Frågor & svar

Question 1

hej ! (cellgiftsbehandling jan-maj-20) avslutade strålning (vä bröst) i mitten på juni-20, påbörjade även letrozol beh i mitten av maj. Efter några gånger med strålning fick jag lite hosta, trodde själv strålhosta eller biverkning av letrozol (hosta mindre vanlig biv.) Ingen trodde det kunde vara det ? Blev oxå väldigt ansträngd efter strålningen, när jag te x går i en uppförs backe , ville själv göra en DT rtg, men vårdcentralens läkare tyckte att jag inte skulle utsätta mej för stark strålning redan, då de anser det inte finns behov? ) Har gjort spirometri: ingen KOL eller astma, men står möjlig restriktiv bild på spirometri, vad menas ? (ska ev göra om spirometrin,ddå jag inte gjorde riktigt rätt under undersökningen ) Kan andfåddhet o lite hosta (ofta efter intag av tabletten) vara biverkningar av Letrozol ? dessa biv står i Fass som mindre vanliga?  Eller har jag fått nån "strålskada?( hjärtprov Pnb nånting visade på 31...så det var ok.)Eller kan det ta flera år innan man får tillbaka sin "ork" efter all behandling? Har fått en känsla av att v-c inte tar mig på allvar, känner mig som en "gnällig tant "..(63år) Har snart ätit letrozol i ett år, kommer biverkningarna att avta med tiden eller kommer de att finnas kvar hela tiden ? stelhet, svettning/vallning?

Accepted Answer

Hej, jag tycker att det är vi inom onkologin som har ansvar för dig. 

Spirometrin är inte normal, det vill man ju få en förklaring till. Det behöver inte ha något med vare sig din bröstcancer, eller dess behandling att göra.  Jag hade beställt en CT av bröstkorgen som led i utredningen av detta vill jag tro även om jag har ett begränsat underlag för min bedömning.

Question 2

Hej!

Jag fick bröstcancer (lobulär cancer) i november 2018 och genomgick en cancerbehandling. Hela bröstet opererades till slut bort på grund av att cancerceller fanns kvar. Jag fick välja på direktrekonstruktion eller sekundär bröstrekonstruktion men valde det senare.

Jag har nu fått tid för en bröstrekonstruktion om två veckor på Karolinska sjukhuset. Har fått information av läkaren att det är liten risk för återfall vid bröstrekonstruktion och också läst denna studie som bevisar det. http://www.onkologiisverige.se/wp-content/uploads/2018/08/Rekonstruktion.pdf

Andra studier har dock visat på högre risk som den här  studien: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/21312190/

Vilken studie ska jag lita på? Svara gärna så fort som möjligt.

Accepted Answer

Även om jag var med på den senare studien, så skulle jag i första hand lita mer på studien från Stockholm. Denna typ av jämförelser "i efterhand" är mycket svåra att göra eftersom det finns en risk att man får tag på kontroller som inte har exakt samma förutsättningar som det man kallar fallen (i denna studie de som genomgick diep). Man har i Stockholmsstudien försökt hantera detta på ett mer ambitiöst sätt än vi gjorde i vår studie.  Men man kan lätt se att det finns problem även i stockholmsstudien, det var t ex olika andel patienter som genomgått strålning bland fallen och kontrollerna.

För att få riktig klarhet i hur det förhåller sig menar jag att man hade behövt göra en sk randomiserad studie, vilket i detta fall inte är så lätt av etiska skäl.

I en sådan studie hade man behövt fråga kvinnor som var intresserade av en dieprekonstruktion om de kan tänka sig att lottas mellan att genomgå operationen och att inte göra det. Hälften av kvinnorna skulle alltså trots att de vill opereras, inte få göra det. Det är en knepig studie att genomföra.

Sammanfattningsvis kan man säga att evidensläget inte är kristallklart, men att det finns tydligt mer som talar för att det går bra att göra en dieprekonstruktion än att det inte gör det. I Skåne erbjuder vi diepoperationer trots vår tidigare studie.

Question 3

Biverkningar som är kvar efter bröstcancerbehandlingar, ömhet och stickningar i fötter och händer får mig att undra hur lång tid är bäst att vänta med coronavaccin?
Kan isolera mig utan större problem 1-3 månader. Tacksam för svar.
Mvh
Elisabeth J.

Accepted Answer

Jag hade inte väntat alls. Jag tänker att du kalkylerar med att dina efterverkningar av behandlingen ska bli värre om du tar vaccin nu. Med all respekt så uppfattar jag den kalkylen som mycket osäker.  Om du får corona kan det med all sannolikhet leda till besvär i samma nivå, förlorat luktsinne t ex.

Question 4

Hej!
En fråga om Letrozol vs. Tamoxifen.
Vad är egentligen skillnaden på de två preparaten?
Jag fick bröstcancer december 2019, visade sig att jag bär på TP53-gen. Så cellgifter och dubbel mastektomi, ingen strålning pga. genen.
Från början (innan vi visste att jag bär på TP-53 genen), så sade min onkolog att jag skulle äta Tamoxifen i 10 år efter cellgifter och operationer.
Min onkogenetikläkare bytte till Letrozol i 10 år och Zoladexsprutor var tredje månad.
Är det "bara" biverkningarna som är annorlunda, eller är det annat som spelar in också?

Tusen tack så länge!

Accepted Answer

I jämförande studier där man låtit tamoxifen jämföras med letrozol eller andra aromatashämmare (anastrozol och exemestan heter de andra), är aromatashämmarna (förkortat AI aromatasinhibitorer) litet effektivare än tamoxifen på att förebygga allvarliga återfall. Verkningsmekanismen skiljer sig år.

Tamoxifen sätter sig som en nyckel i östrogenreceptorn och blockerar för östrogen att sätta sig i receptorn, som man kan likna vid ett nyckehål. 

När östrogen sätter sig i nyckelhålet kan man säga att den vrider om nyckeln ett helt varv och aktiverar de mekanismer som har med östrogen att göra. Det vill vi inte ska hända i en eventuell cancercell. Tamoxifen å sin sida vrider om litet litet grand i nyckelhålet, och faktiskt olika mycket i östrogenreceptorer som sitter på olika ställen i kroppen. I ben t ex är det bra, eftersom det stimulerar benet litet grand och minskar risken för benskörhet hos postmenopausala. I cancerceller är den stimulans som östrogen ger mycket större än den lilla effekten av tamoxifen, så i praktiken blir den lilla effekten av tamoxifen samma som en blockering. 

Aromatashämmarna däremot "trollar bort" eller sänker i alla fall östrogenet i kroppen väldigt mycket, vilket även är det som leder till biverkningar. Detta fungerar bara för den som inte har aktiva äggstockar (kommit i klimakteriet). Genom att AI tar bort östrogenet blir det ingen stimulans alls av östrogenreceptorerna. Jag uppfattar att det är därför AI är litet effektivare än tamoxifen. Om man inte klarar att ta AI är det dock mycket bättre att ta tamoxifen än ingenting alls!   

Jag hoppas detta var en ttillräckligt tydlig förklaring, den är enklare att ge in real life! Tror jag.

Question 5

Kvinna på 55 år. Brca1( tror jag). Fick bröstcancer 2008. HER2pos. Blev behandlad med cytostatika och herceptin då. Opererad ,mastectomi. Nu 13 år senare återfall eller en ny tumör på samma sida som sist. Har tagit bort äggstockarna och livmoder,och hö bröst profylaktisk. Efter något år fick jag estradotplåster mot övergångsbesvär. En liten tumör på 10 mm,vä sida togs bort. Får nu cytostatika, herceptin,strålning och så vill de även en aromatashämmare.
Jag vill inte ha hormonbehandling,dels är jag kluven ,vill ju naturligtvis inte ha någon mer cancer men orkar inte med alla dem biverkningar som är av hormonbehandling. Ett mycket stort dilemma för mig. Jag är en mycket aktiv kvinna som t ex springer halvmaraton och älskar mitt jobb. Ser att allt bara blir mycket sämre. Vågar jag chansa
Varma hälsningar Susanne

Accepted Answer

Hej! JAg skulle vilja att du vet om det är en BRCA1-mutation du har, du bör på någon tidspunkt ha fått ett brev där det står vilken gen som är muterad.

Nåväl; Du måste diskutera med din behandlande läkare hur stor del den hormonella behandlingen har i att förebygga återfall.  Du skriver inte om du fått hormonell behandling tidigare. Jag har två synpunkter.
1) jag tycker inte att du ska kasta den behandlingen överbord utan att ha provat. 
2) om det inte fungerar med aromatashämmare har du möjligheten att använda tamoxifen, jag uppfattar att de som har uttalade problem med den medicinen oftare är yngre än du, men igen man måste prova för att se hur det är för just dig. 

Det finns faktiskt kvinnor som kan ta hormonell behandling utan att fara mycket illa av det.

Question 6

Jag är en kvinna på 77år opererade bort h-bröst för 2,5 år sedan ingen spridning till lymfan äter nu sedan 2,5 år anastrozol. Undrar hur stor risken är för återfall om jag slutar med denna medicin nu eller efter tre år. Är ordinerad att äta den i fem år. Vill gärna sluta p g av kraftiga biverkningar i form av led och muskelvärk.
Tacksam för svar

Accepted Answer

Ju mer allvarlig prognos man har desto större nytta gör behandlingen. Jag kan inte svara exakt på hur stor andel av den totala effekten som kommer "per år", men det blir naturligtvis en något större risk att du drabbas av allvarligt återfall om du slutar, hur mycket större denna risk kan bli beror förstås på hur stor nyttan var från början. Du får ta ett snack med din bröstenhet.

Question 7

Hej!
Jag undrar lite angående genexpressionsanalys på gränsfall mellan luminal a och b.
Jag fick bröstcancer 2019 och bedömdes som ett gränsfall, som jag uppfattat det utifrån ett intermediärt KI67 och lågt PR. 
Jag hade två tumörer 6 och 13 mm. ER över 90% på båda, PR var olika, 10 och 20%. KI67 på 16 och 18%(gräns 14-20), NHG2. Neg sentinel node samt ej amplifierad her2. LVI påvisades med immunhistokemi. 
De sa att jag var ett gränsfall men att jag skulle få behandling som en lågrisk. Efter operation fick jag strålning och tamoxifen, jag var då 47 år. 

Min onkolog sa att i mitt fall trodde de att cellgift skulle ge för liten vinst för att överväga nackdelarna att ge den, men vi pratade aldrig om ett ett eventuellt gentest.
Har läst att dessa gentest är aktuellt på postmenopausala kvinnor eller de som är över 50 år, stämmer det och isf varför bara på dem?  
Hur ser fördelningen ut på gränsfallen som testas? Gömmer det sig en och annan högrisk bland många lågrisker eller tvärtom? 

Om jag hade blivit sjuk idag, hade jag fått göra ett gentest?
Mvh Jessica

Accepted Answer

Hej, den gentest du beskriver är under införande i Sverige. De är bara godkända att använda för postmenopausala, så om du fått din cancer idag och varit postmenopausal, så hade du inte blivit erbjuden det. I de fall man testar hos individer som är gränsfall kan utfallet gå åt båda hållen.

Question 8

Jag undrar vad som har sagts gällande om man äter Tamoxifen och vilket vaccin man kan få mot covid? Är 46 år och ätit Tamoxifen i 6 år. Opererades 2015, cellgifter+strålning.

Accepted Answer

Jag har inte någon specifik information om det Jag gissar att du funderar på risken för blodpropp. Jag uppfattar att risk-nytta kalkylen är sådan att man iinte ska tänka att det blir en generell avrådan för de vacciner som kan vara associerade med de ovanliga blödningsbiverkningarna tllsammans med tamoxifen. Det är förstås mycket olyckligt om någon skulle sluta ta tamoxifen p g a att hon är vaccinerad med ett visst vaccin!

Question 9

Jag har läst att Tamoxifenbehandling har effekt i tio år. Jag har ätit Letrozol i snart sex år och undrar om den behandlingen också bör fortsätta i tio år. Har också läst att övergång till Tamoxifen kan ha bra effekt. Hur förhåller det sig med detta? Dessutom undrar jag vad som avgör vilken behandling som sätts in.  

Jag hade invasiv lobulär tumör på 31 mm, BRE-poäng 6, ER 100%, PR 5%, herceptest negativt, tillväxthastighet 15%, ingen vaskulär invasion men 12 lymfglandula undersökta varav två med metastaser (1 SN + en till). Skriver allt eftersom jag inte vet vilket som är av betydelse.

Accepted Answer

Hej 

Det är en lång historia. De studier som jag känner till ser man inte någon säker tilläggsnytta av letrozol långre än 8 år.  Det skiljer sig litet från tam, där man har nytta i upp till tio år. Å andra sidan är letrozol litet effektivare för postmenopausala kvinnor, som du.

Hur väljer man? För det första är dit viktigt att skilja på postmenopausala och premoenopausala patienter, De flesta postmenopausala behandlas med aromatashämmare, om de tål det. Det kan vara att man byter till tamoxifen om biverkningarna blir för tuffa.

I vissa fall byter man till tam efter 5 år, men om sanningen ska fram så är evidensen för just den sekvensen inte så stark. Om du tål din medicin, skulle jag rekommendera att du fortsätter tills du tagit den i 8 år, sen tror jag att jag skulle rekommendera dig att sluta. Det innebär inte att risken för återfall går i taket, effekten av den hormonella behandlingen sitter i även efter det man slutat.

Question 10

Hej min sambo på 32 år diagnostiserades med trippelnegativ bröstcancer i mitten på december. I axillen 1 suspekt lymfkörtel. Biopsi
från bröstet visar trippelnegativ duktal bröstcancer. Cytologi från körteln i axillen inget säkert malignt utbyte. ER 0, PgR 0, Her2 0 samt Ki-67 90%. Cytologi från lymfkörtel benign. Tumören 65 mm med skjutmått och är helt rörlig. neoadjuvant behandling med dostät EC90 i fyra kurer med filgrastimstöd 30ME dag 2-8 samtliga behandlingar med EC-90 följt av veckovis Paclitaxel. mammografin visar efter halva cellgiftsbehandlingen på
en god regress av tumören där den minskat till 13 mm enligt skjutmått. Operation efter neoadjuvans blir då mastektomi och sentinel node samt 3 veckors strålning. Vad är risken för spridning/återfall samt prognos på överlevnad för henne?

Accepted Answer

Jag kan inte ge ett precist svar på den frågan, det är förstås viktigt hur resultatet av operationen ser ut. vid komplett remission är prognosen i bästa fall mycket god.

Question 11

Efter avslutade cellgifter som gav domningar i fingertopparna så har jag nu, efter ett halvår problem med kalla, stela fingrar. Äter nu Anastrazol. Hur kan man lindra besvären?

Accepted Answer

Hmm, svår fråga som jag inte har ett riktigt bra svar på. Anastrozol bidrar säkert till stelheten, och de kalla fingarna kan ju vara en släng av sk neuropati. Kanske du kunde prova med muddar.  Låter kanske fånigt, men det skulle vara fint omd et kunde hjälpa dig.

Question 12

Min mamma insjuknade är 2010 för första gången, och blev diagnostiserad med bröstcancer. Det blev opererat två gånger och sedan cellgiftsbehandling, och efter fem år konstaterades hon frisk. År 2016 fick hon ett stort epilepsianfall på jobb, och fick akut åka in till sjukhuset. Där kunde man tack vare röntgen konstatera att hon fått metastaser till hjärnan. Hjärntumören var aggressiv och hon hade en överlevnadschans på några ynka procent. Efter många olika sorters behandling samt operation, kunde man konstatera att tumören var borta. Varannan månad gjordes (och gör fortfarande) röntgen av både kropp och skalle, och man såg därför efter ca 6 månader att hon fått återfall med en ny tumör i hjärnan. Denna var inoperabel, men läkarna gav oss hopp. Det finns nämligen en behandlingsmetod, som bara fanns i Stockholm , i Sverige, just då som kallas för gammastrålning. Mina föräldrar åkte upp till Stockholm för att prova denna aggressiva behandlingsmetod, och det började med att mamma fick skruvar invirade i pannan. När mamma satt där med ställningen fastspänd och behandlingen påbörjad, säger dem att det blivit en missbedömning och att denna metod inte alls skulle fungera för denna typ av tumör. Men här var skadan redan skedd och mammas tal var redan märkbart påverkat. Hon hade svårt att hitta ord, fick svårt att prata och tappade förmågan att både läsa och skriva. Hon tappade även synen på ena ögat och fick mycket problem med balansen. Detta må låta som det värsta, men icke. Det värsta är att hon efter detta fått ett mycket förändrat beteende, och hennes humör har drastiskt förändrats. Hon är inte samma människa längre. Hon kan bli extremt arg, paranoid och vara riktigt elak. Speciellt mot mig och min pappa. 
Däremot så tar sjukvården inget som helst ansvar och vi får ingen hjälp. Vi har ringt till alla möjliga ställen i desperat behov, men ingen hjälper oss. 
Jag saknar min mamma och min familj så mycket, är det någon som varit med om liknande eller som till och med vet vad vi ska ta oss till?

Accepted Answer

Det är en riktigt ledsam historia du berättar. Ursäkta att svaret dröjt litet. JAg kan inte i detalj reda ut det hela, men jag uppfattar att din mamma har återfall i hjärnan efter tidigare bröstcancer. Första gången noterades det 2016, det är i sammanhanget faktiskt ganska länge sedan, så det verkar som om behandlingen i alla fall till att börja med var framgångsrik.

När det gäller gammabehandlingen skriver du att man angav att man när behandingen påbörjats förstod att den inte skulle fungera. Det låter litet ovanligt, man utreder ju inför behandlingen för att se att det man avser att behandla sitter så till att det går att göra och att tumören inte är för stor. 

Du skriver att du inte får hjälp eller kanske tillräckligt bra förklaringar till vad som hänt. Det är förstås inte rimligt. Det kan kanske vara så att hon drabbats av behandlingsbiverkningar i en situation då man uppfattade att gammaknivebehandlingen skulle kunna hjälpa henne i en postiv riktning. Det finns alltid risker med behandling, i synnerhet kanske vid ingrepp i hjärnan. Men även tumören kan ju växa och leda till liknande symtom. 

Vem är ansvarig? Jag skulle säga att ni måste be att få ett klargörande samtal vid den enhet som skickade remissen till gammakniven.  Det ska inte vara omöjligt. Det är förstås inte säkert att de kan förklara allt eller ge riktigt de svar man skulle önska, men ni har förstås rätt att få information.

Question 13

Jag fick diagnosen duktal cancer i bröstet augusti 2020 och är färdigbehandlad med cyto och strålning i mars samt tar nu Tamoxifen. Jag är 38 år och förstår det som att cyto försatte kroppen i klimakteriet. Jag har fortfarande ingen mens men upptäckte idag att jag har en mjölkig vätska i båda brösten främst det bröstet som är behandlat. Jag kunde även ha det innan min cancerdiagnos och har förstått att det är en hormonell anledning och därför undrar jag kring orsaken till att det åter har kommit tillbaka? Jag har inte uppmärksammat det under själva behandlingen

Accepted Answer

Hej! Mjölkaktig vätska är fysiologisk dvs "normal", och som du skriver hänger det ihop med hormonpåverkan på brösten. Nu är du ju så att kemoterapin bör ha slagit ut din äggstocksfunktion under behandlingen men du är ju ung och äggstockarna kan absolut återhämta sig. Tamoxifen minskar inte förekomsten av östrogen i blodet, dvs om äggstockarna producerar östrogen igen så hindrar Tamoxifen bara dess verkan i kroppen, men inte dess förekomst. Det låter som om du inte får antihormonella sprutor utöver Tamoxifen? Jag tycker du kan gott bolla med din onkolog om de anser att effekten av din antihormonella behandling anses vara tillräcklig.

Question 14

Hej. Är 40 år och var på första mammografi 19 november 2020. Då var allt normalt. Kände en ganska stor (ca 2 cm) och ganska öm knöl för några dagar sen. Var idag hos läkare och han kände på den och sa att han trodde att det var en ofarlig cysta. Gjorde direkt mammografi och ultraljud och den läkaren sa att det inte var cysta pga ingen vätska i. Hon suckade lite över första läkarens utlåtande då hon sa att det inte går att känna med händerna vad det är för något. Hon tog prover som jag får svar på om ett par veckor. Jag pratade sen igen med första läkaren och han sa igen att han inte tyckte att jag skulle oroa mig då knölen var ”slät och väl avgränsad”. Jag undrar nu hur säker man kan vara efter att man känt med händerna och även vad sannolikheten är för godartad förändring när det kommit så snabbt efter mammografi och om det inte är cysta.

Accepted Answer

Hej, det kan mycket väl vara en bindvävsknöl t ex, din beskrivning passar bäst på det. Händerna kan inte avgöra vad det är för sorts förändring, men kan visst säga om det är farligt eller inte. Välavgränsade, släta, "rullande" förändringar är för händerna godartade. Men en bekräftelse behövs ju, vi litar aldrig på bara en undersökningsmetod.

Question 15

Hej, 
Jag hade väldigt ont i bröstvårtan i cirka 1,5 vecka. Upptäckte då att bröstvårtan hade en stor knöl på sig. Har inte ont i den längre men knölen finns kvar och har liksom flagnat lite hud. 
Har inte stenkoll på när detta började men gissar på att den har funnits i cirka 2,5 vecka nu. Vad tror ni? Bör den kollas upp? 
Mvh

Accepted Answer

Hej, det är nog bra om du visar upp den på vårdcentralen, svårt att säga så här vad det skulle kunna vara!

Question 16

Hej! Punkterade och tömde en godartad cysta i början av januari. Knutan är borta, men jag är fortfarande öm där cystan fanns nu 3 månader senare . Varför är jag fortfarande öm?  Kontaktade läkaren på VC, men fick inget bra svar.

Accepted Answer

Hej, bra fråga, och jag önskade jag hade ett bra svar. Visst kan tömningen leda till en lokal inflammation = läkningsprocess, men att det ska ta så här lång tid är ovanligt. Kan du testa om värme och lite lätt massage lättar besvären?

Question 17

hej jag har gjort min mammografi som fick komplettering mer röntgen, höger bröst samt ultraljud och stick prov , som visade sig inget farligt men efter de tagit vatten via nål prov känner jag ömhet som har fortsatt ungefär 6 veckor. lite ont hela höger bröst ibland går till ryggen också, är det vanligt? behöver jag kontakta de igen jag själv känner ingen knöl men ömhet

Accepted Answer

Hej! Det låter som om man har tömt en cysta hos dig. Det kan hända att man vid biopsi träffar ett blodkärl, eller också en nerv, och då kan det ge upphov till ömhet efter undersökningen. 6 veckor låter rätt lång tid, men om du inte känner något skulle jag avvakta lite till med att kontakta röntgen.

Question 18

Hej! Jag har gjort ultraljud och biopsi. På ultraljudet syns en fibroadenomliknande förändring på 4,5 cm och en förändring i den tumören på 1,1 cm. Den mindre tumören är tydligt avgränsad och lågekogen. Det kom upp några prickar som var gula, blå och röda i den mindre tumören. Den stora vävnaden är godartad säger dem. Väntar nu svar på biopsi från den mindre förändringen. 

Vad indikerar detta? Vad betyder dem färgerna och är det ett bra tecken?

Är det oftast bra/mindre bra att den är lågekogen och tydligt avgränsad? 

Låter det som en cancer? Tacksam för svar

Accepted Answer

Hej, jag kan inte föregå din läkares bedömning här - ultraljud är en dynamisk bedömning, dvs man observerar hur det ser ut medan man rör på proben (saken de har i handen). Det går inte att uttala sig baserat på det du beskriver. Färgerna indikerar blodflödet. Tydlig avgränsning är bra!

Question 19

Ont, ömmande först under h bröst, som en liten smal korv, sedan mer, ut under armen, bort mot ryggen, sedan obehag i bröstet, sedan även andra bröstet. Lite besvärande svullnad på sidorna om brösten, ömt i armhålor. Besök HC för två v sedan, trodde inte farligt, kände inga knölar i brösten, men remiss t mammografi 22/4.  Mkt ömma punkter, gruvar mig för mammo. 79 år, ingen cancer i släkten. Kan det vara något annat än cancer?

Accepted Answer

Hej! Utvecklingen av dina symtom talar inte för cancer. Ömhet kan förekomma någon gång men är inte vanlig; att dina besvär har vandrat lite talar inte heller för en tumör i bröstet. Så ja, det kan definitivt vara något annat än cancer!

Question 20

För ett tag sen upptäckte jag att mitt ena bröst läckte vätska vid tryck, upptäckte först torkade rester på bröstvårtan. 
Vätskan har varit både mjölkaktig (som råmjölk) vit, grönaktig och klar som vatten. 
Känner ingen knöl. 

Fick remiss för att kolla upp till mammografi. Fick göra massa tester på ett besök: mammografi, ultraljud och sen spruta in kontrastvätska i den mjölkgång som läcker och ny mammografi. 
Vätskan skickades på prov. De kunde inte se något på skärmen. 

Nu ska jag vänta någon vecka och sen komma tillbaka för fler prover. 

Efter kontrastvätskan har jag någon dag efter fått utslag på bröstets yta. Är det en vanlig reaktion på kontrastvätskan?

Accepted Answer

Hej, det kan antingen vara en lätt allergi eller en reaktion på det tryck som uppstår när vätska sprutas in i mjölkgången. Tala bara om det för personalen ifall du behöver en sådan undersökning igen framöver.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Skönhetsbehandlingar

D-Vitamin

Begreppsförvirring

Vad betyder detta

Efter alla behandlingar

Återfall risk

Pirrar i brösten

Öm i bröstet

Bröstcancer? Cysta? Inflammation?

Smärtsamma bröst

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss