Frågor & svar

Question 1

Jag är en 61-årig kvinna som den 7/1-21 opererade bort en 16 mm malign  knöl i vä bröst, samt portvaktskörtel. Var på återbesök hos kirurgen idag och han sade att allt såg bra ut. Men onkologen hade en frågeställning, de vet inte om jag ska efterbehandlas med strålning eller cytostatika, så de har skickat proverna till en patolog i, tror jag Lund (utländsk läkare). Det är tydligen en alldeles ny undersökning som kan ge svar på vad som är bäst. Han menade att för ett år sedan skulle jag ha fått cytostatika. Jag undrar om ni vet vad det handlar om. Jag tycker att det känns jobbigt att vänta på svar. Jag har ju läst om att all cytostatika inte orsakar håravfall, men den här kirurgen verkade inte bry sig om en sådan vinkel.

Accepted Answer

Hmm, jag kan gissa att det handlar om en sk genexpressionsanalys som kan ge ytterligare vägledning vid beslut om huruvida man ska föreslå cytostatika.

Den   cytostatika som kan bli aktuell kommer i så fall rimligen att leda till tillfälligt håravfall.

Question 2

Hej! 2012 fick jag bröstcancer. Operation, strålning x25, Tamoxifen i 5 år. 2015 opererade man bort mina äggstockar efter att man upptäckt en endomitrios. Vallningarna jag hade fått efter cancern blev nu ännu värre. De har hängt i sedan dess. Jag har "roat" mig med att några dygn räkna antalet vallningar och det är 15 - 25 per dygn... Fråga: kan jag göra något åt dessa vallningar? Det är inte utan att det är jobbigt med dem och jag skulle inte sakna om de försvann.

Accepted Answer

Du kunde ju få prova att använda t ex venlafaxin. Det finns stöd för att det kan hjälpa. Jag brukar låta mina patienter börja med 37 mg i ca 3 veckor och om det inte biter 75 mg upp till en total behandlingsperiod på 2 månader innan man utvärderar om det funkar. Ifall det funkar och man inte far illa av det, går det förstås bra att fortsätta.

Question 3

Jag har frågat många frågor här då det är lättare än att nå sin egen onkolog för samtal. Jag hoppas att detta kan bli sista frågan. Förstår om det kan bli svårt när man frågar många olika. 49 år. Haft en HER2+ 17 mm ki-67 på 57% 100% ER o 95% PR som man i somras startades neoadjuvant behandling Paklitaxel och dubbelblockad o sedan planerades EC X3 och sedan operation. Efter 7 gånger med Plaxitaxel var tumören fortfarande 17 mm och jag fick välja antingen operation eller fortsätta. Jag valde operation mest pga rädsla då jag fått höra att tumören smälter bort så lätt och jag själv trodde att jag inte svarade på behandling fullständigt. Man sa från onkologen sa man kunde göra vilket som. Dessvärre visade det en makrometastas i SN som jag inte visste om (då hade nog det varit lättare med att välja att stå kvar på cytostatika) med aktiva tumörceller o även tumören med aktiva celler ungefär som tidigare men ki-67 hade sjunkit till 8 % vilket ändå visar svar.  Däremot ingen HER amplifiering längre pga enl onkolog heterogenicitet alt bortbehandlat men tydlig HER2 pre cytostatika. Axillutrymning några veckor senare som inte visade malignitet i någon av dessa 12 körtlar. Hade då 2 mån uppehåll i cytostatikabehandlingen varför helt regelbundna menstruationer kommit igång igen. Tumör o metastas var starkt E och P känsliga. Står nu på EC men trots detta helt normala menstruationer. Planen från onkologen är att inte förlänga cytostatika pga viktigt med endokrin behandling vilket jag förstår. Min rädsla (som jag verkligen jobbar med för att nu inte känna) är ändå att EC inte har någon effekt alls på kvarvarande systemiska tumörceller eftersom ki-67 är så lågt. Tänker att EC i detta läge tar bara mina egna snabbväxande celler men tar inga tumörceller om ki-67 är på 8%. Kan de kommit in i vilofas o inte nåbara såhär? Min rädsla (igen dessvärre kommer rädslan in) är att jag kommer ha högre risk för återfall när hela cytostatikabehandlingen inte genomfördes som det skulle trots att jag får EC nu efteråt. Tänker också att man ev skall lägga till LnRH analog direkt ihop med Tamoxifen pga blödningarna. (Min egen önskan är egentligen uterus o ovarier bort pga mångåriga blödningsrubbningar o ovarialcystor). Planeras också strålbehandlingar och ev Kalcyda om jag klarar EC bra vilket jag gör på basen av pre HER2+. Fick 70% av taxol. 

I denna långa och brokiga berättelsen är det prognos och risk för återfall jag funderar på. Jag tänker själv att jag haft grad 2 tumör och 80% överlevnad på 10 år men ev lite högre risk för återfall pga ej fullt program. Verkar detta rimligt? Mvh

Accepted Answer

Hej 

det är lätt att förstå och känna att ditt huvud är fyllt av tusen tankar. Jag kan inte ge en procentuell prognos, och kanske är det inte heller det viktigaste? 

Jag tänker såhär om ditt resonemang om Ki67: Jag håller inte med om att det låga värdet skulle indikera att det inte fungerar med EC. Skillnaden i ditt fall i jämförelse med andra fall är att det i ditt fall finns en mätning av Ki67 under pågående behandling, det har vi vanligen inte. Hur är det med Ki67 i mikrometastaserna i andra fall i halvtid då vi byter från taxanbehadnling till EC? Ja det vet vi inte, men troligen i de flesta fall lägre än vid behadnlingsstart skulle jag tro. Man kan inte ta ditt Ki67värde som intäkt för att EC inte skulle bidra till att förebygga allvarliga återfall i ditt fall.

EC brukar påverka äggstockarna mer än EC, skulle ändå gissa att mensen försvinner inom kort. Men det kan man ju följa upp med provtagning när kemoterapin är överstånden.

Du ska inte ge tappt, läget är inte hopplöst, långt därifrån!

Question 4

Jag är 67 år och opererades  2009, för HER2 negativ Elston grad II, duktal cancer, 2 tumörer 1 på 13 mm och 1 på 10 mm. Den större tumören visar ER 95%, PR 95%, Ki67 18%. ingen spridning till lymfkörtlar. Behandlats med strålning och tagit iTamoxifen i 5 år.
Jag har stora problem med torra slemhinnor och urinvägsinfektioner, och urenit. Har använt hormonfri vaginalgel i flera månader men tycker inte det hjälper tillräckligt. Skulle jag kunna använda t.ex. Blissel som vad jag förstår innehåller mindre hormoner än Vagifem som jag använde innan cancern?

Tacksam för svar!

Accepted Answer

Hej, ja, jag anser att du kan det. Hormonnivån är mycket låg och man har inte kunnat påvisa någon effekt av sådan behandling ute i kroppen.

Question 5

Glömde tidigare ange min ålder..jag är 55 år.

Accepted Answer

Tack .-)

Question 6

Hej!
I somras upptäckte jag en ärtstor knuta i armhålan. Min läkare kände inte den alls.. men jag fick ändå göra ett ultraljud då jag var orolig. De upptäckte inget konstigt på ultraljudet...kunde inte se nån knuta. 
Men jag känner fortfarande den efter ett halv år...dock oförändrad. Behöver jag känna mig orolig o gå vidare med detta...eller är ultraljudet såpass tillförlitligt att jag kan släppa det.

Accepted Answer

Hej, sitter denna "ärta" kanske snarare i hud/underhud än på djupet? Isf är ultraljud mindre känsligt då man riktar in sig på lymfkörtlar som ligger djupare än t ex talgkörtelknölar (aterom) som är mycket vanliga i underhuden. Om din lilla knöl ligger ytligt och har inte ändrat storlek sedan din undersökning skulle jag avvakta ytterligare.

Question 7

Hej 
Jag är 44 år och återkallades från mamografi pga mikrokalk i vänster bröst, ultraljud visade en cysta som tömdes. Man gjorde en biopsi och på 1177 står det:" Screeningselekterad. Man har i vänster bröst sett ett 15 mm stort område med mikrokalki riktning kl 2-3, 7 cm från mamillen. Dessutom finns det 4-5 cm ventralt om detta område ytterligare mikrokalk (ej punkterad). Man har dessutom sett en förmoded cysta kl 3, 20 mm stor. Denna toms ultraljudslett och innehållet kasseras. Området kl 2-3 med kalk har stereotaktiskt biopserats och man har lagt in clips och kol Man kan har se tecken till radial scar med flat epithelia atypia. Man har dock Inte biopserat de förändringar som ligger ventralt om detta omráde"
Fråga: är detta tecken på bröstcancer? Och om det inte är det, vad är det då? Hur brukar man behandla det här?

Accepted Answer

Hej, för att diskutera fynden i detalj behöver du tyvärr vänta tills du träffar läkare. Inget som de har hittat talar för bröstcancer, men det finns möjligtvis lätta cellförändringar (flat epithelial atypia) som ofta opereras ut för säkerhets skull. "Radial scar" är ett röntgenfynd som "härmar" bröstcancer i sitt utseende på mammografi men som i de allra flesta fall är en bindvävsbildning, sällan innehåller även det cellförändringar. Även det brukar man operera ut för säkerhets skull.

Question 8

Hejsan, jag har en vätskefylld cysta med klar vätska dvs ofarlig.. Den dök upp 2 månader efter att jag hade gjort bröstlyft med implantat.. Till saken är att jag har nu vart och tömt den 2 ggr men den fortsätter å fyllas på hela tiden.. Nu senast tog det max 4 timmar innan jag kände att den var tillbax.. Inte fullt lika stor men drygt 2-3 cm i omkrets annars brukar den vara runt 4 cm.. Varför blir det så här, vad är det som gör att den fylls på så snabbt. Den sitter så tokigt till och blir öm då bygeln i bh ligger på just över den. Kan man be dem ta bort den kirurgiskt eller bara acceptera att den är där?
Jag ska fylla 45 om åldern har nån betydelse..

Accepted Answer

Hej! De flesta enkla cystorna försvinner med en eller några tömningar, vad störande att den kommer tillbaka så snabbt. Kirurgi mot cystor har inte gjorts på många många år, det brukar som tur vara helt onödigt. Så jag skulle ändå rekommendera tålamod och håller tummarna att den slutar fylla på sig!

Question 9

Hej, jag har under en längre tid sett förändringar på mina bröst.  För ett tag sen så kom det upp ett utslag/röd ”knöl” på vårtgården som la sig efter ca 4 veckor, den var lika stor som en femkrona ungefär. Den flagnade även och gjorde inte ont. Nu har fler röda fläckar/prickar uppkommit efter det på bröstet. Har ont ofta i brösten när man tar i dom, mer i ett utav dom, och får en smärtande känsla när man trycker under armhålan. Vilket även är ihållande och inte något som kommer och går. Jag har hittat en mindre knöl på ena bröstet men när man klämmer/trycker på hela bröstet så är det som en stor knöl som även gör ont. Har röda rodnader på båda brösten men lite mer på det ena och har stora blodådror som syns från en bra bit upp och som går hela vägen till bröstvårtan. Är inte helt hundra på om jag har så kallad apelsinhud (för har inte sett någon konkret bild på hur det ser ut) men det är ju ojämnheter/knottrigt på brösten. Är inte gravid och äter p-piller så har inte haft mens på länge. Ibland kan brösten/vårtgården klia så himla mycket och ibland så är mina bröstvårtor inåtvända lite. När jag även lyfter mina händer över huvudet kan man se att det är något som sticker ut lite under vårtgården på ena bröstet. Borde jag kolla upp detta? Tacksam för svar. 
Jag fyller 24 år iår.

Accepted Answer

Hej, dina symtom låter väldigt vanliga för din ålder och inte alarmerande för någon farlig åkomma. Hudförändringarna du beskriver verkar komma och gå och dyka upp på olika ställen på bröstet vilket inte stämmer överens med ett ursprung i själva bröstet, det låter mycket mer som eksem/överkänslighet. Ömhet i brösten i mycket vanlig, och då det viktigt att man inte klämmer på hela bröstkörteln på en gång, för då känns allt bara som en enda ömmande knöl. Lite i taget ska man klämma och inte "ta ett grepp". Och blodådror bildas för att försörja bröstvävnaden, så de blir tydligare i relativt stora eller aktiva bröst. 
Har du hitta en knöl så får du visa upp den för din husläkare, annars tycker jag dina symtom stämmer väl överens med en normal utveckling i din ålder.

Question 10

Hej efter mastektomi jag strålades 15 gånger juni 2020. Hade multifokal BC  Hade en 15mm trummor i limfkörtel, nu efter 8 månader har fortfarande ont  i tygen exakt bakom opererade plats. Är det biverkning efter strålning eller något annat?

Accepted Answer

Hej, det kan ha både med ärrbildningen och med strålningen att göra. Bra att kolla upp det med dina läkare tycker jag!

Question 11

Hej,

Jag gjorde en mastektomi med axillarutrymning igår, bildas lite sårvätska på ett ställe nu men annars mår jag rätt bra än i alla fall. Tänkte kika när ni rekommenderar att en kan börja tänka på att styrketräna nederkroppen och överkroppen igen och hur länge bör man vänta innan en kan lyfta sin son (12kg) igen? Förstår om allt är rätt individuellt men finns det någon rekommendation eller känner man efter själv vad man klarar av? 

Och en sista fråga: Kan jag själv göra något för att förhindra lymfödem?

Accepted Answer

Hej! Först och främst (också angående din sista fråga) så är träning alltid bra. Men: efter din operation vill man undvika "skav" i sårområdet, dvs att hud och underlag gnider mot varandra. Det kan leda till mer vätskebildning som är ofarlig men ju också onödig. Nedre delen av kroppen brukar jag säga kan man träna direkt, alltså promenader, cykel (kanske inte mitt i snön...), styrketräning etc. Jogga mindre lämpligt då det guppar i bröstområdet! Styrketräna överkroppen hänger på vilka övningar du tänker dig. En bra grundregel är att man backar när det gör ont, men accepterar att det bara drar eller spänner lite. Och undvik snabba rörelser, håll koll på förnimmelser från operationsområdet igenom att köra långsamma övningar. 
Samma gäller sonen: känner du att du klarar av lyft av annat utan smärta så är det dags att prova. Lite försiktigt först.

Question 12

Jag är nu väldigt orolig då jag har läst lite om indragna bröstvårtor, anledningen till att jag har läst är för att jag är gravid (nu i v36) och oroade mig inför amningen. Har såklart nu läst att detta kan bero på cancer och därav min oro. Min ena bröstvårta har alltid varit lite indragen men kunnat komma fram vid stimulans men efter min förra graviditet (2018) så har den blivit "mer" indragen och har även ofta vitt illaluktande kladd i bröstvårtan. Och nu har jag även fått en liten knöl under den andra bröstvårtan, den känns lite varfylld. Nu mår jag väldigt dåligt och ska såklart söka vård men undrar om det finns någon annan anledning än cancer till allt det här. Kan förra graviditeten och amningen(ammade dock bara 4 månader då det inte fungerade så bra) ha något att göra med att det uppkom efter det??

Accepted Answer

Hej! Självklart kan bröstvårtan bli indragen av helt andra anledningar, cancer är inte den vanligaste orsaken! Många kvinnor har lite indragna bröstvårtor från start, och visst kan små inflammationer bakom bröstvårtan (som t ex vid mjölkstockning) förvärra detta. Har du illaluktande sekret i bröstvårtan så talar det för att det kanske finns inflammation bakom som underhåller indragningen och/eller förvärrar den. 
Det dumma är att det inte finns jättemycket att göra när bröstvårtan är indragen och man inte hittar någon cancer: det finns olika operationer som dock knappast hjälper i längden. Om du tycker att det är problematiskt under amningen kan du testa Nipplette som är som en liten sugpropp som får ut bröstvårtan - så kommer man åtminstone åt att spola rent etc.

Question 13

Hej
För snart 3 år sedan operedes mitt vänstra bröst bort(bröstcancer) Jag funderar på vilka ev. skador jag kan ha fått av strålningen. Jag strålade mot bröst och armhåla. 25 ggr. Så tacksam för svar.

Accepted Answer

Skador tycker jag är oförväntade saker som inträffar i samband med t ex en medicinsk åtgärd. Den absolut övervägande andelen efterverkningar av strålbehandling hör inte till denna grupp. Däremot har naturligtvis strålbehandling, liksom alla andra medicinska åtgärder med effekt på kroppen, även biverkningar. Det kan tyckas som hårklyverier, men låt mig jämföra med kirurgi: Man brukar inte kalla ärret på bröstkorgsväggen för en "knivskada", eller hur?

Nåväl, jag tror jag förstå vad du menar. Det finns akuta (korttids) och det vi kallar sena biverkningar (seneffekter) av strålning. Till de akuta räknas ffa rodnad och i många fall en ytlig hudömsning, som i synnerhet kan inträffa upp mot armhålan där strålarna träffar huden litet på sniskan. Hudreaktionen läker efter ett par veckor. Så sikt kan man istället få en ökad konsistens i vävnaden kanske även stramhet till följd av fibrosbildning i underhuden (=seneffekt). Vidare kan man, om axelleden träffats, få nedsatt rörlighet i axelleden av samma orsak, därför undviker man att stråla axelleden om det är möjligt. Och det är det vanligen.

Strålning mot lymfkörtelstationer kan, tillsammans med spridning till axillkörtlar och axillkirurgi bidra till utveckling av lymfödem i armen. Man kan även få lymfödem i huden över bröstet eller bröstkorgsväggen. Vid strålbehandlingen  träffas en liten del av lungan som ligger under där bröstet satt, och när man strålar lymfkörtlarna träffas även den översta delen av lungan. I den träffade lungvävnaden ser man i efterförloppet "ärr". Den delen av lungan fungerar inte heller normalt, det är dock en så liten del av lungans totala volym som drabbas så det har inte betydelse för lungans funktion i de allta flesta fall. Man kan i efterförloppet få en mer uttalad reaktion i lungan som kallas pneumonit, det kan komma veckor till någon månad efter avslutad behadnling och ger med sig, ibland efter kortisonbehandling.

Om man strålar på hjärtat kan det leda till besvär med hjärtat, i synnerhet om man får med hjärtats kranskärl. Detta är en fruktad biverkning som alla stråldoktorer är väl medvetna om och som gör att man infört allehanda regler för behandlingens planering för att undvika. Detta var ett stort problem när man inte hade invididuell strålplanering med CT  som vi har idag.

Det finns skrivna regler för hur våra strålbehandlingsläkare ska planera strålbehandlingen. I dessa regler ingår vilken behadnlingsdos man ska planera för vilken vävnad. Men det ingår även strikta regler för doser till det man kallar "riskorgan" (hjärta, lungor t ex) som man inte får överskrida. I vissa sammanhang står det t o m skrivet att man ska hellre se till att inte överdosera t ex lungan än att men ger full behandling till hela behandlingsområdet,, t ex till den del av bröstet som ligger längst från det oererade området. Man kan säga att strålbehandling är en av de medicinska åtgärder som man har bäst koll på. Man kan alltid gå tillbaka till strålplanen och se exakt hur mycket strålning som träffat envar punkt i kroppen.

All sk joniserande strålning som kroppen exponeras för kan utlösa en ny cancer, det gäller efter en rtg eller CT undersökning, till följd av radioaktiva utsläpp, som en konsekvens av den kosmiska strålning vi alla exponeras för och även efter strålbehandling. Risken för den enskilda patienten för detta är i de allra flesta fall (det finns undantag) mycket låg och ffa mycket lägre än den förväntade nyttan av behandlingen.

Du frågar vad jag kan förstå inte efter något speciellt, och det kan faktiskt vara så att man inte kan identifiera några större efterverkningar av strålningen såhär 3 år efteråt.

Question 14

Hej! Jag har en fråga om bröstundersökning. Jag är 21år. Min mamma hade bröstcancer när hon var 32år och jag vill undersöka mina bröst för första gången men jag vet inte om det är möjligt och var behöver man göra.

Accepted Answer

Hej, det finns en "bröstskola" på Bröstcancerförbundets hemsida och mycket information också hos Cancerfonden.
Har din mamma testas för någon genförändring när hon fick sin bröstcancer? Idag brukar man testa patienter som är så pass unga, och det skulle kunna ge dig information om din egen risk också. Om hon inte testades men vill diskutera det så bör hon vända sig till sin mottagning.

Question 15

Hej! Jag opererades för bröstcancer för den 12 januari 2021. På egen begäran gjordes en mastektomi av vänster bröst. Tumören var ca 1,5 - 2cm. Det jag nu undrar över är vad anteckningarna angående tumören som står i min journal betyder? Där står "invasiv duktal cancer, BRE 7, NHG-grad 2, ER 100 %, PR 100 %, Ki-67 18 %". Tacksam för svar. Hälsningar/Anna

Accepted Answer

Hej, jag hoppas verkligen att du får detaljerat svar på dessa värden av din läkare vid återbesöket, men i korthet så betyder det att tumören hade sitt ursprung i körtelgångsceller (duktal), var av mellangrad (BRE+NHG) dvs i mittfältet avseende avvikelser i cellutseende och "arkitektur", högst känslig för båda kvinnliga könshormoner och inte snabbväxande (Ki67; här ligger tumören ändå i en gråzon som kommer att tolkas av dina läkare). Sammanlagt inga ssk aggressiva egenskaper!

Question 16

Fick fått min BC 20190426 som jag själv upptäckte och som har spridit sig till skelettet.  C509 Ospecificerad lokalisation av malign tumör i bröstkörtel 

Jag har varit på screeningmammografi den20210125 och fått besked om att man inte ser någon tumör i bröstet. Jag undrar om detta kan vara sant och om hela tumörsjukdomen är borta, vilket jag frågade min läkare. Då svarade hon att så inte är fallet och att jag inte behöver gå på screeningmammografi eftersom de ser det på regelbundna CT-undersökningar.  Då e min nästa fråga? Kan man då lita på mammografin

Accepted Answer

Hej, en litet knepig fråga. Mammografiscreening gör man för att upptäcka cancer tidigt innan den hunnit sprida sig. Det betyder att om man lever med spridd cancer tillhör man en grupp där detta redan skett varför man kan säga att det inte är någon vits att gå på dessa undersökningar. Man kan hålla koll på bröstet på annat sätt som du antyder.

När det gäller ditt bröst måste jag gissa litet. Skulle tro att du fått någon form av medicinsk behandling som har varit framgångsrik  och kunnat driva tillbaka sjukdomen så pass att den inte längre syns i bröstet. Det betyder inte att sjukdomen är borta, men det är gott så, att den inte ger sig tillkänna längre.

Ja, man kan lita på mammografi, men lika litet som något annat så löser inte mammografi hela problemet med bröstcancer. De flesta upptäcks genom screeningen, men inte alla. I genomsnitt är det ändå en fördel.

Question 17

Hej, jag har fått svar att jag ska tillbaka efter mammografi (Sankt Görans sjukhus) för bilderna inte är tillräckliga för en bedömning osv. Nu blir jag extremt orolig!
 - är det nu så att de misstänker cancer? Eller kan det bero på att bilderna är dåliga? Eller skriver man bara det så man ska bli lugnad...
Tacksam för svar

Accepted Answer

Hej 

Å ena sidan finns det förstås skäl till oro. Man gör ju mammografi för att hitta bröstcancer. Tydligen behöver man göra fler undersökningar för att antingen utesluta eller påvisa en cancer.

Å andra sidan ska du veta att de allra flesta som blir återkallade inte visar sig ha cancer. Jag tog nyligen reda på av min mammografikollega Kristina Lång att man kan räkna med att ungefär var 5e av de som återkallas visar sig ha en bröstcancer. 4 av 5 har det inte.

Så snälla, ta inte ut något i förskott!

Question 18

Hej,
Jag är 41 år och fick bröstcancerdiagnos (hormonkänslig) Feb2020 och har genomgått operationer, cellgift (6st EC), samt strålning. Min mens upphörde efter halva cytobehandlingen vilket var ca juni/juli (jag hade regelbunden mens ända fram tills dess). Jag började med tamoxifen för nästan exakt 3 månader sedan. Och sedan igår så har jag för första gången sedan juni/juli fått blödning som påminner om mens. Jag har också nu i samband med blödningen haft molvärk över magen, dvs klassisk mensvärk. Är det möjligt att min mens är tillbaka? Är det bra eller dåligt? Jag undrar om det står rätt till? Bör jag bara orolig?
Tack för att ni finns till hands för oss!

Accepted Answer

Hej, du ska inte vara orolig! 

Din kropp återhämtar sig ju på ett naturligt sätt efter behandlingen. Och kom ihåg att tamoxifen gör nytta även om du menstruerar. Det är ju till skillnad från de läkemedel som tillhör gruppen aromatashämmare (letrozol, anastrozol och exemestan) som inte hjälper om äggstockarna är igång.

Jag tycker dock att du ska höra av dig till din mottagning för att diskutera om din bröstcancer var sådan att man rekommenderar sk ovariell supression som ett led i din behandling, d v s att " stänga av" äggstocksfunktionen i tillägg till din tamoxifenbehandling.

Question 19

Är det rätt uppfattat att lokala (och lokoregionala?) metastaser i princip är botbara och det finns en vits att upptäcka dessa tidigt? Vad gäller fjärrmetastaser gäller det att leva på och hoppas att de inte uppstår. Om de uppstår, så är livskvalitet avgörande, så att behandlingen inte blir mer plågsam än själva sjukdomen.

Accepted Answer

Ja, så skulle man ju kunna resonera. Du formulerar det litet avskalat. 

Jag skulle vilja lägga till eller påminna om att även möjilgheten att skjuta upp sjukdomsprogress är viktigt. Det kan ju leda till att man kortsiktigt får en påverkan på livskvaliteten som är negativ, som man förhoppningsvis får tillbaka senare.

Question 20

Hej,

Jag försöker att följa samhällsdebatten om olika aspekter av vaccinpåverkan på diverse grupper.

Jag har däremot inte hört något om kontraindikationer för vaccineringen. 

Vad finns det för eventuella hänsynstaganden (särskilt med tanke på tilltänkta "vaccinationspass") ism onkologiska sjukdomar (i mitt fall trippelnegativ cancer mammae, flera återfall)? Vem/vilka ska bevaka våra intressen?

Hälsningar,
Lena E.Blom

Accepted Answer

Jag vågar mig inte på att vara specifik i denna sak.  Det kan finnas olika prioriteringar i olika regioner. Målsättningen är ju tydligt uttalad att vi alla ska vara vaccinerade före midsommar. Även patienter med pågående behandling kommer att vaccineras jag uppfattar inte att det finns kontraindikationer som avser bröstcancerpatienter.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Ingen återkoppling till vårdenheten som orsakat skada

Vattengympa och strålning

Förändring i ena bröstvårtan

Bröstcancer i ung Ålder

Läsa på 1177

Sekretion från höger bröst

behandling av äldre

Bröstcancer?

Kan man lita på biopsin?

Kan man lita på vävnadsprov ?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss