Hej. När ett läkemedel kommer ut på marknaden har det patent ett visst antal år, därefter kan andra företag tillverka "samma" produkt = generika (en kopia av originalet). Det ställs vissa krav på ett generika för att det ska få användas som likvärdigt läkemedel. Jag kan inte märka att det finns någon regel att en särskild tillverkare har mindre biverkningar eller bättre effekt, utan ofta får man prova sig fram. Om du hittat en tillverkare som du tål bra, kan du be din läkare att kryssa i rutan att man inte får byta till annan tillverkare.

Hej, När man äter Tamoxifen så kan den behandlingen påverka kroppens ämnesomsättning så att du lättare går upp i vikt. Det är alltid svårt att helt svara på om det är behandlingen med Tamoxifen som ger dig viktökning men det kan vara en bidragande orsak. Jag tycker att du ska prata med din kontaktsjuksköterska eller läkare om du har mer funderingar över val av tillverkare för Tamoxifen. Man reagera olika på olika tillverkare.

Ja det kan man. Mammografidoktorerna klassificerar de fynd man gör i en fem- eller snarare sexgradig skala där 0 betyder att man inte kan bedöma bilderna, om de är suddiga t ex. 1 betyder att det är normalt, 2 att det rör sig om en godartad förändring t ex godartade förkalkningar, 3 betyder att man inte kan utesluta att det är en elakartad förändring, i dessa fall ska man gå vidare med ytterligare undersökningar. 4 betyder att det är starkt misstänkt elakartat och 5 att det ser klart elakartat ut. Man ska förstås alltid komplettera de fall som klassas som en 3-5 med en vävnadsprovtagning som ger ytterligare viktig information och t ex kan utesluta cancer i de fall som klassas om 3. MAn klassar utltaljudbilder och vävnadsprover på samma sätt. Detta innebär att man ibland t ex kan ha en 3a på mammografi och ultrljud och en 3a även på nålbiopsin, i dessa fall gör man vanligen om biopsin en gång till. Om det slutar med operation, vill man helst veta så säkert man kan redan före operationen om det är elakartat eller inte.

Hmm, det är många saker att ta hänsyn till i denna situation. Men det finns en sak som man kunde föreslå, i alla fall om du inte står på någon antidepressiv medicin. Venlafaxin är ett antidepressivt läkemedel som i låg dos kan påverka en del av de besvär du anger. Du ger säkert uttryck för en frustration som du är längt ifrån ensam om att behöva leva med och hantera, och det är inte en lätt sak, eller för den delen något som det är lätt att trolla bort.

Yrsel är ett svårt symtom att sätta fingret på .Det kan bero på många olika saker, Det är långt ifrån säkert att tamoxifen är boven i det dramat. Däremot är det mycket troligt att vallningarna har med tamoxifen att göra. Det är inte konstigt att effekten inte gåt ut efter en så kort tid som två veckor, eftersom det tar längre tid för tamoxifen att gå ut kroppen. Om du upplever att biverkningarna av tamoxifen är svåra att tolerera kunde man prova med en aromatashämmare istället, letrozol eller anastozol t ex.

Det är en svår fråga. Men upp till 3 månader är inte något problem.

OM du mått illa trots de mediciner du fått mot illamående skulle jag i första hand föreslå att man modifierar den illamåendemedicin då får av doktorerna och sköterskorna. Jag tänker att det troligen är effektivare än ingefära.

Jag brukar säga att vi arbetar i en förtroendebransch. En försenad diagnos som verkar bero på att man gjort något slags förbiseende, är förstås en sak som riskerar att skada förtroendet för oss inom sjukvården, och även tror jag drabbar patienten hårt. Jag är övertygad om att den patient som har förtroende för oss i vården har en bättre livskvalitet än de som inte har det, men det kan jag inte bevisa. Det verkar troligt att det är så. Detta var bara en inledande reflexion för det var inte det du frågade om. Ja, hur ska man se på detta? Jag tänker ändå att den största skadan kan vara förtroendetappet, och det är kanske det man kallar "sveda och värk". Hur mycket prognosen påverkas är förstås omöjligt att med säkerhet säga, någon grad av försämring måste man förstås tänka sig. Och man kan ju uttala sig om hur prognosen ser ut i den aktuella situationen. Man skulle ändå kunna försöka säga något om saken, om det handlar om en snabbväxande tumör skulle jag kunna tänka mig att man kunde argumentera för att prognosen kan ha påverkats på ett relevant sätt, om det är en långsamväxande tänker jag att det är svårare att bedöma. Det låter inte orimligt att överklaga, för att få ytterligare en bedömning, i alla fall om ni därmed inte tar någon ekonomisk risk.

Jag uppfattar att tankarna om kolesterolet kommer från en studie där man såg att de som tog letrozol (skulle tro att samma sak skulle gälla för anastrozol) hade högre blodfetter än de som stod på tamoxifen. Konklusionen i studien var snarast att det verkade som om tamoxifen säker blodfetter, snarare än att letrozol ökar dem. Du kan säkert få ta dina blodfetter på VC. Tror det räcker att ta dem en gång för att kolla. Sen är jag osäker på vad aktuella riktlinjer anser vad gäller blodfetter för en kvinna som inte haft någon hjärtkärlsjukdom, men det kan man berätta för dig på VC också det är ingen cancerfråga förstås och inte så konstigt om vi onkologer inte har full koll på. MAn kunde i ditt fall överväga att ta bort äggstockarna med en liten operation, jag tänker att det inte är så sannolikt att du kommer ha stor glädje av dem i framtiden. På det sättet skulle man inte behöva fundera på om du är pre- eller postmenopausal i dig själv. Vi vill under rådande omständigheter att du ska vara postmenopausal, vilket du ör nu med zoladexbehandlingen.

Litet knepig fråga, för patienter under 40 rekommenderas generellt att man släcker ut äggstocksfunktionen, vilket i första hand sker med zoladexsprutor. I intervallet 40 till dess kvinnan är postmenopausal är tilläggsnyttan av detta lägre, men kan ske efter en individuell bedömning. Som har skett i ditt fall . Man skulle i ditt fall kunna göra ett par överväganden. Man kunde tänka sig att byta tamoxifen till en aromatashämmare, letrozol t ex vilket kräver att du fortsatt tar zoladex för att vara säker på att dina äggstockar inte vaknar till liv. Om en sådan behandling inte leder till orimliga biverkningar skulle man kunna överväga att utföra en operation där man tar bort äggstockar och äggledare så skulle du slipp att ta sprutorna hela tiden. En sådan behandling skulle vara aningens mer effektiv, men kanske leda till mer biverkningar. Ta kontkat med din onkolog och för en diskussion om saken.