortsätter direkt med nästa karta) och därmed inte släpper fram en blödning/"mens""? Då uppstår ju inte en sista dag på mensen, den dag man verkar rekommenderas att undersöka brösten?

Finns det, från perspektivet att upptäcka bröstcancer, nackdelar med att inte släppa fram en blödning och på så sätt kunna kolla mensens sista dag? Eller går det att undersöka vilken dag som helst i månaden utan nackdelar?

Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej. Jag föreslår att du undersöker brösten en speciell dag varje månad, ta ett datum som är lätt för dig att komma ihåg. Du behöver inte "släppa fram en blödning" för att kunna undersöka dina bröst på ett bra sätt.

Question 9

Förra veckan upptäckte jag en knöl I storlek av en ärta I höger bröst någon cm till höger om bröstvårtan. Knölen känns slät och rund i formen och jag kan trycka ner den mellan revbenen känns det som. Har inte ont av den. Gjorde mammografi i januari förra året. Läkaren har skickat remiss för ny mammografi och UL. Men låter detta malignt och hur snabbt kan en cancer växa om förra us var ua?

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att det låter bra att du har fått remiss för utredning för knölen. En cancer kan dyka upp mellan två mammografiundersökningar men det är lite svårt att svara på hur snabbt en cancer kan växa. Ibland kan man, när man vet var man ska titta, se en början till tumören på den förra mammografin (som då inte uppfattades som avvikande pga sin litenhet och att den "gömdes" i den normala strukturen). Det är svårt att på en beskrivning veta om den är malign eller benign (ofarlig). Många knölar i bröstet är helt ofarliga och behöver inte opereras bort, men det är ändå viktigt att utreda knölar tidigt.

Question 10

Hej, Jag  har haft ont i båda brösten i en dryg månad. Båda är ömmande och till och från spända så det gör riktigt ont. I vänster bröst känner jag tydligt en stor knöl strax under bröstvårtan. Jag tycker också att vänster bröst har ändrat form och liksom sjunkit ner. Jag upplever själv en markant skillnad mellan brösten och upplever att huden runt vänster bröstvården ser "intryckt" ut. Det är också vänster bröst som gör absolut mest ont. Jag känner också en brännande smärta runt brösten ut mot armhålorna. Båda brösten känns större än tidigare. Jag var hos min vårdcentrals läkare som tyckte att det verkade som en normal förändring. Efter att det fortsatt några veckor efter besöket fick jag en remiss till mammografi men har ännu inte fått någon bekräftad tid.  Jag är 52 år och i övrigt frisk. Gjorde en hysterektomi för 13 år sedan och har därför ingen koll på menscykel och kan koppla det dit. Senaste mammografi för 15 månader sedan utan anmärkning. I journalanteckningen från läkarbesöket står "Symmetriska bröstvävnader. Palpationsömhet mest nedersta del av vänster bröst, under och bakom mammill. Något hårdare bröstvävnad det är utan klart resistens. Lätt palpationsömhet på samma område i höger bröst. Inga resistenser. Man kan inte pressa ut flytning ur brösten. Inga förstorade lymfkörtlar i armhålorna."
Nu har jag en växande panik över detta och kan inte sluta tänka på att jag är undantaget som bekräftar regeln om smärta vid cancertumörer och att detta nu bara växer till sig medan jag väntar på en tid för mammografi.  Bröstmottagningen svarar inte under sina telefontider så jag kan inte få besked om hur snart jag kan få en tid för mammografi. Är mentalt helt utmattad och vill nu bara förstå hur mycket panik jag behöver ha och om jag ska be om en second opinion eller försöka pressa på för en tid för mammografi nu.

Accepted Answer

Hej. Jag förstår att det är jobbigt för dig att vänta på tiden för mammografi. Det kan vara extra stressande att inte alls veta vilken väntetid som är att räkna med, särskilt om man är orolig. Ibland kan man skicka meddelanden via 1177.se för att komma i kontakt med sin vårdgivare (tex bröstmottagningen eller hälsocentralen).

Question 11

Jag har ju läst att under 40år är det endast 5% som får bröstcancer så tror personligen inte att det är det, men vill fråga och förklara mitt läge för er ändå.

Till att börja med är jag 30år endast.

Den senaste månaden har både jag och maken lagt märke till förändringar i mina vårtgårdar.

Den ena är ljusrosa, stor och har jättekonstig form, själva vårtan på den sidan drar även sig inåt ibland men kan ju komma utåt igen. Den andra är mörkare, pytteliten och drar aldrig in bröstvårtan.

Jag känner knöl men får en känsla av att det kan vara vanlig fettsnål.

Men vad tror ni?

Tacksam för svar.

Vill som sagt inte gå till läkare i onödan å dom har tillräckligt med all corona så om ni inte tror det är något så orkar jag inte ta upp onödig tid hos dom.

Accepted Answer

Hej. Att bröstvårtorna är olika är inte ovanligt men om det skett en förändring av bröstvårtan och du känner en knöl bör du låta någon läkare, tex på hälsocentralen, undersöka dig, även om det är ovanligt med bröstcancer i din ålder. Jag tycker inte att Corona-pandemin ska hindra dig från detta.

Question 12

Hej, Jag är en kvinna på 53 år, Jag känner en liten knöl under min armhåla den är rörlig känns det som ca 2 cm. Så jag beställde tid på hälsocentralen men läkaren känner inte knölen fast jag försöker visa den. Detta var i början på maj och jag känner den fortfarande. Jag kontaktade mammografin men får inte komma utan remis. Vad ska jag göra känner mig hjälplös.

Accepted Answer

Hej. Vissa kirurgkliniker tar emot patienter, som känt en knöl i bröstet eller armhålan, utan remiss. Jag vet dock inte hur det är där du bor. Om knölen inte har minskat tydligt eller försvunnit tycker jag att du ska kontakta hälsocentralen igen för att få en remiss för bilddiagnostik (mammografi och/eller ultraljud). De flesta knölar är godartade men en knöl i bröst eller i armhåla hos vuxna kvinnor bör utredas.

Question 13

Hej.
Jag är 61 och bor i Portugal. Har nu opererats här för bröstcancer.
Re+ 90/100%
Rp+ 90/100%
HER 2-
KI 67 10%
En 1:a på en skala av 3
Tumörerna upptäcktes på en vanlig rutinundersökning, en på 10*7mm och en på7*5mm.
Nu bortopererade plus tre lymfkörtlar. Har bara ett litet ärr i vänster armhåla och ner mot bröstet.
Min undran är, måste jag strålas? Har läst att 7av 10 kvinnor strålas i onödan.
Måste jag äta Aromatas hämmare?
Vill helst slippa äta tabletter.
Hur hade behandlingen sett ut om jag bott i Sverige?

Accepted Answer

Hej. Om du hade bott i Sverige hade du med stor sannolikhet blivit erbjuden strålbehandling mot bröstet (jag tolkar det som att man endast har tagit bort en bit av bröstet). Den bröstcancer du har haft brukar ha god prognos med liten risk att sjukdomen ska komma tillbaka framöver. Du hade förmodligen blivit erbjuden antihormonell behandling (aromatashämmare eller möjligen tamoxifen) men när tumören är så liten (< 11 mm) kan man ibland avstå. Som patient har du rätt att själv bestämma om du vill ta emot den behandling som du erbjuds men du måste förstås ha fått en tydlig information om nyttan med behandling, eventuella biverkningar av den och vilka risker du eventuellt tar om du avstår. Både med och utan ovan nämnda behandling är dock prognosen god.

Question 14

Kan ni hjälpa mig tolka det här diagnosen:
Second-look-ultraljud visade en 14 mm stor lyfkörtel kod 3 i höger axill. Cytologi från axillen gav sparsamt utbyte som är benignt. Ompunkterad med grovnål hö axill 3/6. Dessutom sågs en 4,5 mm stor misstänkt cancerhärd kl 12, 8 cm från mamillen i höger bröst. Corebiopsi från denna visar cystisk fibroadenos. Omanmäles till MDK med frågeställning: 1. Finns indikation för att även förändringen kl 12 ska avlägsnas i samband med operationen? I så fall krävs indikering med jodkorn och bläckprick. 2. Patienten har vidare uttryckt oro för att biopsin inte ska vara tagen från rätt ställe kl 12 då hon råkat röra armen under biopsitagningen. Finns det någon anledning till patientens oro?

Accepted Answer

Hej. Jag tolkar det som att man har tittat med ultraljud i höger armhåla och där funnit en lymfkörtel som provtagits och att man inte funnit några cancerceller där. Okart dock vad grovnålen (biopsin) har visat. Man har också sett en förändring ganska högt upp i höger bröst som sitter 8 cm från bröstvårtan och inte heller där har det hittats cancerceller. Vad jag förstår ska man ta bort något men det kan jag inte riktigt veta vad det är. Med fråga 1 är funderingen om även den 4,5 mm godartade förändringen skall tas bort i samband med operationen och att man då behöver markera ut den eftersom den är så liten. Den som allt detta gäller har undrat om provet från den 4,5 mm stora förändringen i höger bröst är "att lite på" eftersom armen rört sig under provtagningen. Några andra slutsatser kan jag inte dra av detta förutom att man, i det som står i denna anteckning, inte har visat några cancerceller.

Question 15

Hej! Jag undrar om behandling med cytostatika alltid är effektivt? Finns det en chans att det inte krymper tumörerna och vad gör man isåfall? Mamma har her2 positiv, hormonkänslig grad 3, stadie 2.

Accepted Answer

Hej ingenting är förstås 100 %, men HER2-riktad behandling vid HER2-positiv bröstcancer svarar vanligen bra på behandling. Det man tittar speciellt på är hur det ser ut efter operationen, och har då tumören inte försvunnit byter man till en annan behandling (kadcyla) istället för trastuzumab efter operationen. Det har i dessa fall en mycket bra effekt för att förebygga återfall.

Question 16

Har just börjat med Aromatashämmare och redan fått min första urinvägsinfektion. Den är nu behandlad och borta men det kvarstår sveda i urinröret. Det har hänt förut och då har det hjälpt med Ovesterin salva men den kan jag inte ta nu. Har replens och har provat flera olika intimgeler/krämer men inget hjälper. Vad ska jag göra? Blir galen snart!

Accepted Answer

OM du har mycket besvär kan man tänka sig olika strategier. Den första kanske är att avvakta litet och se om det lugnar ner sig spontant. Om man behöver göra något mer kan man tänka sig att använda blissel som är en mycket svag hormongel, eller eventuellt byta från anastrozol till tamoxifen.

Question 17

Hej
Är 49 år gammal och ska snart ta min sista dos med cellgifterna (totalt 6 doser) Opererade bort hela bröstet i januari (PAD visade en multifokal lobulär cancer, den största tumören mätte 13 x 11 mm. Man såg också lobulär cancer in situ. Total extent 35 mm. Radikalt avlägsnad med 26 mm marginal)
Kirurgens anteckning = I bröstet hittade man en multifokal lobulär cancer där största tumören mäter 13x11 mm. Det fanns även lobulär cancer in situ. ER 90 %, PR 100 %, Elstongrad 2, 6 poäng. Ki-67 11 % intermediär. HER-2 3+. I axillen 2 sentinel node körtlar utan metastas.Bedömning:Patienten uppfyller kriterierna för att erhålla sedvanlig postop cytostatika ad modum Docetaxel 80-100 x3 +- G-CSF följt av EC90 x3 + G-CSF stöd. Konkomitent med Docetaxelen ska Trastuzumab ges. Efter det sedvanlig antihormonell behandling beroende på menopausalstatus och totalt 1 års behandling med Trastuzumab. 

När jag träffande Onkologläkaten första gången sa hon även strålning men nu säger en annan onkologläkare inte strålning. Jag blir osäker på om jag ska försöka få  strålning?

En annan fråga, varför röntgar man inte huvud, lunga och lungor för säkerhets skull?

Mvh Camilla

Accepted Answer

Hej. Eftersom du har opererat bort hela bröstet och inte hade någon spridning till lymfkörtlarna slipper du strålbehandling. Jag håller med den onkolog du träffade senast. Ibland ger man strålbehandling ändå men då beror det på att tumören tex var stor, vilket inte gäller för dig. Vi brukar inte göra röntgen "för säkerhets skull" om det inte finns en ökad risk för spridning utanför bröstet och bröstets lymfkörtlar, tex spridning till lymfkörtlar. Även de gånger vi gör röntgen av kroppen är det få som har spridning.

Question 18

Hej! Behandlas med zoladex och tamoxifen efter bröstcancerdiagnos maj 2019. Får injektion vart 12e vecka. Jag reser bort och skulle behöva skjuta upp injektionen i fem dagar, dvs det blir nästan 13 veckor mellan injektionerna. Det gäller Zoladex 10,8 mg. Är det ok att skjuta på injektionen i fem dagar vid ett tillfälle? 
Hälsningar Helena

Accepted Answer

Hej. Jag tycker att det borde gå bra att skjuta på zoladexbehandlingen i 5 dagar för din del.

Question 19

Hej! 
Jag hade en bc som var östrogenberoende och nu efter cellgifter, operation och strålning är klar undrar jag följande ( just nu får jag letrozol och zoladex och är 45 år) : 
1) ska man mäta att östrogenvärdena ligger nedpressade emellanåt, ta blodprover? En del sjukhus verkar göra det och andra inte. 
2) bör man göra en bentäthetsmätning inledningsvis? 
3) vilka får zoledronsyra? Om man inte gör mätning hur vet man vilka som behöver? 

Tack för att ni finns!

Accepted Answer

Hej. Det stämmer att det varierar mellan sjukhus huruvida man mäter östrogennivåerna eller inte. När en premenopausal kvinna (som inte kommit in i klimakteriet) får aromatashämmare är det viktigt att ge tex zoladex samtidigt eftersom man även vill minska östrogenproduktionen från äggstockarna, och den ges en gång i månaden. För att kontrollera att nivåerna verkligen blir så låga som man vill, är det många (allt fler) sjukhus som har börjat mäta östrogennivåerna i blodet. Jag upplever att det blir vanligare och vanligare. 
Vad gäller bentäthetsmätning är det bra att göra en kontroll efter tex 2 års behandling för att värdera hur skelettet mår. Om det inte finns riskfaktorer eller misstanke om benskörhet i samband med att behandlingen med aromatashämmare inleds är det inte alltid motiverat med undersökning inledningsvis. Det finns särskilda verktyg där risken för benskörhet kan beräknas.
Zodedronsyra ges som tilläggsbehandling till kvinnor som kommit in i klimakteriet och har haft en bröstcancer som haft spridning till lymfkörtlar. Det kan också ges som tablett, injektion eller dropp för att behandla benskörhet till de kvinnor där man gjort bentäthetsmätning och sett att det finns en benskörhet.

Question 20

Min bröstcancer upptäcktes ii juni 2020. Vänster bröst. Tumören var ca 4'4cm och hade spridit sig till en lymfkörtel. Fick behandlingar med cellgifter i två omgångar, sammanlagt 12 behandlingar. Den 18 december opererades jag och de fick tydligen bort allt. Därefter följde 15 strålbehandlingar. I slutet av januari började jag behandling med Letrosol. Jag mår väldigt dåligt för närvarande. Har fått nervskador i fötterna. Det känns som att gå på kuddar, och tårna är kalla och vita. har dessutom fått karpaltunnelsyndrom i båda händerna, varav väldigt svårt i högerhanden. Ingen känsel i tummen, pekfingret och långfingret. Värk som väcker mig vid fyratiden varja morgon. Skulle få remiss till operation, men tackade nej eftersom jag inte orkar med mer sjukhusbehandlingar för närvarande.
Är väldigt, väldigt trött, har yrsel och går och vinglar och är väldigt kraftlös.
. Dessutom har jag blivit väldigt ledsen och gråter mycket. Just nu känns inte livet värt att leva. Pga corona har jag varit totalt isolerad i ett år och inte ens kunnat träffa min dotter, som är min enda anhöriga.
Jag har behandlats på KS, men vet inte vem jag ska vända mig till. Har där haft kontakt med minst fyra läkare, varav tre onkologer, samt ett antal kontaktsjuksköterskor. Svårt när man inte hinner lära känna någon som behandlar en.
Jag fyller 80 år om några veckor, och enligt läkare var jag i god form innan cancern, bra resultat på proverna, blodtryck ok och man ansåg att min kropp var betydligt yngre än vad personnumret utvisade.
Mycket tacksam för svar!

Accepted Answer

Hej. Det låter som att du har det riktigt jobbigt efter din behandling. Dessutom har ju Corona-pandemin verkligen gjort det jobbigt för många, på olika sätt. Det låter som att du dels har biverkningar i fötterna efter cytostatikabehandlingen, och förhoppningsvis kan just det mildras med tiden. Karpaltunnelsyndrom är en känd biverkan av aromatashämmare (tex Letrozol). Ibland kan man prova en annan antihormonell behandling (tex byta aromatashämmare, eller byta till tamoxifen) för att se om besvären går tillbaka. Många faktorer som du beskriver kan bidra till nedstämdhet. Jag tycker att det är viktigt att du får hjälp. Ofta brukar det vara ett bra första steg att ta kontakt med kontaktsköterskan på onkologkliniken som kan hjälpa dig vidare för att få hjälp.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Överlevnad

Tamoxifen 10 år

påverkar tamoxifen benskörhet

Sena biverkningar av letrozol

Fortsatt behandling av aromatshämmarem

Förstadium till bröstcancer?

Fråga om lymfkörtlar

Nerlynx?

Sår efter strålning

Tamoxifen

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss