Visar 10 av 5968 träffar

Fått tillbaka mens trots behandling med Tamoxifen

2023-06-20
Hej, Jag är 43 år och genomgick min cellgiftsbehandling i början av 2021 då min mens också försvann. Började med Tamoxifen i Augusti 2021 (nästan 2 år nu). Har inte haft mens över huvud taget, men gjorde en gynundersökning nyligen då läkaren konstaterade att jag har aktivitet i båda äggstockar och nu har jag fått mens igen. Jag fick hösten 2022 minska dosen Tamoxifen (äter bara varannan dag nu) då jag kämpade med svåra biverkningar. Funderar nu väldigt mycket på mängden östrogen min kropp producerar och om den lägre dosen Tamoxifen fortfarande är verksamt och ger skydd då jag uppenbarligen fått tillbaka min mens?
Visa svar
Svar:
Hej. Det är svårt att veta om det är den minskade mängden tamoxifen eller inte, som bidragit till att menstruationen kommit tillbaka. Det är inte ovanligt att den gör det, även om man äter den ordinerade "normal-dosen".
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fått tillbaka mens trots behandling med Tamoxifen

Frågor kring CDH1

2023-06-18
Hej, Jag hade bröstcancer (lobulär cancer) 2020, opererades (mastektomi) samt efterbehandlingar i form av cellgifter och strålning. Äter nu tamoxifen sedan hösten 2020. Jag fick förfrågan att delta i onkogenetisk studie vilket jag ville, då vi har flera i släkten som har haft eller har bröstcancer. Min mamma har bröstcancer (lobulär/spridd sedan flera år tillbaka, men letrozol håller henne i liv), morfar (avliden 1990) med tjocktarmscancer, morbror i liv ( har haft tjocktarmscancer/efterbehandlingar), kusin till min mor i liv (tidigare lobulär cancer), 2 fastrar till min mor över 90 år gamla och har tidigare haft (bröstcancer/lobulär). Deras far, dvs. min mors farfar avled i magsäckscancer i 70 årsåldern. Min fråga är: jag har nu blivit erbjuden MR-scan och mammografi, vilket jag tackat ja till. Jag är 47 år gammal. Läkare vill även att jag ska genomgå gastroskopi. Jag klarar utan problem alla behandlingar som jag fått tidigare, men har ett trauma sedan barndomen då jag höll på att kvävas. Jag klarar inte av gastroskopi utan narkos då processen skulle vara en skräckupplevelse. Det skulle med andra ord inte hjälpa mig med lugnande i denna fråga. Min fråga är därför kan man få narkos för detta, pga av att traumat skulle utlösa panikattack i vaket tillstånd fråga 2) behöver jag operera bort hela magsäcken? Ska detta göras omgående pga av genen? I så fall kan man ju skippa gastroskopin och direkt plocka bort hela magsäcken. Om det ändå förväntas göras på sikt är det då inte bättre att göra det innan jag fyllt 50. Min släkt är väldigt stor då min mor har fem syskon. Har också själv barn, vilka de lovat ska få ta blodprov för att se om de har genen när de blir vuxna. Ska alla som har genen, inklusive deras barn (mina kusiner) ta bort sina magsäckar och bröst? Hur ser rekommendationerna ut? Specialisten som jag talat med föreslog 1) magsäcken först 2) mitt andra bröst senare, då jag äter Tamoxifen som funkar för mig trots flera biverkningar kan jag stå ut. Men pga av ryggproblem (diskbråck) skulle det underlätta för mig att ta bort det andra bröstet också för att få balans i kroppen/ryggen. Jag gör allt vad jag kan för att sköta mig, har aldrig druckit eller rökt, måttlig med mat och rör på mig. Kan jag göra något mer för att motverka min CDH1 gen? Tack på förhand! Vänliga hälsningar Erika
Visa svar
Svar:
Hej, du skriver inte att man har hittat en ärftlig mutation i CDH1, som också kallas "E-cadheringenen", hos dig men jag gissar att det är på det sättet. Ärftlig mutation i CDH1 är en sällsynt orsak till ärftlig bröstcancer i vår del av världen. I Nya Zeeland är det dock inte helt ovanligt då det finns en mutation som fned en ökad risk för en speciell typ av cancer i magsäcken, "diffus magsäckscancer", och även en ökad risk för lobulär bröstcancer hos kvinnor. Riskerna är så pass höga att man rekommenderar regelbunden uppföljning (årliga gastroskopier med biosier för magen och MR/mammografi för brösten) av båda dessa organ. Riskreducerade operationer är också en möjlighet, men var och en måste förstås fatta ett individuellt beslut om den saken efter att ha fått tydlig information. Man bör kunna få sova under en sådan gastroskopiundersökning av magen då det är en mycket angelägen undersökning att utföra. Det behövs kanske inte narkos som vid en operation, men stark medicinsk behandling som gör att man somnar under undersökningen. Även om du tänker dig en operation så är det rimligt att först göra en gastroskopi. Beträffande i vilken ordning du ska ta itu med mage och bröst så tycker jag att det du har blivit föreslagen låter rimligt. Magen först och bröstet sen.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Frågor kring CDH1

Axillutrymd - risker med att få kortisonspruta samt EMG-EnEG?

2023-06-14
Hej, Jag är axillutrymd och har pga det fått en nervskada som orsakar vingscapula. Då jag får mkt ont i axeln/överarmens muskler pga detta erbjuder ortopedläkaren dels att göra en EMG-EnEG samt en injektionsbehandling av kortison mot en eventuell internal impingement. Min fundering är nu om det finns någon risk med dessa undersökningar/behandlingar och om det kan orsaka eller öka risken för lymfödem i armen? Vänligen Viktoria
Visa svar
Svar:
Hej! Jag kan inte se att de åtgärder som föreslagits riskerar att öka risken för lymfödem.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Axillutrymd - risker med att få kortisonspruta samt EMG-EnEG?

Journal svar och återträff med läkare om 2,5 vecka

2023-06-14
Har läst detta i min journal nu men skall inte träffa läkare förrän om 2,5 vecka och undrar vad nedan betyder? Bild- och funktionsdiagnostik Har nu varit på ny mammografi där man ser ett 5 mm stort område med mikrokalk vänster bröst klockan tolv, M2. Ultraljud visar ett 5 mm stort område med högekogena mikroförkalkningar vänster bröst klockan tolv, U2. PAD/cytologi Biopsier visar cylindercellshyperplasi med atypi, B3. Multidisciplinära vårdkonferensens rekommendationer Exstirpationsbiopsi efter indikering.
Visa svar
Svar:
Hej! Enligt svaret ovan har man inte sett någon cancer men lite cellförändringar och tycker därför att man ska ta bort hela förändringen för säkerhets skull. Men det är bättre att du får mer information på ditt läkarbesök.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Journal svar och återträff med läkare om 2,5 vecka

DCIS

2023-06-14
Hej! Jag är 77 år. Är kvinna. Mina två systrar är båda avlidna. Min yngre dog i bröstcancer vid 63 års ålder. Min äldsta dog i höstas av konsekvenserna av bukspottkörtelcancer. Jag själv screnas en gång om året då jag har några så kallade IPMN (slemproducerande cystor) i bukspottskörteln. Jag kände i november -22 en knöl i bröstet. Fick tid för undersökning. Mammografi gjordes. Man hittade avvikande celler i cellprovet. Ultraljud gjordes i två olika omgångar då man även tog biopsier. 3 styck varje gång. Totalt 6 styck. Inget fynd gjordes. Det beslöts ändå att göras en operation, vilket skedde den 13 december. Man tog en tårtbit. Det visade sig vara DCIS. Enligt rapporten från onkologen var den radikalt borttagen. Jag fick sedan strålning vid 5 tillfällen. Ur journalen: ”Patient som är opererad i mitten av december 2022 i höger bröst och det visade en radikalt avlägsnad DCIS grad 2 med 26 mm med komedonekroser”. Det har hela tiden varit jobbigt med området kring ärret efter operationen i december. Jag fick tid för en undersökning i maj i år. Mammografi gjordes. Man tog cellprov det visade sig vara A-typiskt. Ultraljud gjordes samt biopsier togs. Inget fynd hittades. Jag har jättesvårt att känna mig trygg med vetskap om utfallet av förra gången då man var övertygad om att det inte var något och så visade det sig vara förstadium. Det blir så mycket dels att oroa sig för cystorna i bukspottkörteln och för att det kan eller kommer att bli bröstcancer. Jag har bett att få träffa läkare och har fått tid den 19 juni. Det var dock inte planerat någon uppföljning utan jag fick säga till om att få träffa läkare. Behöver det inte följas upp? Dels på grund av A-typisk dels på grund av att biopsierna absolut inte är heltäckande. Anteckning i journalen på det sista fallet, nu i maj/juni lyder:1. ” En konsistenökad förändring ärrnära höger bröst”. 2. ”Man har kodat 2 bilateralt med mammografi och med ultraljud 3 på höger och 1 på vänster sida. Motsvarande ärrområdet och palpfyndet ses en 15 mm stor oklar förändring som man tagit cytologi på. Axiller u.a. 3. ”Corebiopsi är helt benign. Man ser skleros vilket kan stämma väl med röntgenfyndet” Jag är jättetacksam för svar och stöd har jättesvårt att koppla bort det hela. Det vore underbart om det jag fick svar innan måndagen då jag skall träffa läkaren men förstår att det är att begära för mycket. Min sambo sedan över 30 år har sedan ett antal år Parkinsons vilket inte gör det hela lättare.
Visa svar
Svar:
Se tidigare svar på samma fråga.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
DCIS

DCIS

2023-06-14
Hej! Jag är 77 år. Är kvinna. Mina två systrar är båda avlidna. Min yngre dog i bröstcancer vid 63 års ålder. Min äldsta dog i höstas av konsekvenserna av bukspottkörtelcancer. Jag själv screnas en gång om året då jag har några så kallade IPMN (slemproducerande cystor) i bukspottskörteln. Jag kände i november -22 en knöl i bröstet. Fick tid för undersökning. Mammografi gjordes. Man hittade avvikande celler i cellprovet. Ultraljud gjordes i två olika omgångar då man även tog biopsier. 3 styck varje gång. Totalt 6 styck. Inget fynd gjordes. Det beslöts ändå att göras en operation, vilket skedde den 13 december. Man tog en tårtbit. Det visade sig vara DCIS. Enligt rapporten från onkologen var den radikalt borttagen. Jag fick sedan strålning vid 5 tillfällen. Ur journalen: ”Patient som är opererad i mitten av december 2022 i höger bröst och det visade en radikalt avlägsnad DCIS grad 2 med 26 mm med komedonekroser”. Det har hela tiden varit jobbigt med området kring ärret efter operationen i december. Jag fick tid för en undersökning i maj i år. Mammografi gjordes. Man tog cellprov det visade sig vara A-typiskt. Ultraljud gjordes samt biopsier togs. Inget fynd hittades. Jag har jättesvårt att känna mig trygg med vetskap om utfallet av förra gången då man var övertygad om att det inte var något och så visade det sig vara förstadium. Det blir så mycket dels att oroa sig för cystorna i bukspottkörteln och för att det kan eller kommer att bli bröstcancer. Jag har bett att få träffa läkare och har fått tid den 19 juni. Det var dock inte planerat någon uppföljning utan jag fick säga till om att få träffa läkare. Behöver det inte följas upp? Dels på grund av A-typisk dels på grund av att biopsierna absolut inte är heltäckande. Anteckning i journalen på det sista fallet, nu i maj/juni lyder:1. ” En konsistenökad förändring ärrnära höger bröst”. 2. ”Man har kodat 2 bilateralt med mammografi och med ultraljud 3 på höger och 1 på vänster sida. Motsvarande ärrområdet och palpfyndet ses en 15 mm stor oklar förändring som man tagit cytologi på. Axiller u.a. 3. ”Corebiopsi är helt benign. Man ser skleros vilket kan stämma väl med röntgenfyndet” Jag är jättetacksam för svar och stöd har jättesvårt att koppla bort det hela. Det vore underbart om det jag fick svar innan måndagen då jag skall träffa läkaren men förstår att det är att begära för mycket. Min sambo sedan över 30 år har sedan ett antal år Parkinsons vilket inte gör det hela lättare. Jag är medlem i Bröstcancerföreningen Johanna Göteborg Många hälsningar Anne-Marie
Visa svar
Svar:
Hej! Det är förstås svårt att låta bli att vara orolig, särskilt som du har haft en tidig form av cancer tidigare. Det låter dock på corebiopsin som att det är en helt godartad förändring, och corebiopsi är ett bättre prov än cytologi. Det är väldigt bra att du får träffa läkare och jag hoppas att du ställer alla frågor du kommer att tänka på, så att du kan känna dig tryggare sedan.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
DCIS

Olika textur?

2023-06-14
Hej. När jag undersöker mina bröst med släta fingrar känner jag min vanliga knölighet. Tycker att jag känner dem ganska väl. Jag läste någonstans att man skulle använda ganska hårt tryck så det gjorde jag sist. Det ledde till att jag borrade ned fingertopparna mellan knöligheten. Då kände jag som knappnålshuvudstora utbakningen mellan knölarna. Jag var tvungen att borra in fingertoppen ganska hårt för att känna det. Som små knottror liksom. Kan känna detta på ett ställe i vänstra och på ett ställe i högra. Skall detta kollas upp? Fick blåmärken dagen efter och kan inte sluta undra om jag stött på något dåligt. Är 35 år.
Visa svar
Svar:
Hej! Man ska inte behöva klämma så hårt att man får blåmärken. Lagom är bäst, även i detta fall. Bröstkörtelvävnad är knölig och kan också vara lite småknottrig. Sannolikt är det normal knölighet du känner, men det är förstås svårt att säga säkert utan att undersöka, så det är bra om du kollar upp det hos läkare.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Olika textur?

Brännande känsla i bröstet

2023-06-14
Jag har under en tid känt en brännande känsla i höger bröst. Det kommer och går, ibland med veckors mellanrum. Vet ni vad det kan bero på?
Visa svar
Svar:
Hej! Värk och obehagskänsla i brösten är väldigt vanligt och oftast inte något farligt. Man vet inte riktigt vad det beror på men bröstvävnad reagerar mycket på hormoner i kroppen, och kan svullna upp vilket i sin tur kan ge ömhet. Dina obehag kan också komma från muskeln under bröstet eller huden. Om det är nytillkomna besvär kan det ändå vara bra att kolla upp det på vårdcentralen.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Brännande känsla i bröstet

Fasta

2023-06-08
Hej, Jag undrar hur ni ser på att fasta innan cytostatikabehandling. Jag har trippelnegativ bröstcancer som spridit sig till bland annat binjure, lever, hjärna, lunga och Skelettet. Jag har blivit rekommenderad av en vän att fasta 1 dygn innan (vatten får jag dricka). Detta för att minska dåligt mående av cellgifterna men oxå för att öka dess effekt. Vänliga hälsningar
Visa svar
Svar:
Hej. Det är ingen strategi som jag vare sig brukar föreslå eller rekommendera. Kroppen behöver både energi och salter för att kunna läka de normal celler som skadas av cytostatika. Ibland är det så att en del har biverkningar av behandlingen som påverkar livskvaliteten ganska mycket och då kanske det kan vara en strategi för någon, men säkerligen inte för alla. En del mår bättre av att äta ordentligt innan behandlingen, och vissa vill ha extra vätska med salter och sockerarter (tex vätskeersättning) så det varierar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fasta

Trastuzumab biverkningar

2023-06-08
Hej jag slutade med cytostatika 27/3 och strålning för 1 vecka sedan. Har nu fått Trastuzumab 2 ggr och mår jättedåligt med ont i leder,aptitlöshet,smakförändringar och svettningar. Har Her 2. Kan man bara sluta eller finns något alternativ. Vill ju gärna inte få tillbaka tumören som opererades bort 7 december ( 17 mm)
Visa svar
Svar:
Hej. Ibland avbryter vi behandlingen om biverkningen är för jobbiga för patienten. Jag vet inte om du också fått hormonsänkande behandling också, så det är svårt att svara på om det beror på trastuzumab eller annat läkemedel. Jag tycker att du ska prata med din läkare. Det finns inte något alternativ till trastuzumab.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Trastuzumab biverkningar

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss