September 2020 genomgick jag en tårtbitsoperation vid höger yttersida mot armhålan samt att de tog bort en lymfkörtel. Nu flera år senare så känns det som att ärrvävnaden har blivit hårdare, inte direkt knutig utan mer ”tjock” och har flyttat sig lite nedåt och bakåt. Den har också blivit öm. Det innebär bland annat att bh-n irriterar och det skapar mer ömhet. Är det pga att jag blir äldre som ärrvävnaden förändras så? Jag har sökt lite här från tidigare frågor och googlat men hittar inte någon som beskriver likande problem.

Hej, jag tar nu Letrozol och väntar på analyssvar efter min operation. Det är möjligt att jag behöver cytostatika. Jag förstår inte skillnaden på cytostatika och atomatashämmare. Båda ska väl döda cancerceller? Så varför behövs båda?

Har ätit Anastrazol 7-8 månader. Tappar allt mer hår, börjar bli tunnhårig. Söker ett svar på hur det blir framöver. Kommer hårstråna tillbaka efter avslutad beh. eller är det oåterkalleligt?

Upptäckte en förändring på ena bröstvårtan för några veckor sedan. Det är ett litet område som är hypopigmenterat på ena bröstvårtan. Var hos vårdcentralen där en läkare kände igenom brösten utan några anmärkningar men tog bilder på denna hudförändring och skickade till bröstenheten. Har fått en tid i slutet på augusti men oron håller på att äta upp mig, är livrädd för bröstcancer. Är 29 år gammal och hade förra året långdragna bröstbölder i båda brösten efter ett fåtal veckors amning. Får panik då jag spenderade så mycket tid på bröstenheten i samband med det och fick tömma brösten flera gånger. Gjorde en mammografi i samband med detta där inget tydde på något konstigt. Hur orolig bör jag vara för denna förändring? Tycker jag ser nya förändringar på den brösten varje dag nu.

Hej. Ańne 1. Har begärt av min onkolog att skriva en behandlingsremiss, för att flytta vården till ett annat sjukhus, i en annan region. Har dem rätt att förhala remiss beslutet ? trots att jag begärt att flytta vården snarast möjligt. 2. Har spridd BC, önskar remiss till annat sjukhus, för att ta bort mina metastaser på levern med ultraljudsablation. Har pratat med sjukhuset ifråga,dem utför det på patienter med spridd BC. Sjukhuset avgör om det är möjligt. Kan min onkolog neka mig det, för han tycker att det är onödigt?

Hej! Jag har nu fått höra att risken för att sköldkörteln blivit skadad vid strålbehandling är stor. Och att man inte märker något alls förrän upp emot ett halvår senare? Min sista dag (fem dagar - tre veckor) för andningsstyrd strålning var den 26 april Så klart jag blev rädd. Hur stor är risken?? Min läkare har öht inte nämnt något alls om den biverkningen/risken? Så här står det bl.a. i min journal: Opererad 230124 för en pT1N1 luminal HER2 negativ bröstcancer. HER2 2+ men ISH negativ. Vänstersidig bröstcancer, adjuvant behandling. Hals, fossa, infra- och supraklavikulärt axiller utan anmärkning. Extern strålbehandling mot vä bröst + reg lgll inkl IMN 1-3, DIBH. 2,67 Gy x 15, till totalt 40,05 Gy Jag kommer att ställa frågan till min läkare så småningom men just nu tror jag att jag får snabbare svar från er.

Jag opererades för bröstcancer 2018 och efter operation och röntgenbehandling har jag behandlats med Anastrozol. Då sas det att jag skulle ta dessa tabletter i 5 år. Senare har jag läst att det skulle vara bättre att fortsätta i ytterligare 5 år. Vad säger ni? I det årliga brev jag fick från sjukhuset i november 2022 uppfattar jag det som om behandlingen skulle avslutas i slutet av detta år. Jag fyller 86 i sommar.

Hej! Jag är 47 år och har behandlats med Tamoxifen sedan september 2018. Gjorde då mastektomi, cellgiftsbehandling och strålning. Hormonkänslig cancer DCIS. Nu har det snart gått 5 år och sooom jag har längtat till den dagen. Tiden med Tamoxifen har varit jättetuff. Mycket biverkningar i form av stor trötthet, vallningar, stelhet, förändrad sinnesstämning/humör, ingen sexlust överhuvudtaget. Jag har gjort allt för att ge kroppen och mig själv en chans att må så bra som möjligt. Äter regelbundet och till största del hälsosamt, tränar regelbundet, sover 8-9 timmar/natt, ger mig själv tid för återhämtning och saker jag tycker om att göra. Men på grund av trötthet/matthet är jag ofta tvungen att välja bort aktiviteter, människor och tillfällen då jag helt enkelt inte orkar. Min man och jag har ett fint äktenskap men det är en stor sorg för oss båda att min sexlust helt enkelt inte existerar längre. Har motiverat det så för mig själv att det är en begränsad period och eftersom att alternativet är en större risk för återfall, ja då är det inte ett val jag behöver fundera över. Jag kör på och gör allt jag kan för att få vara kvar i mitt fantastiska liv med mina barn, barnbarn, man och alla andra som jag älskar. Men…så läste jag nyligen att det är många som rekommenderas att fortsätta behandlingen med Tamoxifen även efter fem år och att vissa som slutat fått cancer tillbaka efter avslutad behandling med Tamoxifen. Luften har gått ur mig och jag känner mig så otroligt nedstämd av detta. Så jag förstår att det är individuellt men undrar… Är det troligt att jag blir rekommenderad fortsatt behandling? Finns det alternativ till Tamoxifen som ev har mindre biverkningar? Kan man äta en lägre dos och på så sätt få lindrigare biverkningar men ändå ett gott skydd? Finnes det någon ny tillförlitlig forskning inom detta område? Älskar mitt liv och har stort stöd på alla sätt men jag är så trött på att inte känna igen mig själv. Att inte känna lust till mannen jag älskar och i normala fall åtrår mycket. Tack för ert fina arbete 💕

Hej, jag undrar hur prognosen för specifikt metastaserad hormonkänslig her 2-negativ bröstcancer ser ut idag? Jag behandlas med ibrance och letrozol under ett år med regelbundna kontroller. Mina metastaser i lungor har krympt till knappt synliga och i nyckelbenet har jag tumör som även den svarat bra hittills. Min läkare ger mig inte svar.

Hej, Jag har metastaser i lunga och nyckelben och har nu svarat bra på hormonbehandling på mycket kort tid att tumörerna i lungan inte längre syns på röntgen. Jag läste någonstans om de är mikroskopiska att det finns en minimal chans att få bort cancern helt och hållet, åtminstone under långa perioder. Är ett sådant utfall inte möjligt för mig utifrån att jag även har spridning i skelett? Hypotetiskt sett, om metastaserna i lungan försvinner, skulle jag kunna operera bort nyckelbenet och hoppas på att förloppet framåt blir så långsamt det bara kan? Anledningen till att de inte opererar den lokala spridningen i nyckelbenet säger läkaren framförallt beror på spridning i lungan.