Frågor & svar

Question 1

Hej Aina! Jag fick bröstcancerdiagnos och blev sjukskriven i mitten av april 2020. Mastektomi, axillutrymning, cytostatika och strålning. Nu Zoladex, Letrozol och skelettstärkande. Klar med strålning i mitten av dec 20. Började jobba efter nyår, 2 v på 25%, 6 v på 50%, och nu 75%. Sjukskrivningen går ut nu i slutet av mars men jag behöver mer tid för återhämtning pga fatigue. Kirurgen har nu förnyat ytterligare en en månad och skickat ett (skit)slarvigt läkarintyg till fk utan att prata med mig. FK ringde mig när det blev uppenbart att det inte finns någon bedömning bakom intyget och nu lutar det åt avslag. Alt prövning mot hela arbetsmarknaden. Är ju på väg tillbaka och vill inget hellre än att jobba men har ingen uthållighet och vill inte riskera att åka på bakslag. I beslutsstödet står ju tydligt att arbetsförmågan kan vara nedsatt upp till ett år efter avslutad behandling, men hur förhåller det sig till prövning mot hela arbetsmarknaden från dag 366?

Hälsningar "trött"

Accepted Answer

Efter 365 dagar sker alltid prövning mot hela arbetsmarknaden. Detta är tyvärr lag och från detta kan det tyvärr inte göras undantag. Att återhämta sig helt från en cytostatikabehandling tar tid. Det är därför som vi i beslutsstödet klargjorde att arbetsförmågan kan vara nedsatt i upp till ett år efter avslutad behandling. De kvarstående problem man har efter en cytostatikabehandling har man ju oavsett vilket arbete man har. Det finns därför inget arbete som man har större förutsättning att klara av än det arbete som man redan har. Därför ska prövningen mot hela arbetsmarknaden innebära att den försäkrade har rätt till fortsatt sjukpenning även efter dag 365 så länge man inte kan återgå i sitt vanliga arbete. De flesta handläggare på Försäkringskassan tolkar lagen/beslutstödet på detta sätt, vilket innebär att de flesta som behandlats med cytostatika får ha kvar sin sjukpenning även efter dag 365. Tyvärr finns det Försäkringskassor som tolkar lagen/beslutstödet på fel sätt vilket drabbar enskilda personer väldigt hårt. Dessa försäkringskassor brukar tyvärr ofta kräva att sjukskrivande läkare på organnivå ska redogöra för objektiva undersökningsfynd som styrker att det finns en arbetsoförmåga.  Detta går ju inte att göra eftersom de vanligaste problemen efter en cytostatikabehandling är trötthet, koncentrationssvårigheter etc etc. Detta syns ju varken i blodprov eller på röntgenundersökningar. Mot de Försäkringskassor som intar denna attityd brukar det i stort aldrig hjälpa att få kompletterande läkarintyg. 
Jag tycker du ska ta kontakt med Försäkringskassan och förklara att du ju följer den uppgjorda planen för återgång i arbetet so ju  är fullkomligt rimlig enligt beslutsstödet. Jag tycker att du också ska påpeka att med de kvarstående problem som du har så finns ju inte förutsättningarna för att du ska klara något annat på arbetsmarknaden förekommande arbete än det arbete du redan har. Fråga också efter Försäkringskassans uppfattning hur fatigue ska kunna styrkas. Om Försäkringskassan efter att du har kontakt med dem fortfarande lutar åt att dra in din sjukpenning så är du väl kommen att höra av dig igen.

Question 2

Hej,
Jag är 44 år, avslutade behandling för trippelnegativ bc i mitten på december. 

Mensen kom tillbaka efter cyto och var regelbunden i ca 8-9 månader förutom under strålningen. 

Har nu fått enorma problem med vallningar, torra slemhinnor och sömnproblem. Jag vaknar i genomsnitt varannan timme av svettningar. Jag har värk i leder och är antingen arg eller ledsen. 

Har vi trippelnegativa några alternativ, förutom ”naturliga” när livskvaliteten blir så påverkad av dessa besvär? Vad anser ni? 

/Karin

Accepted Answer

Hej, jag skulle föreslå att du ber att få prova med venlafaxin. Om lyckan är god skulle det kunna hjälpa.

Question 3

Hej! Ska troligtvis få cellgifter och har av mina läkare blivit erbjuden kylmössa. Har dock läst om risken att den gör att inte alla cancerceller för. Vad är eran åsikt om detta?

Accepted Answer

Hos oss erbjuder vi inte kylmössa. Det beror i första hand på att vi bedömer att det skulle leda till längre väntetider innan man kan starta behandling.

Syftet med kylmössan är förstås att den del av kroppen ska exponeras mindre för cytostatika genom att blodgenomströmningen i hårbotten minskar. Det är det som gör att man höjt ett varningens finger för metoden då det ju ibland förekommer metastaser i huden på huvudet.

Jag tror dock inte att någon på riktigt har kunnat visa att mössan innebär en sådan risk för metastaser i huden på huvudet i verkligheten. Men jag tror inte heller att någon har kunnat visa att så inte alls skulle kunna vara fallet. Det skulle nämligen fordra en mycket stor (och dyrbar) studie för att bevisa att det är helt ofarligt.

Jag skulle personligen tro att risken med kylmössa är störst om den leder till att alla patienter får vänta längre på behandlingsstart.

Question 4

Jag har haft hormonpositiv BC, luminal A-B med storlek över 5*5 cm men ingen spridning till lymfkörtlar. Fått EC, Paklitaxel, strålning förutom mastektomi och står nu på Anastrozole i 10 år. "Aktiva" behandlingen var klar i sep -20. Jag har 2 symptom som jag inte riktigt hittar bra orsaker till..sedan i december har jag haft ont i en punkt på ryggen som är på samma nivå som en punkt på revbenen/bröstryggen som också smärtar. Just där känns revbenet lite bredare än andra sidan (men jag har brutit revben för många år sedan så det skulle ju kunna förklara skillnaden i strlk men inte värken). Det andra symptomet är att jag sedan januari haft tryck/lockkänsla för ena örat med lite ringningar och sus. Nu har det blivit lite lättare smärta vid ögat/ögonbrynet också. Jag vill extremt ogärna höra av mig till mottagningen och verka "nojjig" och vill absolut inte göra undersökningar "i onödan" men vill ju inte heller ta onödiga risker och ber därför ödmjukt om din kloka input till om jag kan släppa det här tillsvidare. Förmodligen kommer jag ha ett återbesök nån gång i juni och undrar om jag kan vänta med att ta upp det då?

Accepted Answer

Det är förstås inte så lätta att på detta sätt på ett underbyggt sätt säga att det där inte är något att oroa sig för, även om jag kanske i första hand tror att det inte är tecken på metastaser. 

Om jag var som du, skulle jag be att få tidigarelägga junibesöket till april månad. Då kan du få en mer kvalificerad bedömning.

Question 5

Funderar en del över nyheten häromdagen att det är ok att sänka dosen om man har jobbiga biverkningar av tamoxifen. Att mindre dos kunde va lika effektiv och att biverkningarna skulle bli mildare. Som ni säkert förstår så blir man väldigt nyfiken på detta då det är ganska påfrestande med dessa tabletter. Man är tacksam att de finns men finns möjlighet till bättre livskvalitet griper man efter varje halmstrå!

Accepted Answer

Det är förstås en mycket spännande och intressant studie. 

Jag måste dock trycka på att man i studien inte kunde visa att effekten i form av förebyggda bröstcanceråterfall eller död i bröstcancer var lika stor med den lägre dosen. Det man såg var att den mammografiska densiteten kunde minska med tamoxifen i även lägre dosnivåer.

Man kan baserat på denna studie inte generellt rekommendera en lägre tamoxifendos.

Question 6

Februari förra året var jag på Mammografi på min hemort. Fick sedan ett brev svar att inga tecken på bröstcancer hittades denna gång. Några dagar senare fick jag ett annat brev: 
Vi har granskat dina mammografiska bilder utförda i hälsokontroll regi 2020-02-17. Angående detta får du ett separat friskbrev. P.g.a bröstcancer i din närmaste släkt rekommenderar vi individuella hälsokontroller med mammografi varje år till 74 års ålder. Hör av dig om du inte vill använda denna inbjudan.
Jag hörde inte av mig eftersom jag ville ha denna inbjudan till den Mammografimottagning som hade skickat detta brev. Nu i februari 2021fick jag en ny kallelse på den sedvanliga mammografin på min hemort och jag gick dit, inte till mottagningen som jag fått brevet av. Fick nu ett svar från mammografimottagningen som hade skrivit inbjudan: 
Kallelse till kompletterande undersökning på Mammografimottagningen. För en tid sedan gjordes in röntgenundersökning av bröstkörtlarna på Dig. Vi ber Dig nu komma för en kompletterande röntgenundersökning av brösten. Du kommer att vi besöket träffa läkare, som ger Dig svar när undersökningen är slutförd.
Nu undrar jag om detta är "inbjudan" som man vill komplettera med eller är det så att dom har sett något? Jag blir förvirrad eftersom jag har en syster som får varje år åka till mammografimottagningen som jag fick inbjudan från, där gör min syster flera olika undersökningar och inte bara mammografi. På min syster har dom hittat godartad kalk och hon har alltid cystor som dom kollar upp.
Min mormor, morbror och kusin har haft bröstcancer. Nu blir jag orolig och rädda att dom har sett något. Vad kan det vara som dom vill, har dom sett något eller är det en komplettering till mammografin som ska göras dvs inbjudan?

Accepted Answer

Hej, jag förstår inte heller riktigt. Tänker att det bästa är att du går till mottagningen och ber att de förklarar.

Det viktigaste är väl att du gör de uppföljande undersökningar som rekommenderas. Syftet med mammografiscreening är förstås att hitta fall av bröstcancer, men att bli tillbakakallad behöver inte innebära att det är det man hittat. Faktum är att de flesta som återkallas inte har cancer.

Question 7

Hej!
Jag läser om studien av minskad dosering av Tamoxifen hos premenopausala kvinnor, de positiva resultaten vad gäller minskad brösttäthet och att den önskade effekten kan uppnås också vid betydligt lägre doser än 20 mg.

Min fråga är: vilket är då syftet med Tamoxifen hos postmenopausala kvinnor, bortsett från att skydda mot återfall, vilket ju gäller alla grupper?  Finns det något annat (direkt) syfte än att minska brösttätheten?
Tacksam för svar.

Accepted Answer

Syftet med tamoxifen är inte i första hand att minska brösttätheten, utan att förebygga återfall om man tar det efter operation. Det kan vara så att en minskad brösttäthet signalerar att man även ser en minskad risk för återfall, men enligt min bedömning måste man studera det ytterligare innan man generellt kan gå ut med en rekommendatation om att minska dosen tamoxifen.

Question 8

Hej! 
Fyllde 50 för några månader sedan och har för lite drygt en månad sedan avslutat 5-årig behandling med Tamoxifen, efter hormonreceptiv bröstcancerdiagnos i dec 2015. Stadium 2 dock utan spridning lymfkörtlar. Mastektomi vä bröst, direktrekonstruktion men med efterföljande beslut om kompletterande strålbehandling i fem veckor pga tumörområdet som bedömdes ligga nära bröstbenet (tror jag var anledningen). 
Har varit i kontakt med bröstmottagningen och frågat om aktuellt med fortsatt Tamoxifen-behandling i ytterligare 5 år då jag läst om att detta blir allt vanligare för att minska ev återfallsrisk ytterligare. Givetvis ganska jobbiga biverkningar men behandlingen ger en trygghetskänsla och jag hade därför mer än gärna fortsatt i fem år till. Fick dock till svar att riktlinjerna just nu säger att man är färdigbehandlad efter fem år om ingen spridning till lymfkörtlarna. Oron för återfall är nu tillbaka då jag dessutom får känslan av att jag inte har gått igenom klimakteriet ännu pga hormonella spänningar i bröstområdet samt småblödningar. Undrar därför om det inte är en riskfaktor för ev återfall om man fortf inte har gått igenom klimakteriet vid avslutad antihormonell behandling? Kan man testa detta på något vis, ex blodprov? Just nu känner jag mig helt oskyddad om något skulle börja växa tillbaka vilket ger en stor oro men vad kan/bör jag göra åt saken? Räcker det verkligen med årlig mammografi då man bara ser ett mycket lokalt område, har jag fått förklarat för mig. Tacksam för råd för att undvika denna jobbiga 'fritt fall' känsla.

Accepted Answer

Det finns en sak jag skulle vilja framhålla i denna situation. Den stora metaanalys (sammanslagen studie) där man redovisat utfallet med respektive utan tamoxifen under fem år efter diagnos och som alltså inkluderat kvinnor som slutat med tamoxifen efter 5 år kunde man se en tydlig skillnad i andelen som drabbats av allvarliga återfall efter 5 år till fördel för de som fått tamoxifen (förstås). MEN: när man tittade efter 10 år, alltså efter det att man väntat ytterligare 5 år och alla de som fått tamoxifen allts skulle ha slutat med medicinen och inte ätit tamoxifen under dessa 5 år, VAR SKILLNADEN I ANDEL ÅTERFALL MELLAN DE SOM FÅTT TAM OCH INTE FÅTT TAM ÅR 0-5 STÖRRE ÄN VID TIDPUNKTEN 5 ÅR!

Detta skulle man kanske inte ha trott. Intuitivt, kunde man tänka sig att några av de som sluppit återfall med tamoxifen under år 0-5 istället skulle få återfall åt 5-10, men så var det alltså INTE! 

Effekten av tamoxifen sitter alltså i även efter det att man slutat ta tabletterna!

Question 9

Tack för svar. Men måste jag verkligen vänta detta halvår för att få veta hur den 4 mm förändringen utvecklar sig/vad det är. Kan man inte redan nu begära någon vidare undersökning där man kan se bättre? De sa att det är så litet så man kan inte se vad det är nu. Men det borde väl gå med annan metod? Ska jag nu bara sitta lugnt i båten och vänta ett halvår eller finns det något annat jag kan begära/önska? Tacksam för svar, fullständig text nedan! /Ingrid 

Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas.
 
 2021-03-19
 Tack för ditt betryggande svar N! 
 
 Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto.
 
 
 Kompletterande information
 2021-03-19
 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh 
 
 
 Cytostatika eller inte
 2021-03-19
 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. 
 
 Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. 
 
 Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det?
 SVAR:
 Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha.
 SVAR:
 OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför.
 SVAR:
 Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt.
SVAR:
Det är vanligt att man ser sk bifynd vid CT-undersökningar (skiktröntgen) (och andra bilddiagnostiska undersökningar) men jag kan inte ge en % på exakt hur vanligt det är. Cystor är vanligt. Jag brukar tänka som så att man har ju födelsemärken och andra prickar på huden, och nu menar jag förstås inte melanom, utan vanliga snälla "prickar". Man har förstås sånt även på insidan av kroppen. Utan att veta om det - förrän man gör en CT. 
 
 När vi skickar på en CT för att utesluta tecken till spridning är det röntgenläkarnas uppgift att ta reda på vad man ser. Ibland kan de t ex baserat på hur kontrasten beter sig tillräckligt säkert säga vad en förändring är, ibland måste man göra en biopsi, ibland kan en kompletterande undersökning med annan metod (MR t ex) ge avgörande information. Ibland, vilket kan vara litet jobbigt, måste man vänta och se hur en förändring eventuellt utvecklar sig, eller inte förändrar sig. Ibland visar det sig att man gjort en CT för flera år sedan i något annat sammanhang, det kan vara bra, då det ger möjlighet att jämföra. 
 
 Jag tänker att allt detta är rätt jobbigt för den utsatta. Man vill förstås ha ett tydligt, helst friskt svar på stubben.

Accepted Answer

Hej, jag tror inte jag kan svara bättre än jag redan gjort. Man kan förstås diskutera hur långe det är klokt att vänta på att göra den uppföljande undersökningen.

Question 10

Hej!

Tack för en toppensida!

Jag har flera funderingar.

Min svärmor (bosatt och behandlas i Perth, Australien) blev i juli 2020 diagnostiserad med spridd HER2 positiv (tror jag) bröstcancer. Cancer har spritt sig till nedre ryggen.
Hon fick cellgifter varje vecka i sex månader och svarade mycket bra, och hon har kunnat arbeta, simma etc under hela perioden.
Hon har ingen smärta eller liknande, hon känner sig inte sjuk vilket är glädjande.

Hon får någon hormonbehandling var tredje vecka och tar blodprov var femte vecka för att se att hennes värden fortfarande är ok. Hon träffar även onkologen var sjätte vecka för att diskutera provresultaten etc.

Däremot har hon inte valt att operera bort sitt bröst eftersom det redan är spritt. Hur ser man på det i Sverige? Är det alltid rekommenderat att operera bort bröstet/n även fast det är spritt?

Hur ser en sådan här prognos ut, kan man leva fem år till exempel utan problem eller är det för svårt att säga? Jag vill bara åka ner dit och vara med henne denna ”sista” tid i livet och låta barnen få skapa minnen med henne, så känner mig så stressad angående hela COVID-situationen då det är svårt att ta sig dit. Jag undrar lite om vi har tid att vänta med att åka (tex ett år) eller om vi gör bäst i att börja planera en flytt tillbaka så snart som möjligt.

Tacksam för all vägledning som går att få.

Mvh Karolina

Accepted Answer

Hej, det finns inte stöd för att det är till nytta att operera bort cancern i bröstet om man insjuknat i en bröstcancer som är spridd vid diagnos, om man med nytta menar hur länge man kan hålla sjukdomen stången, och patienten lever. Det finns i alla fall två sk randomiserade studier där man undersökt detta. 

Det kan ändå finnas situationer, vilket även studierna visar, där det kan vara en bra idé att operera bort bröstet. I vissa fall kan en operation bidra till att åstadkomma det man kallar "lokal kontroll", d v s att cancern i bröstet leder till besvär som lindras om tumören tas bort. Ett sådant exempel kan vara att tumören bildar ett sår.

Question 11

Hej och tack för svar. Jag undrar även hur vanligt det är att man har cystor eller dylikt i levern? Bad om en ct som nu visar en 4 mm förändring på levern. Så liten att man inte kan kolla något ytterligare utan ska göra en ny ct om ett halvår. Hur vanligt är det med min tumörbild att de faktiskt kan vara en metastas eller vad kan det annars vara för förändring? Vad är din erfarenhet rent procentuellt på ett ungefär, chanserna att de är en ofarlig cysta jämfört med metastas.

2021-03-19
Tack för ditt betryggande svar N! 
 
 Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto.
 
 
 Kompletterande information
 2021-03-19
 Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh 
 
 
 Cytostatika eller inte
 2021-03-19
 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. 
 
 Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. 
 
 Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det?
 SVAR:
 Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha.
 SVAR:
 OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför.
SVAR:
Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna klassa som LA även om Ki67 är högt.

Accepted Answer

Det är vanligt att man ser sk bifynd vid CT-undersökningar (skiktröntgen) (och andra bilddiagnostiska undersökningar) men jag kan inte ge en % på exakt hur vanligt det är. Cystor är vanligt. Jag brukar tänka som så att man har ju födelsemärken och andra prickar på huden, och nu menar jag förstås inte melanom, utan vanliga snälla "prickar". Man har förstås sånt även på insidan av kroppen. Utan att veta om det - förrän man gör en CT. 

När vi skickar på en CT för att utesluta tecken till spridning är det röntgenläkarnas uppgift att ta reda på vad man ser. Ibland kan de t ex baserat på hur kontrasten beter sig tillräckligt säkert säga vad en förändring är, ibland måste man göra en biopsi, ibland kan en kompletterande undersökning med annan metod (MR t ex) ge avgörande information. Ibland, vilket kan vara litet jobbigt, måste man vänta och se hur en förändring eventuellt utvecklar sig, eller inte förändrar sig. Ibland visar det sig att man gjort en CT för flera år sedan i något annat sammanhang, det kan vara bra, då det ger möjlighet att jämföra. 

Jag tänker att allt detta är rätt jobbigt för den utsatta. Man vill förstås ha ett tydligt, helst friskt svar på stubben.

Question 12

Hej! kvinna på 65 år, fick bröstcancer 2018(Tumör 4cm i bröstet), fick cytostatikabehandling och tumörn opererades i början av 2019. Fick sedan lokal strålbehandling mot bröstet efteråt. BC var ER positiv och PR negativ, HER2 negativ. 12/2020 CT visar spridning till skelett (L2: en tumör 17mm) och biopsin visar trippelnegativ cancer. Tumören ska behandlas med strålning 10ggr och sedan cytostatikabehandling. Undrar hur sannolikt är det att BC ändrar formen? och i så fall kan den ändra formen igen och vad blir min prognos då? Finns det andra behandlingar som än cytostatikabehandling?

Accepted Answer

Hej jag har missat denna frågan. Nu tar jag ändå itu med den! Det händer att man vid återfall ser att tumören har andra egenskaper än en det hade i bröstet. I en studie såg man att Östrogenreceptorn kunde ändra sig i upp till en tredjedel av fallen. Det är mer gynnsamt om tumören behåller sin östrogenreceptor.

Question 13

Tack för ditt betryggande svar N! 

Dock så står det luminal b i mina journal och inte a. Antar att det är ki67 på 33 % som gör det. Och det är lite det jag fastnat på då några jag pratat med som hamnat i klassen luminal b har fått Cyto.


Kompletterande information
2021-03-19
Hej! Jag glömde ange vilken grad och det var så att efter biopsin sa de grad 2. Efter operationen skrevs grad 1. Detta är kompletterande information till nedanstående text. Tacksam för svar. Mvh 
 
 
 Cytostatika eller inte
 2021-03-19
 Hej! Jag har en fråga. Jag fick bröstcancer i juni, opererade bort en 13 mm tumör, metastas i en portvakt, därefter axillutrymning 12 friska. Her2 neg, ER 100, Pgr 5. Ki-67 var 33 %. Är 62 år. 
 
 Jag strålades 20 gånger och äter nu antiöstrogen, Letrozoll. 
 
 Jag har förstått att andra me min tumör bild har fått cytostatika, men det fick inte jag. Bör jag vara orolig över det?
 SVAR:
 Hej, Du anger inte vilken grad tumören hade, det spelar troligen roll för hur stor effekt cytostatika skulle kunna ha.
SVAR:
OK, då förstår jag. Graderingen efter operationen är klart mer tillförlitlig än den som gjordes på biospin, så den tycker jag att man ska bortse ifrån. Man har uppfattat att du haft en Luminal A-lik bröstcancer, och med den bilden blir tilläggsnyttan av adjuvant kemoterapi mycket begränsad. Jag får det till 1,4% skillnad i överlevnad efter 10 år med kemoterapi. D v s man måste behandla ca 70 personer med kemoterapi i vardera 4,5 månader för att en ska bli botad till följd av den behandlingen. Jag kan tycka att det är ett rimligt ställningstagande till att det är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för de obehag och de risker som behandlingen ändå medför.

Accepted Answer

Det står i den nationella algoritmen för hur man ska klassa i LA resp LB att man ska beakta Grad 1 för att kunna  klassa som LA även om Ki67 är högt.

Question 14

Hej! Jag är 36 år och har knölar i båda brösten som ömmar. Har haft det mellan menstruationerna denna gången. 
Har varit på mammografi och ultraljud. Ingen biopsi gjordes. Läkaren sa att det var svullna bröstkörtlar. 
När försvinner det? Är det farligt?

Accepted Answer

Hej, det går inte att säga om och när isf sådana knölar försvinner. Jag brukar snarare prata om "knöliga bröst" än knölar, och knöligheten kan variera en del med mensen och åldern, men man kan inte säga när exakt det lugnar ner sig. Brösten reagerar mycket på olika hormonella förändringar under livstiden, så visst finns det perioder med mer aktivitet/påslag och andra som är helt lugna.

Question 15

Hej, jag upptäckte en knöl i bröstet 5 dagar innan jag skulle på mammografi. Knölen har kommit ganska snabbt och är ganska stor. Ca 4 cm x 2 cm. Jag är öm där knölen sitter. På mammografin sa dom att jag kan få vänta minst 3 veckor på svar. Jag är väldigt orolig vad det skulle kunna vara, behöver jag vara det och ska det ta så lång tid att få svar?

Accepted Answer

Hej, svarstiderna varierar mycket i landet, men visst är det tufft att vänta på besked. Jättesvårt att förkorta din väntan med ett klokt svar! Utan mer information från bilder etc går det inte att säga vad det kan vara tyvärr, men visst är det mycket vanligare med godartade förändringar än cancer, tex cystor, bindvävsknölar etc.

Question 16

Hej!
Tack för möjligheten att ställa frågor!
Känner mig villrådig om hur jag ska göra, men vill inte belasta vården i onödan, ifall att det rör sig om ett helt naturligt läkningsförlopp.
Op. Tårtbit 12 april 2019 + Extra bit 30 april. Sedan cyto + strålning, Letrozol och Zoledronsyra. Inkapslat serom som gav besvär och tömdes januari 2020 20 ml + resp maj 10 ml. Det fortsatte att fyllas på, men nu utan besvär, så jag lät det vara. I november 2020 började bröstet förändras, med nya knöligheter, indragningar, missfärgning och ömhet på lite nya ställen, men fortfarande i anslutning till operationsområdet.
Om ca 1,5 mån har jag års kontroll nr 2, och undrar om jag behöver ta kontakt med Bröstcentrum innan dess, eller om jag kan låta det bero?
Tänker att lokala återfall i op.ärr inte är vanliga så här tidigt?
Eller överhuvudtaget?
Tack på förhand!
MVH
Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej! Tack för din hänsyn för vården - jag tänker att det du beskriver kan mycket väl vara efterdyningar av dina komplikationer (serom) och av strålbehandlingen, men det kan inte uteslutas att du kan ha återfall heller. Så jag skulle be din mottagning att tidigarelägga kontrollen och undersöka området!

Question 17

Känt smärta till och från i höger bröst sedan ca 3 månader. Även ömt om man tar på bröstvårtan. Har senaste 3 veckorna känt som en som en svullnad på ca 5×3cm i bröstet, känns som en fettklump som flyttar sig när jag trycker på den.  Är 35år, har hormonspiral sedan 3 år tillbaka och har ej mens sedan jag fick spiralen. Jag är orolig att det är cancer

Accepted Answer

Hej, känner du en knöl bör du ju söka din husläkare för en undersökning. Men tänk på att det är mycket vanligare att det inte är cancer än att det är det!

Question 18

Hej! Jag har en hård orörlig knöl i mitt vänstra bröst. Den sitter i slutet på bröstpartiet och är helt synlig och buktar utåt. Den är röd i färgen och gör inte ont. Har haft den länge nu och den har inte vuxit. Är ungefär lika stor som en liten ärta. 

Är 23 år gammal och tänkt att man i min ålder inte brukar få bröstcancer. Men bör jag oroa mig?

Accepted Answer

Hej, det låter mer som en inflammerad talgkörtel eller liknande för mig, de brukar sitta mycket ytliga. Men visa upp det hos vårdcentralen så får du en bedömning.

Question 19

Cellförändring i bröstet är det cancer

Accepted Answer

Nej, det finns cellförändringar som inte är cancer och heller inte behöver bli cancer.

Question 20

Hej
Jag blev återkallas efter min andra mamografi (42 år) Detta på grund av en "ospecifik förtätning".
Första mamografin genomfördes utan anmärkning.
Nu på återbesöket, fick jag först göra ny mammografi och sedan ultraljud. Var även beredd på att ta vävnadsprov. Dock inte att det skulle sluta med tomoguidad mellannålsbiopsi.
Det verkar som de flesta som man tar prov på tas det cellprov på via ultraljud.
De säger att den 1 cm stora förändringen ser benign ut och att detta bara är gjort för säkerhets skull. 
Men oron gnager hela tiden i bakgrunden. 
Hur vanligt är det att det görs dem typen av biopsi och innebär det då att de har en starkare misstanke ändå?
Vad står ospecifik förtätning för? Är all förtätning cancer eller förstadie?

Accepted Answer

Hej, det låter inte oroväckande om de ändå säger att det ser benignt ut! Antagligen såg de förändringen bäst på mammografi och är bra på tomografi, och då väljer man ju just den metoden. Inte alla förändringar syns lika väl på ultraljud. Så det betyder bara att det var den bättre metoden för dig, och säger inget om hur misstänkt själva förändringen var.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Hej.

Vad innebär Abemaciclib -> Immunterapi?

Mobbad på jobbet pga cellgifterna

Skiftarbete kopplat till bröstcancer

Letrozol

Min cancerbehandling

Kurator/psykologstöd?

"Försämrad blodtillförsel till hjärnan"

Konstig svullen känsla i armhålan

Mjölkkörtlar i armhålan?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss