Frågor & svar

Question 1

Hej,
Under en tid har jag upptäckt att jag har ont när jag trycker på höger sida av mitt vänstra bröst (på ”utkanten”). Det värker inte annars, utan enbart vid tryck. Det känns som ett blåmärke men inget man kan se med blotta ögat. Kan inte avgöra om det rör sig om bröstet, bröstkorgen eller musklerna. Är 35 åt gammal. Har inga barn och är inte gravid. Hittar inga knölar eller ojämnheter. Har inte tränat eller sovit på mage under minst en månad. Vad kan det vara? Det som oroar mig är att det pågått ett bra tag nu men jag har inte tagit det på allvar förrän nu.
Tacksam för svar 🙏🏼

Accepted Answer

Hej, om jag förstår det rätt så sitter det onda vid övergången mellan revbenen och bröstbenet? Där kan man faktiskt ha ont i brosket, lite som en inflammation. Du behöver inte oroa dig för bröstcancer om du inte får några andra symtom såsom knöl eller hudförändringar. Du kanske kan testa att ta Ipren eller Brufen någon vecka och se om det avklingar?

Question 2

Hej. Jag är en 16 åring tjej. Som på senaste har börjat få ont i det vänstra bröstet. Smärtan som jag känner verkar komma ifrån bröstvårtan och nedåt. Jag jag känt denna smärta i cirka  2 månader. Är detta något jag behöver kolla upp?

Accepted Answer

Hej! Brösten ändrar sig en hel del i dina unga ålder och denna hormonella aktivitet kan inte sällan medföra värk eller ömhet. Om du inte samtidigt känner en knöl är smärtan inget du behöver söka för, det är väldigt vanligt att ha och inte farligt.

Question 3

Hej! undrar om läkaren har rätt att inte informera patienten om de olika kirurgiska metoderna, bestämmer själv att det kommer att vara en mastektomi och skriver sedan i journalen att han förklarade de olika metoderna, och vi kom överens om att det skulle vara en mastektomi. (Konferensen rekommenderade mastektomi, men uteslut inte bröstbevarande kirurgi, det står i journalen om  patient insisterar på bröstbevarande kirurgi behövs en bra markering kl-8)

Accepted Answer

Hej, nej, läkaren har inte rätt att höra så. Det står i patientlagen att man bör informera om de metoder som finns tillgänglig, och om det konstaterades att bröstbevarande kirurgi också var möjlig så måste båda alternativen diskuteras (det tycker man även man gör om man kanske inte kan utföra ett av alternativen, men då kan man ju förklara det inte går). Och självklart skriver man inte något i journalen som man inte har sagt. Kanske bra att be om att få träffa en annan läkare?

Question 4

Hej! 
Jag är 30 år och har varit överviktig dom senaste 10 åren ungefär. Jag är livrädd för att jag har fått inflammatorisk bröstcancer.

Jag har sedan en tid tillbaka haft väldigt ont ikring mitt vänstra bröst, inte inuti själva bröstet egentligen, men på sidan av bröstet, mellan bröst och armhåla.. Jag känner ingen direkt knöl någonstans, känner bara en sån fruktansvärd smärta i "skelettet/revbenen" när man trycker och känner efter. Det känns mer som att det gör riktigt ont i underhudsfettet?

Jag gick till VC med detta idag och en läkare kände igenom båda brösten och armhålor. Hon hittade ingen knöl någonstans, och kände ingenting konstigt sa hon. Men hon ville ta min oro på allvar och skicka en remiss till en bröstmottagning/bröstcentrum(?) i Borås för att låta mig göra en trippeldiagnostik. Hon sjukskrev mig även tiden fram tills att jag får min tid där.

Tusen tankar snurrar runt i huvudet nu och jag är så himla orolig.
Betyder det att hon misstänker att jag faktiskt har bröstcancer nu när hon skickade iväg mig att göra en trippeldiagnostik?
Kan ni snälla förklara lite hur det går till vid trippeldiagnostiken? 
Vad händer om dom inte hittar någonting vid mammografin, går man ändå vidare med ultraljud då? 
Och biopsi/vävnadsprov? Om det inte finns någon tumör att ta prov från?
Förstår ni hur jag menar?

Hon sa även att man skulle få besked på sin trippeldiagnostik redan samma dag som man är där, stämmer detta?

Snälla snälla hjälp mig att lugna mig.. I mitt huvud har jag redan ställt mig in på det värsta.. :(
Tycker ni det låter som inflammatorisk bröstcancer? Eller någon annan typ utav bröstcancer för den delen.

Mvh Livrädd

Accepted Answer

Hej! Först av allt: nej, det låter inte som inflammatorisk bröstcancer. Då borde du ha rodnad och svullnad i bröstet och brösthuden, ser lite ut som en infektion. Man brukar också känna knölar i bröst eller armhålan.
Trippeldiagnostik innebär att man känner (som din husläkare gjorde), tar bilder (röntgenläkaren bedömer om det räcker med mammografi eller om man behöver komplettera med ultraljud) och tar biopsi. Som du själv misstänker kan man inte ta biopsi om man varken känner något eller ser något. Så om man inte känner något hos dig (som jag förstod det som?) och man heller inte ser något på bilderna så kommer man inte behöva ta något vävnadsprov.
På din fråga om man får svar samma dag kan jag tyvärr inte svara, det varierar mellan olika centra.

Question 5

Hej, jag är fördigbehandlad för bröstcancer och har ätit Tamoxifen i 5 år.
Jag har aldrig mått så bra som de åren i hela mitt liv, då denna hormondämpande medicin gjort gott på många plan. Helt fantastiskt att den även dämpat/kontrollerat mina vredesutbrott och depressioner jag levt med sedan barnsben. Äntligen började livet igen vid 50-års åldern. 
Nu har jag haft riklig mens i 12månader och humörsvängningar kommer tillbaka. Hjälp, vill inte tillbaka till detta igen.
Vad kan jag göra!?? Sunshine

Accepted Answer

Det var ju litet udda med någon som gillar tamoxifen. Om du nu är 50 + 5 år så borde du nu vara 55, och klimakteriet borde realistiskt att döma vara nära förestående. Kanske är den nu rikliga mensen ett tecken på det. Antar att du funderar på om du kan fortsätta med tamoxifen ett tag till för att fortsätta att må bra. Det skulle man väl kunna tänka sig, men jag tycker att du även ska undersökas av en gynekolog nu för att man ska få klarhet i vad de rikligga blödningarna beror på.

Question 6

Hej,

Min syster har efter ett fall fått flera frakturer i sin rygg (hon är benskör) och är nu sängliggande/kan komma upp i rullstol men har otroligt ont. 57 år.

Med anledning av detta vill onkologen nu inte rekommendera cellgifter som annars var tanken. Onkologen sa att det ändå var gränsfall att det skulle göra nytta, KI 67 på 32 %, grad 1, 11 mm, spridning till en portvakt. Övriga friska efter utrymning. Radikalt opererad. Luminal B.

Så med anledning av frakturerna o risken att de inte läker är cellgifter ute ur leken. Istället Letrozol och strålning.

Dock läser vi om Letrozol på Fass och att det inte bör användas efter ett benbrott. Det är även så att kända biverkningar ju är muskel värk och ledvärk och musklerna behöver min syster ju för att på sikt kunna bli mer mobil än va hon är nu, då det är en fara för blodproppar om hon blir sängliggande för länge. Känns också olägligt att börja med denna medicin i detta smärtläge hon redan är i.

Så vår fråga är egentligen - hur länge kan man skjuta på starten av Letrozol utan att faran för återfall ökar? Kan några veckor göra någon större skillnad? 

Väldigt tacksam för svar kring hur NI tänker kring det. Kommer även vid tillfälle prata med onkologen igen men de är nästan omöjliga att nå då de har massor att göra så vi är intresserade av vad NI hade rekommenderat i detta fall.

Tacksam för svar så fort ni bara kan då vi är väldigt konfunderade och ledsna över frakturerna ,

Mvh Ingrid

Accepted Answer

Hej, det låter som om din syster lever i en krävande situation. Och medicinskt komplicerad. Det gör att jag inte vågar ha en uppfattning om hur man bör göra. Din kära systers doktorer har hela bilden, jag har bara en del av den.  Försök att få tag i dem igen!

Question 7

Läste svar här om lokal recidiv jämfört med ny tumör och allvarlighetsgraden där under pågående behandling. Har frågat förut tror jag men tappat svaret. Fick vänstersidig bc 3 år efter högersidig bc. Ingen spridning i lymfan, lägre värden på ki67, radikalt borttaget...kort sagt allt lyckat om man nu kan säga så....det min hjärna fastnat på är ju att jag fick en ny primärtumör trots pågående behandling med Tamoxifen. Äter nu Anastrozol som jag vet har en annan verkningsmekanism men får panik ibland av känslan att blev jag resistent mot det ena kommer jag bli det mot det andra så det blir endast en fråga om när skiten är tillbaka inte om. Lägger jag in för stor betydelse i att ny cancer kom under pågående behandling? Tamoxifen ger ju inte ett 100% skydd eller hur?

Accepted Answer

Det är nog vanligen litet mindre gynnsamt att en ny bröstcancer dyker upp under pågående behandling, men det innebär ju inte att det finns en möjlighet att hantera det.  Långt därifrån

Question 8

Jag är 49 år och behandlad för hormonkänslig invasiv ductal cancer i vänster bröst. Mastektoni inkl axil utrymning varav 3 med cancer, cellgifter, strålning och nu tamofixen.

Min fråga rör min 15-åriga dotter som fått en p-stav insatt i armen. Baserad på progesteron tror jag.
Är detta egentligen inte farligt, med tanke på ärftlighet och progesteronets inverkan på bc???

Accepted Answer

Man kan inte säga att hormonell antikonception är kontraindicerat "bara" för att mor haft bröstcancer.

Question 9

Hej,
Jag är 43 år. Har BRCA2 och gjorde dubbel mastektomi 2013 och tog bort äggstockarna 2015. Jag upptäckte i somras två små knölar i höger bröst som opererades bort direkt. I journalen står: PAD påvisat T1 4 x 2 mm stor invasiv duktal cancer grad 2. T2 9 x 6 mm invasiv duktal bröstcancer, grad 2, ER över 95%, PR 25%, Ki-67 24% i hotspot, HER2 negativ. 0/4 SN. PAM50 påvisar Luminal A, ROR score 43 med riskkategori intermediate.
Under hösten har jag fått 6 kurer adjuvant cytostatika och i januari får jag 23 x strålning (15 + 8 boosters). Därefter blir det aromatashämmare. 
Jag vet ganska bra vad varje förkortning ovan betyder, men jag undrar hur ni ser på min prognos? Och jag undrar om Ki-67 på 24% är högt?

Accepted Answer

Hmm, du verkar tillhöra den mycket lilla grupp som drabbats av en bröstcancer efter att ha genomfört riskreducerande kirurgi. Du hade inte haft bröstcancer tidigare?

Din situation är allstå litet ovanlig. RoR och PAM50 talar för att prognosen är god.

Jag kan inte säga om Ki67 är 24 % är högt eller lågt, det måste du höra om på din enhet. Men jag skulle bortse från Ki67 när man har gjort en PAM50 med RoR (Risk of Recurrence), jag skulle lita mer på RoR.

Question 10

Hej och stort tack för att ni bidrar så generöst med er kunskap.

Jag har en fråga kring värdet av Tamixofenbehandling för mig. Det är sagt att den skall fortgå i fem år sedan skall man byta till någon annan post-menopausal variant. 

Tamixofen är svår biverkningsmässigt, har tagit nu den ett knappt halvår. Har stora besvär med vallningar, både varm- och frossvallningar. De gör nattsömnen till nästan komiskt störd. Förutom detta får jag mycket hudsprickor och alla slemhinnor torra som fnöske, och stelhet i alla leder. Men nattsömnen och dess kast mellan köld och hetta är det värsta. Som jag förstår kan detta fortgå i flera år?

Hur stor är egentligen tilläggseffekten av denna behandling? Finns det ett läge när det inte är värt att fortsätta med detta p.g.a. biverkningar eller kör man alltid på ändå? Vet ni hur länge dessa biverkningar annars kan fortgå? I alla fem år? 

Beskriver här nedan vad jag vet om min cancer.

Jag är 47 år och fick 2020 bilateral bröstcancer. 

På höger sida HER2 positiv invasiv duktal cancer.  Huvudtumören var 22 x 10 mm. Höger corebiopsi: BRE/NHG: 8/grad 3, ER: 50 % svag intensitet, PR: 30 % svag till stark intensitet, Ki-67: 54 %, Hercep-test: +3, SISH-amplifierad. Med spridning till iallafall 3 lymfkörtlar på höger sida.

På vänster sida hade jag en tumör på 10x 6 mm av Lumninal A-typ. Vänster Corebiopsi: Invasiv duktal cancer BRE/NHG: Preliminärt 7/grad 2, ER: 100 %, PR: 100 %, Ki-67: 11 %, Hercep-test: 40 % med infärgningsscore 1+ delvis 2+ SISH-test: Inga belägg för amplifiering.

Jag behandlades med antikroppar (pågår fortsatt) och cytostatika enligt program och tumörerna gick i nästan full regress.  Jag gjorde sedan bilateral mastektomi, delvis p.g.a. att man även hittade en CHEK/157Thr-genmutation. Patologiska rapporten efter op. visade att tumörerna påverkats väldigt mycket av behandlingen och spridningen till lymfan på höger sida som man hittade innan hade vad jag förstår gått tillbaka så mycket av behandlingen att man inte längre kunde hitta cancer där. Nu är jag även strålad på höger sida efter operationen.

På efterträffen efter operationen med onkologen var tonen lättsam kring cancern, den hade svarat så bra att det fanns inte minsta skäl till någon oro framåt.  Tonen var mer som att man haft en allvarligare förkylning. Jag upplevde närmast att man viftade bort alla risker för återfall som minimala så bra som cancern svarat på behandling. Jag skulle bara leva på och inte tänka på detta mer, var ungefär kontentan.

Hur går det ihop med behovet av en såpass invasiv behandling som Tamixofen i fem år och sedan ännu en hormonblockerande sort? Är det verkligen nödvändigt då?

Cancern har ju svarat toppen på behandlingen, både brösten är nu borttagna, och återfallsrisken så låg att den knappt var relevant lät det som. På eget bevåg har jag hittat en siffra på motsvarande mindre än 10% som återfallsrisk efter denna behandling för HER2-cancern. Kan det stämma?

Om jag skulle sluta ta Tamixofen, hur mycket skulle då återfallsrisken ändras? 

Om jag måste fortsätta med Tamixofen, bedömer ni det som riskfritt att iallafall prova akupunktur mot vallningarna? En sjuksköterska på avd rekommenderade detta, är det ok ihop med den behandling jag har nu? Om man med akupunkturen försöker få igång hormonsystemen kanske det förstör ändå för behandlingen?

Längtar så efter vanlig nattsömn igen. Tack på förhand!

Accepted Answer

Hej

Jag förstår din tanke. Jag tror man kan säga att det saknas en pusselbit i kunskapskedjan i din situation. 1) Det stora oxfordstudien visar att effekten av tilläggsbehandling med tamoxifen bidrar på ett tydligt sätt till att förebygga allvarliga återfall.
2) i de studier där man sett att prognosen efter patologisk komplett remission (pCR)  är  god har patienterna fått hormonbehandling. 

Det är alltså svårt att säga i hur stor omfattning den hormonella behandlingen bidragit till att det gått bra efter komplett remission.

Man ska även komma ihåg att effekten av pCR är störst efter receptornegativ bröstcancer. 

Jag kan alltså inte säga hur stor del din tamoxifenbehandling bidrar med. Och jag kan inte råda dig att avstå från den behandlingen. JAg uppfattar att effeken av skupunktur på sikt är begränsad. JAg hade velat föreslå att man provar med en låg dos venlafaxin (37-75 mg) under ett par månader. Ibland hjälper det på vallningar.

Question 11

Hej Niklas!
Är det någon fördel med att upptäcka eventuella återfall tidigt? Vinner man något på detta i termer av överlevnadsår eller på annat sätt?

Accepted Answer

Detta var en svår fråga som jag måste klura på ett tag.

Det kan tyckas konstigt, men det kan man inte säga. Inte generellt i alla fall.

När det gäller att ställa diagnosen bröstcancer i bröstet är det tvärtom. Mammografiscreeningen leder till tidigare diagnos vilket av allt att döma är en fördel då det leder till större chans till bot i de fall man identifierar en bröstcancer tidigt. Baksidan av detta är att det även leder till en viss överdiagnostik. Detta gäller även efter en tidigare bröstcancerdiagnos, vilket gör att man följer upp bröstet/en efter en bröstcancerdiagnos.

När det gäller att upptäcka återfall i resten av kroppen finns det däremot inte något som talar för att tidig upptäckt av återfall i kroppen är en riktig fördel. Det kan tyckas konstigt och svårsmält. De studier man gjort kan inte visa att det är bättre med tidig upptäckt av spridd sjukdom. Dessa studier är förvisso inte helt moderna, och det vore sannolikt av värde att studera detta igen, men tillsvidare finns det inte något som talar för att man regelmässigt ska leta efter (screena för) metastaser. 

Personligen tror att man ska tänka såhär:
Bota bröstcancer gör man bäst i början, d v s i anslutning till diagnosen och under det närmaste året och åren när det gäller hormonbehandling och skelettstärkande  därefter. 

Tidig upptäckt av spridd sjukdom skulle vara värdefullt om man på det sättet kan behandla med i syfte att bota några som annars inte kunde botas, men i princip är det inte möjligt. Det som är viktigt i återfallssituationen är HUR man svarar på given behandling snarare än exakt NÄR man startar behandlingen. 

Ett exempel: Det verkar inte spela så stor roll om en metastas är 10 mm stor eller 30 mm stor. I det exemplet kan man säga att under den tid metastasen vuxit till från 10 till 30 mm har den inte utsatts för någon ny behandling och bör därigenom inte ha haft möjlighet att utveckla resistens mot annan behandling. Chansen att svara på ny behandling är alltså i princip samma om metastasten är 30 mm eller 10 mm. 

Detta är förstås sant till en viss gräns. Om man upptäcker ett återfall i en situation då man har så mycket metastaser att det är svårt att behandla, har det förstås gått för långt, men då har man ju i princip alltid  en situation med ett symtomgivande återfall. Och i dessa fall har man ju vanligen haft besvär ett tag som bör kunna leda till att man förstår att det kan finnas ett återfall. 

Att man inte ska leta efter återfall regelmässigt betyder alltså inte att man aldrig ska göra t ex en CT undersökning. Men det är inte till nytta att göra det eller ta CA15-3 t ex en gång om året på personer som är symtomfria och friska efter bröstcancer. Däremot måste man förstås i händelse av symtom som kan tyda på återfall i många fall genomföra röntgenundersökkningar och provtagningar. 

Jag tänker att det viktiga är att man efter en bröstcancerresa har möjlighet att snabbt få kontakt med en kontaktsjuksköterska som  vid behov kan arrangera med ett besök hos läkare för att ta ställning om man det behövs någon form av utredning.

Question 12

Hej! Jag tycker att det är svårt att självundersöka brösten från ytterkanten och mot armen/armhålan. Känns knöligt här och där med ganska mjuka, någon lite hårdare, knölar i lite olika storlekar, mer på ena bröstet än andra. Tycker jag känner knölar som är lite hårdare och tydligare om jag har armen på ett sätt men när jag sen känner igen med armen på annat sätt hittar jag inte alltid knölen eller känns den annorlunda. Kan detta fortfarande vara tumörer? Tycker ganska ofta jag hittar knölar i detta området och vet inte om jag behöver söka läkare. Kan inte direkt säga att jag lärt mig hur det ska kännas över åren heller då jag ibland hittar nya knölar. Är 37 år och har ammat två barn (6 år sen sist). Hur ska man veta vad man bör söka läkare för? Kan ju inte söka flera gånger om året. Och hur ska man egentligen ha sin arm vid självundersökning?

Accepted Answer

Knöliga bröst kan vara svåra att undersöka. Jag tycker du ska ta kontakt med din vårdcentral och höra om någon där kan undersöka dina bröst och samtidigt förklara hur du ska veta när du ska söka läkare. Många vårdcentralen erbjuder mycket god hjälp när det gäller att lära ut självundersökning av knöliga bröst.

Question 13

Hej, jag är 14 år fyller om någon vecka 15 och jag kände imorse att de gjorde ont på mitt vänstra bröst, och det gör ont och är hårt i mitten av bröstvårtan, känner ingen knöl men uppfattar de som att de e mjukt runt omkring och sedan i mitten är de hårt och gör ont, de är inte svullet eller något annat bara att de är känsligt och gör ont. Är jätte orolig att de ska vara någonting

Accepted Answer

Du behöver inte vara orolig för att det du känner i bröstet ska vara något allvarligt. När man är tonåring genomgår ens kropp naturliga förändringar som kan upplevas som skrämmande. Jag tycker ändå att du ska prata med din skolsköterska för att få en förklaring till det du känner i bröstet och på så sätt a minska din oro för att något är fel.

Question 14

Skulle du vilja kort förklara för oss som är färdigbehandlade, vad är husläkarens respektive onkologens ansvar gentemot oss. Många slags hälsobesvär kan, men behöver inte vara symptom på återfall. Ska man alltid börja med husläkare?

Accepted Answer

Uppföljning efter en bröstcancerdiagnos kan organiseras på många olika sätt och varierar i landet. Om du med färdigbehandlad menar att man är utremitterad till primärvården så är det dit man ska vända sig med sina hälsoproblem. De flesta hälsoproblem som man drabbas av efter att man blivit utremitterad har inte med återfall att göra. Därför är det via sin husläkare som man kan få den bästa hjälpen för sina problem. Om man har symtom som man misstänker kan vara ett återfall eller en biverkan av den behandling man fått kan man kan man vända sig direkt till den Onkologklinik där man blivit behandlad. Onkologkliniken avgör om man kan få en återbesökstid eller man istället ska vända sig till husläkaren för fortsatt utredning.

Question 15

Hej! Jag har varit på bröstmottagningen då jag hittade en liten knöl i mitt bröst, precis i kanten där vårtgården börjar. Den känns ungefär som en ärta i både storlek och form. Efter ultraljud och att läkare känt på den så var de helt säkra på att det var ett fibroadenom. De gjorde dock  en biopsi för säkerhets skull och för att de tillhör rutinerna sa de. Idag gick jag in och läste i min journal att de hade bedömt det som fibroadenom på ul och när de kände men dock visade biopsin på atypi. Det stod att det skulle följas upp med mammografi och ytterligare finnålspunktion. Läste att de har skickat ett brev till mig men har inte hunnit få något och blev så orolig när jag läste detta i min journal. Givetvis läste jag det på en fredagkväll så kan inte ringa till mottagningen och fråga vad de menar heller. Mår verkligen jättedåligt och blev väldigt ledsen när jag läste. Vad menar man med atypi? Har jag cancer? Är 27 år och gravid i vecka 28 om det är viktig information.

Accepted Answer

HEj kära du. Ursäkta att svaret dröjt. Det beror nog litet på att ingen av oss riktigt kan besvara dina frågor. Du behöver tala med din doktor som kan förklara bäst. "Atypi" betyder att det inte är helt normalt, men det betyder inte alls att det måste vara cancer.  Långt därifrån. Men eftersom det är vår uppgift att vara misstänksamma vill man förstås följa upp dig ordentligt.

Question 16

hej ! är op för BC dec 2019, cyto/strålning/letrosol. Aggressiv, luminal B,hormonkänslig 100%, Ki 30. Efter strålning som avslutades i juni-20, kom efter ca 2 mån ,och fortfarande ömhet i bröst; även runt armhåla (2 lymfor smittade av 10) och axel på den strålade sidan, är detta vanligt? Även ömt när jag försöker sova på vänster sida. har hört av andra Bc pat att det kan vara så i flera år ?
Har ärrvävnad i bröstet efter strålning, bekräftat med mammografi/ultra/biopsi i sept-20.
Har även gjort ett P-NT-proBNP test ( pga av andfåddhet vid ansträngning ), när det gjordes innan alla behandlingar låg det på 20, ett år efter ligger det på 31, är det normalt? att det "stiger" på 1 år ? eller beror det på strålning.?
Hur många % ca hjälper Letrozolen ? efter vad jag läst, så vågar jag inte sluta med den, då den troligen oxå ev motverkar uppkomst av "tumörer" på andra ställen i kroppen ? OM det gått iväg några micrometastaser i blodet....

Accepted Answer

Hej,

De symtom du beskriver låter för mig helt inom ramen för det man kan förvänta sig. Och ja, du måste räkna med att de blir kvar under lång tid.

ProBNP: Utan att känna till vilka referensvärden som råder hos dig så uppfattar jag att den skillnad du berättar om inte är något att bry sig om. Alls! Även om värdet är högre så är det ingen skillnad på riktigt.

Effekten av letrozol handlar i första hand om att förebygga uppkomst av tumörer på andra håll i kroppen, och i ditt fall skulle jag säga att den effekten är tydlig. (stor skulle man också kunna säga).

Question 17

Hej,
Har fått provsvar enligt nedan och undrar hur prognos och behandling kan se ut med den:
Ca 2cm
Ductal
Invasiv
Östrogen och prog receptor negativa
Ki67: 90%
Herceptest: 60%
Stadium: vet man ej men utgå från att ”den är liten”
Tack för ni finns!

Accepted Answer

Hej, jag kan inte tolka detta HER2 60% måste vara ett missförstånd. Prata med din doktor!

Question 18

Har letrozol sedan okt.2017,mår inte särskilt bra av dem men funderar inte på att avsluta beh.Har haft många olika sorter,har nu L mylan som jag haft ett par ggr innan,
Nu till frågan jag tycker att jag mår bättre av dessa än av andra sorter jag fått,kan det vara möjligt eller inbillar jag mig bara?enl.apoteket så är all L likadan mvh

Accepted Answer

Jättesvår fråga. JAg tror inte att du inbillar dig. Kunden har alltid rätt. 

Men: Väldigt många som äter olika mediciner Upplever skillnader mellan olika generika (som man kallar läkemedelsvarianter). Det "borde" inte vara så. Den aktiva substansen är ju densamma i olika tabletter.  Detta har läkemedelsverket till uppgift att noga kontrollera, och jag litar på dem.

Skillnader i biverkningar måste alltså bero antingen på att den finns andra skillnader än i den aktiva substansen mellan olika preparat, och så kan det ju vara. Kanske man kan vara extremt känslig för laktos som kan finnas i olika mängd i olika tabletter, tex. 

Det kan också finnas andra mer psykologiska effekter. Vet inte om det är det du kallar "inbillning". Man vet att placeboeffekten finns. Människor kan verkligen uppleva en skillnad i kroppen kopplat till att ta "sockerpiller". Jag tycker inte att man kan säga att det handlar om inbillning, snarare att det handlar om att psyket har en stark kraft över vårt upplevande. 

Jag tycker att det är vår uppgift som läkare att underlätta t ex den hormonella medicineringen, och betyder det att vi som läkare blir ombedda att kryssa i rutan för "får ej bytas ut" på receptet så ska man göra det. Det kan hända ett det innebär en viss skillnad i priset för patienten, och det får kanske vara så i dessa fall.

Question 19

Jag har läst i svaren tidigare att du förordar känsligt östradiol prov för att säkerställa menopausalt läge.
Jag har påbörjat Anastrozol intag med Zoladex. Först som månadsspruta och då togs känsligt Östradiol som gav 11pmol/L vilket då visade "post" och jag gick över till 3 månaders Zoladexspruta. 

Jag har nu tagit vanligt (?) Östradiol d.v.s. P-Östradiol som visar <80pmol/L med Kommentar om analysen: Referensintervall (pmol/L): follikelfas < 600; midcykelfas 300 - 2000; lutealfas 300 - 1000. 

Som tillägg FSH med resultat 3.2 E/L med kommentar  Follikelfas 3,5-13 E/L. Ovulationsfas 4,7-22 E/L. Lutealfas 1,7-7,7 E/L. Postmenopaus 26-135 E/L.

Jag är 46 och har haft hormonkänslig tumör och Anastrozolen förutsätter vad jag förstår "post" läge och med de svar jag nu fått blir jag lite brydd i om jag fortfarande är försatt i "post" eller om kroppen börjar "vakna till liv" igen och om det i så fall är bättre att gå över till månadssprutor med Zoladex? (Jag verkar ju inte vara i Postintervallet för FSH...)
Eller är det så att det vanliga Östradiolprovet inte går att använda utan jag istället ska kräva omprov med känsligt Östradiol?

Accepted Answer

Hej, det vanliga östradiolprovet har otillräcklig känslighet för att skilja mellan låga värden och helt negativa värden. Tremånaderssprutan är utprovad på män för att stänga av testiklarna i samband med behandling för prostatacancer.

FSH är ett hormon som kommer från hypofysen och har till uppgift att piska på äggstockarna. När äggstockarna slocknar märker hypofysen det och reagerar genom att producera FSH för att försöka få igång äggstockarna.

Jga tycker det vore rimligt att ta om känsligt östradiol i ditt fall. Jag vet inte hur länge till du ska ta hormonell behandling, eller t ex om du hade körtel i axillen. Man kunde överväga att operera bort äggstockarna så skulle du slippa fundera på detta. Det kunde ffa vara rimligt om du är i början av din behandlingsperiod  och om du hade positiv körtel i armhålan.

Question 20

Hej, jag letar efter information om Her 2 positiv, som jag behandlas för. Har förstått att det är en aggressiv cancer men tack vare det finns en riktad behandlingsmetod mha antikroppar kan man idag nå bättre resultat än tidigare. 
Har jag förstått rätt? 

Hittar mest gammal info på nätet om Her 2 positiv. Var kan jag läsa mer om historiken och om själva upptäckten av riktad behandling? Hur det kom sig och etc. När upptäckten gjorde, år/vem och vilket land/länder som gjorde den. Skillnader före och efter. Ja, jag vill nämligen förstå och och vill lära mig mkt om her 2 positiv. Går bra att läsa både eng och sv.

Accepted Answer

I Princip har du rätt i det du skriver. HER2 är ett fantastiskt exempel på att vetenskapen på relativt kort tid har lett till utveckling av behandling mot en allvarlig sjukdom som på ett tydligt sätt förändrat livet för ett stort antal människor. Både patienter och deras familjer tänker jag. 

Den viktigste personen i denna resa brukar man säga är Dennis Slamon en amerkansk forskare och läkare, och om det är någon som förtjänar ett nobelpris så är det väl han. Han var även central vid utveckligen av CDK4/6 hämmarna.

Det finns en film om utvecklingen av trastuzumab, jag har inte själv sett den, men du inspirerar mig att göra det nu: Den heter "Living Proof" https://en.wikipedia.org/wiki/Living_Proof_(film)

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

7 cm och 3 cm stora knölar

Mellan nålsbiopsi

Mjuk knöl i armhåla

Knöligt i ärret

Misstänkt recidiv

Trötthet och nedstämd

En ny knuta

Nyopererad

Knöl mellan brösten

Fundering kring axillärutrymning och cellgifter

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss