Frågor & svar

Question 1

Mina macrometastasers storlek sås vara 4,5 mm. Något osäkert om det var enstaka eller om det var en sammanvägning av dem. Det kunde inte min kontaktkirurg utläsa ur PAD-svaret

Accepted Answer

OK. Om du vill ha noggrannare besked kan du be att man tar upp ditt fall igen på den sk multidisciplinära konferensen, där kan patologläkaren visa för kirurgen hur det förhåller sig,

Question 2

Hej! 
Idag kom ny information från socialstyrelsen angående riskgrupper för Corona. Vad skulle ni säga är definitionen för ”nyligen avslutad behandling”? Jag har avslutat cytostatika för 2månader sedan. Jobbar hemifrån och min make likaså. Vår dotter på 2år har inte varit på förskolan på 5-6v pga milda förkylningssymtom. Hur ska vi tänka med förskola framöver när hon nu är helt frisk?

Accepted Answer

Hej, jag kan inte heller se att man definierat vad man menar med "nyligen avslutad behandling", i ett brittiskt liknande dokument som socialstyrelsen refererar till har man skrivit att det är under aktiv kemoterapi. Om sanningen ska fram tror jag att man inte vet exakt hur man ska avgränsa detta. Men det är förstås inte heller svart-vitt. Troligen är individer med lungcancer mer utsatta än personer som är friska efter bröstcancer. Det är ju inte så att de som genomgått cytostatika är mer känsliga för att drabbas av andra infektioner t ex året efter avslutad behandling, även om man på andra sätt inte känner sig fullt fit for fight. Jag tror att man i fösta hand menar de första veckorna efter behandlingen då blodvärdena (ffa vita blodkroppar) fortfarande är påverkade.  

Hur ska man göra med förskolan för 2-åringen? Hmm, svårt att svara på. Vill helst passa på den frågan. Jag skulle inte säga att det är fel att låta henne gå dit, men inte heller att låta henne vara hemma ytterligare ett par veckor.

Question 3

Hej,

Vad skulle du/ni rekommendera för behandling baserad på nedan data:

Corebiopsi visar invasiv dukalcancer ER 90%, PR 80%, Ki-67 30%, HER 2: 0-1 +. 

Kvinna 40 år med screeningupptäckt vänstersidig invasiv cancer och DCIS, opererades den 19 februari 2020 med sektor i reduktionssnitt. Sentinel node-biopsi. Preoperativ tumör mot lateromedialt respektive kraniokaudalt var det 3,5 och 2,5 cm. PAD visade större utbredning lateromedialt 50 x 49. Icke radikalt mediokaudalt. Extrabiten lateralt frisk. Biopsi som togs mediokranialt benign. 3 friska lymfkörtlar. Invasiv komponent radikalt opererad som mätte 3 mm. DCIS grad 3 med komedonekroser. Kompletterande svar för större del av mediokaudala delen av resektionsranden omfattas av DCIS är ett område på 3mm kl 7-8.

Analysresultatet av operation nr 2  (som genomfördes 26 mars) är att man hittade två ytterligare DCIS områden.

Jag har nu fått information om att jag ska få cellgifter, strålning och tabletter.  Och jag får mer info om behandlingsprogram när jag skrivs in hos onkologen.
Men jag hade tidigare (efter konferensen av operation nr 1) fått information  av läkaren på bröstkirurgin att jag inte behöver cellgifter men strålning när operation nr 2 var gjord.

Vad är det som gör att bedömningen är annorlunda nu och att cellgifter kommer med in i bilden? Var det för att man upptäckte mer DCIS i den nyligen utopererade biten (som man egentligen trodde skulle vara säkerhetsmarginal, men visade sig innehålla fler DCIS områden.) Vad är det för fakta/bakgrund som avgör cellgiftsbehandling eller inte i mitt fall?

Vore uppskattat med ert utlåtande, en second opinion, för jag vill gärna förstå bakgrunden till vad som fick dom att ändra sig?

Stort tack på förhand!

Accepted Answer

Hej, jag uppfattar att du ännu inte varit på onkologen. Jag vill inte svara på denna typ av fråga där jag inte har hela informationen, i alla fall inte innan du varit hos ansvarig läkare. Det är mycket bättre att hen berättar vad det är som ligger bakom att man vill ge dig kemoterapi.

Question 4

Nyligen opererad: PAD visar 12 mm stor duktogen cancer grad 3 samt DCIS grad 2, total tumörextent 23 mm. Snäv marginal mot DCIS komponent men bedöms färdigbehandlad. 4 friska lymfkörtlar. Hormonpanel: 100%, 95%. 1-2+, ej amplifierad. Ki-67 29%. Bedöms som luminal A typ tumör. Patienten är drygt 80 år och utifrån de riktlinjerför luminal A tumörer stadium 1 som föreligger för denna patientgrupp nu under rådande Coronapandemi väljer vi att avstå strålbehandling. Rekommenderas hormonell behandling i 5 år.


Är det två tumörer, grad 3 och grad 2? Vad betyder övrig data? Hur lång tid tar det för den här cancertypen att bli 12 mm?

Accepted Answer

Hej Hedvig! Dina resultat visar att du har haft en invasiv bröstcancertumör på 12 mm, samt att det i närheten fanns förstadium (=DCIS). Alltså en tumör, inte två! Extent betyder att om man mäter hela området, från ytterkanterna av både tumören och förstadieförändringarna, så mäter det 23 mm. Men det är tumörstorleken som är viktigast, 12 mm, vilket är mindre än genomsnittet i Sverige. 
Grad innebär en uppskattning hur pass avvikande tumörcellerna och -arkitekturen ser ut; grad 3 är den högsta graden. Även vid förstadium pratar man om grader (även om de bedöms lite annorlunda, dvs med andra kriterier vid mikroskopin), och där gäller också att grad 3 vore den högsta, men ditt förstadium var alltså grad 2 (snällare än grad 3). Snäv marginal innebär att stället där kirurgen gått igenom vävnad vid operationen ligger nära yttergränsen av förstadiecellerna i ditt fall (där man helst vill ha ca 2 mm avstånd från sista förstadiecell till snittytan). Hormonpanelen visar att den lilla bröstcancertumören var starkt hormonkönslig, vilket är bra, och det innebär också att du bör ha nytta av att ta antihormonella tabletter som skyddande behandling nu efteråt. Ej amplifierad är bra, där har man uteslutit att tumören är av en specifik aggressiv sort, och Ki67 29 % innebär att tillväxthastigheten i tumören (inte förstadiet) var relativt hög. Vi skulle bedöma denna tumör som en luminal B (inte A) tumör. 
De nya rekommendationerna under rådande pandemi innebär att man får avstå från strålbehandling efter bröstbevarande kirurgi hos patienter som är 70 år eller äldre vid hormonkänsliga tumörer upp till 20 mm storlek och grad 1-2.  Nu vet jag inte om du är opererad med bröstbevarande kirurgi ("tårtbitsoperation") eller mastektomi, men om du alltså har ditt bröst kvar skulle vi generellt inte rekommendera att avstå från strålbehandling trots rådande coronasituation eftersom din tumör var grad 3 och dessutom snävt opererad avseende förstadiet. Dessa beslut tas ju med hänsyn även till övriga riskfaktorer och sjukdomar så jag kanske inte har hela bilden, men det är definitivt värt att ta upp med din läkare.

Question 5

Har gjort en mastektomi där 2 SN togs ut och båda hade makrometastaser. Funderar nu på om det inte är säkrast med en axillutrymning. 
1. Hur stor operation är det, tex jämfört med mastektomi med borttagning av SN?
2. Hur ser konvalecensen ut efter den operationen?
3. Hur mycket senarelägger man cytostatikabehandlingen?

Accepted Answer

Hej! En axillutrymning innebär att man avlägsnar ett 10-tal lymfknutor. Den operationen kan oftast ta mellan 45 och 60 min. Du ska ha instruktioner från en fysioterapeut efter operationen för att kunna träna upp armen försiktigt igen; den kan kännas stel, stram och stum efter operationen. Den största nackdelen med axillutrymningen är att den kan leda till kronisk armsvullnad; frågar man patienter så kan svullnad uppstå i ungefär hälften av fallen, medan siffran är lägre om man bara går på mätvärden (t ex armomfång). Viktigt att veta är att det finns studier som pekar på att strålbehandling mot armhålan kan ersätta axillutrymning utan att öka risken för återfall, men med hälften så stor risk för armsvullnad (lymfödem). I Sverige ger man nästan alltid strålbehandling mot armhålan vid makrometastaser i SN, även om man gjort en axillutrymning. Så om du gör en kompletterande axillutrymning ska du oavsett resultatet ändå få strålbehandling mot armhålan efter din kemoterapi. Att avstå från axillutrymning och ersätta den med strålbehandling (eller inte ens det) har studerats sedan flera år i flera länder, och resultaten visar ingen ökad risk för återfall. I Sverige har vi hittills ansett att dessa studier behöver "fyllas på" så att resultaten blir mer pålitliga, och därför pågår SENOMAC-studien som du antagligen har blivit tillfrågat om.
Kemoterapi startar oftast inom ca 3-6 veckor från operationen, så hur mycket din behandlingsstart skulle skjutas upp bestäms av väntetiden från din första operation till en kompletterande operation med axillutrymning.

Question 6

Jag är snart 28 år, och har nästan så länge jag kan minnas alltid haft väldigt "knöliga" bröst. Det är knölar i olika storlekar och de är där under hela menscykeln. Är detta något jag bör kolla upp för att utesluta att någon av knölarna är tumör? Något som oroar mig är också att det i dagsläget skulle vara helt omöjligt för mig att upptäcka om det kommer till en ny knöl, då jag redan har så mycket..

Accepted Answer

Hej! Jag håller med, det kan vara svårt att skilja farliga knölar från normal "knölighet" om man har allmänt knöliga bröst. Men det låter betryggande att du inte upplevt någon förändring av hur brösten känns, att det gäller för båda brösten, och att du verkar ha koll på dina knölar. Att ha "knöliga" bröst är i sig inget skäl att söka vård, men om du uppfattar att en knöl tydligt ändrar karaktär, växer signifikant eller känns klart hårdare, eller att bröstet förändrar form (t ex indragningar) så behöver du höra av dig till en läkare. Ett litet observandum vore om du hade en ärftlig risk (alltså en anhopning av fall i familjen), då kan det vara bra att kolla upp tidigt; annars brukar det räcka med det ovanstående (söka vid förändringar) och med screening-mammografier från 40 års ålder.

Question 7

Har för några veckor sedan fått en bröstcancerdiagnos. Har sedan dess varit tillbaka på magnetröntgen och ska nu på biopsi för att utreda ytterligare ett område i bröstet.
I den diagnos jag fått hittills går följande att läsa:

Screeningselekterad p.g.a. mammografiskt 8 mm mikrokalk kl 9, 5 cm från mamillen i höger bröst. Corebiopsi har visat invasivt adenocarcinom NHG 3. ER 90 %, PR 1 %, Ki67 33 %, Her2 negativ.

Är dock osäker på vad detta innebär. Bra? Dåligt? Vad betyder alla förkortning? Vad ska man ”hålla utkik” efter? 

Hur stor är risken att en ytterligare tumör har andra värden/förutsättningar?

Sista frågan gäller mastektomi och rekonstruktion. Hur stor rätt jag har som patient att påverka operation? Om jag till exempel önskar mastektomi och direktrekonstruktion? Kan jag ”kräva” det?

Många frågor blev det. 
Tack för att ni finns

Accepted Answer

Hej Marie,
det du skriver betyder att den förändring man ser har uppmärksammats med hjälp av mikrokalk (dvs små avlagringar av kalk i vävnad/gångar; kan ofta vara normalt men med ett visst typiskt utseende är det ett tecken på förstadium och/eller bröstcancer och leder till ytterligare utredningar/återkallelse). 8 mm är väldigt litet (genomsnittligt ligger storleken på nyupptäckta tumörer på 17 mm), det är bra! Klockslaget betyder att förändringen sitter rakt utåt i bröstet, mot din flank till (vilket är ett bra ställe när det kommer till kirurgi, det är enklare att operera än om man ska operera på den sidan av bröstet som vetter mot bröstbenet/mitten). NHG betyder "grad" som är en visuell bedömning av hur pass avvikande tumörens celler och arkitektur ser ut. Grad 3 är den högsta graden. ER står för "estrogen (=östrogen) receptor)" och PR för "progesteron (=gulkroppshormon) receptor". Båda tillsammans talar om tumörens hormonkänslighet, dvs dess förmåga att använda dina kvinnliga könshormoner för att växa. Hormonkänslighet är normalt i bröstvävnaden, men din tumör har alltså nästintill full känslighet för östrogen, men ingen känslighet för progesteron. Dessa värden spelar roll ffa när man bestämmer medicinska behandlingar såsom antihormonell behandling eller cellgifter.  Ki67 är en markör för tumörcellernas tillväxthastighet på en skala från 0 till 100 %. Ju högre, desto snabbare växer tumören (vi räknar andelen celler som delar på sig i mikroskop). 33 är ingen jättehög siffra men klassificeras som hög tillväxthastighet enligt rutiner. Her2 är ytterligare en tillväxtfaktor som kan anses stå för mer aggressivitet men också för att man kan ha nytta av en specifik tilläggsbehandling - men Her2 är negativ för dig, så det behöver du inte tänka på.
Hittar man ytterligare en tumör så kan den naturligtvis ha snarlika karakteristika (ffa om den ligger nära), men kan också vara en helt annan. 
Du frågar om mastektomi och rekonstruktion - men det som du skriver, dvs en 8 mm tumör, är det verkligen inget du behöver fundera så mycket över. Prognosen är minst lika god om du bevarar bröstet, vilket skulle innebära en mycket mindre belastning för dig både fysiskt och psykiskt. Men om man måste göra en mastektomi (t ex om området blir mycket större på MR, eller om man hittar flera förändringar som ligger ifrån varandra) så ska man absolut få prata rekonstruktion och få all information som behövs för att fatta ett eget beslut.

Question 8

Hej!
Jag har upptäckt en liten knöl i ena bröstet. Upptäckte den i förr går. Den är slät, stor som en ärta, lätt öm och känns rörlig, men fast i underlaget. Den sitter på vårtgården, intill bröstvårtan. Jag har en likadan mindre kula på andra bröstet, samma lokalisation. Den har alltid funnits där, men den är mindre än den knölen som nu svullnat upp lite. Jag är 45 år och har regelbundet gått på mammografier. Förstår att jag måste visa upp denna om den inte försvinner inom kort. Funderar på om vårtgården är ett vanligt ställe att få maligna knölar på.
Tacksam för svar!

Accepted Answer

Hej, vårtgården är inget särskilt vanligt ställe att få bröstcancer på. Det jag dock inte helt förstår är om knölen är "på" vårtgården (dvs i vårtgårdshuden) eller under (dvs i bröstet)? Förändringar i själva huden på vårtgården är mycket sällan farliga, ffa inte om man har haft dem länge. Det kan vara utförselgångar t ex. Bröstcancer som involverar vårtgårdshuden brukar yttra sig snarare som eksem på eller vid bröstvårtan.

Question 9

Hej
Sökte maj 2017 för knölar o obehag i vänster bröst, läkaren gick igenom bröstet men kände inget konstigt utan rådde att vänta in min första mammografi ett halvår senare. Mammografin visade inget. Vid mammografin 2 år senare syntes inte heller någon knöl, däremot reagerade de på kontraktion bakom bröstvårtan och under månaderna som gick i väntan på svar fick jag även en lätt indragning av bröstvårtan.
360graders mammografi visade då en tumör på 40*15 mm,ultraljud antydde ännu större, biopsi togs. Lobulär A, långsamtväxande Ki67 5%, hormonpositiv, HERnegativ. Magnetröntgen visade att tumören var 55mm. Dessutom minst 3 mindre förstadier. Har tydligen mycket täta bröst och det ör förklaring till att vanliga mammografin missat tumören.
Tog bort hela bröstet + portvakten nu i veckan pga små bröst/inte något att spara.
Nu till min fråga: hur länge kan jag ha haft denna cancer? Kan den ha funnits där redan för 3 år sedan när jag själv var obekväm med bröstet och hur det kändes då? Går det att ta reda på?
Nästa fråga: vilka råd ger ni till kvinnor med mycket täta bröst, någon extra koll utöver vanliga mammografin?

Accepted Answer

Hej Lo, din fråga är mycket berättigad. Eftersom din tumör hade väldigt låg tillväxthastighet (det som syns i "Ki67") borde den rimligtvis ha funnits ett tag, ja. Utöver det har ju just lobulär cancer förmågan att växa i smala stråk istället för i en knöl, så den typen tumör är klart svårare att upptäcka både vid en klinisk undersökning och vid mammografi eller vid ultraljud. Lägger man till att du har täta bröst så blir undersökningar ytterligare försvårade, precis som du själv skriver. Visst kan man gå tillbaka till de gamla bilderna från 2 och 3 år sedan och, med vetskap var tumören senare hittats, granska på nytt. Men om man då inte ser något av tumören betyder inte det att den inte har funnits i ett tidigt stadium, för liten och/eller för diffust växande för att upptäckas. Det finns inga nationella regler för uppföljning av bröstcancer med andra bildgivande tekniker än mammografi/ultraljud, men vid olika sjukhus bestäms t ex att uppföljningen bör innefatta den bildgivande modalitet där tumören var synlig. Så om tumören inte alls syntes på något annat sätt än med magnetkameran så använder vi ibland just MR iaf vid första kontrolltillfället.

Question 10

Ska på tisdag in på ytterligare undersökningar pga förändringar i bröstet. Är jag i riskgruppen gällande sars covid-19, då man inte vet än vad det är för förändring?

Accepted Answer

Hej Milla, om du inte tillhör den högre åldersgruppen eller lider av underliggande sjukdomar (vilket nu också inkluderar fetma) är du inte i någon riskgrupp, dvs själva faktumet att du behöver utredas för förändringar i bröstet bidrar inte till din risk att få covid. De underliggande sjukdomar som gör att man hamnar i en riskgrupp för covid yttrar sig inte med bröstförändringar. Men detta sagt gäller naturligtvis de allmänna förhållningsreglerna som FHM utfärdat.

Question 11

Hej
Såg just i mina vårdkontakter mitt PAD svar på min tumör.
ER 100% , vad betyder det?

Hälsa Kajsa

Accepted Answer

Hej, det betyder att tumören var till 100 % hormonkänslig (ER=estrogen=östrogen receptor). Förenklat kan man säga att alla tumörceller hade små mottagare på cellytan som kunde "fiska upp" östrogen ur blodet, ett sätt att livnära sig på östrogen som även helt normala bröstkörtelceller uppvisar.

Question 12

Ytterligare fråga: 
Finns riktlinjer/studier för hur de med CG-behandling ska undvika att utsätta sig för Covid 19-smitta? Eller hur kan de få hjälp och stöd med det? Ingen verkar veta. 
Hur mycket mer på minus är man om t ex att man insjuknar i Covid 19 och hamnar i respirator? Avslutas då CG-behandlingen?

Vad händer om man får hög feber och känner sig mycket dålig typ under en helg? 
Vilket i och för sig både kan vara tecken på en  infektion eller kanske Covid 19?

Saknar generellt info och skriftlig information till patienter och anhöriga gällande cellgiftsbehandling under Covid 19.
Inga tester (Covid 19) på gång för denna patientgrupp?

Accepted Answer

Jag tänker att man är mer utsatt om man får smittan just när man är som mest påverkad av cytostatikan. Därför måste man förstås testa (och det gör vi) de som har symtom som kan tyda på covid och ska ha cytostatika. Vi testar dock inte alla utan symtom. Om (när) man skulle påvisa att ngn är infekterad under pågående cytostatikaresa, får man förstås pausa tills infektionen läkt ut och då kan man (och bör) i princip fortsätta med behandling.  Jag har ännu inte haft någon sådan patient, och tänker att man får handlägga litet beroende på situation, om man känner sig helt frisk efteråt kan man säkert starta tidigare än om man är konvalecent efter att ha varit svårt sjuk.

Question 13

Hej Niklas!
Skickade provsvaret på cancertumören jag haft till er igår och fick ett positivt svar från dig, tack!
Har nu några frågor till: vad innebär det när det står ER och PR 100%? Sedan står det DCIS grad 1 samtidigt som det står invasiv cancer Max 7 mm?
Vill varken ha strålbehandling eller Tamoxifen Och undrar hur du ser på risken för återfall om jag tackar nej till behandling?
Mvh Ann

Accepted Answer

ER betyder Östrogen-(estrogen på engelska)receptor

PR = progesteronreceptor. %-andelen anger hur stor andel av cellerna som är positiva. 

DCIS betyder cancer in situ, förstadium till invasiv cancer man man säga. Grad 1 är snällaste formen av i DCIS. Den invasiva delen mätte 7 mm.

Jag kan inte svara på resten av frågorna, det finns ytterligare faktorer att ta hänsyn till och det kommer dina doktorer att göra, därefter kan du få svar!

Question 14

Tillhör man en riskgrupp gällande Covid 19 då man får cellgiftsbehandling vid bröstcancer oavsett ålder?

Vilka riktlinjer gäller under rådande omständigheter (Covid 19) om man vid CG-behandling får feber över 38 grader?

Accepted Answer

Jag uppfattar att man måste betrakta sig som en högre riskgrupp än den risk man normalt har, under pågående cytostatika. Krasst måste man dock värdera dessa båda faror, och man kommer då att se att man i de allra flesta fall är risken med cancern klart högre än risken med covid 19. Och nyttan av kemoterapi överväger därför oftast. 

Det kan dock vara på ett annat sätt om tilläggsnyttan av kemoterapi är liten och man tillhör en riskgrupp även av annan orsak, t ex är över 70 och har haft en körtelnegativ (ingen spridning till axillen) östrogenreceptor positiv cancer..

Question 15

Hej, jag är en svensk 54 årig kvinna som är bosatt i Norge och behandlas för bröstcancer här. Jag har en fråga om den svenska synen på min efterbehandling. Jag blev opererad 17 januari och en 17 mm invasiv tumör över höger bröst togs bort. Tumören var HER2 negativ, 100% ER og PR, Ki67 26, ingen påverkan på lymfkörtlar. Jag är med i en forskningsstudie och det blev därför utfört molekylär diagnostik (Prosigma) på tumören. Den viste ROR47. Efterbehandlingen, som är i enlighet med de norska rekommendationerna, är då: ingen cellgifter, 15 gånger strålning, Letrozol + Calcigran Forte i 5 år och Zometa 2 gånger/år i 3 år. Jag undrar lite över hur man i Sverige ser på detta med Zometa i tillägg när man som jag inte har någon påverkan på lymfkörtlar. Jag har läst att Zometa förutom att förhindra skelettmetastaser också har som positiv biverkning att den förhindrar benskörhet men att den kan orsaka problem med tandbenet. Hur tycker ni att jag ska tänka här? Är de positiva effekterna i min situation så stora att jag bör ta risken eller är effekten så liten att jag lika gärna kan avstå för att inte riskera munhälsan?

Mvh
Karin

Accepted Answer

På denna punkt kan rekommendationerna skilja sig åt. De nu aktuella rekommendationerna i vårt vårdprogram anger inte att man ger zoledronsyra i din situation, baserat på resultat i den sk metaanalys som ligger till grund för rekommendationen. Världen är i detta fall dock inte svart-vit. Det är rätt som du säger att zoledronsyran motverkar den benskörhet som letrozol kan bidra till. Det är också rätt att det finns en liten risk för biverkan på tandbenet, som dock för individer med god tandhälsa och som inte röker verkligen inte är stor. 

Jag respekterar det norska vårdprogrammet men kan konstatera att du idag troligen inte hade fått zoledronsyra   i den situation du anger i Sverige.

Question 16

Hej. 
Jag strålades för tre år sedan efter operation (tårtbit) och  cellgifter och. Fick tyvärr lymfödem som jag lever med. Lindrigare efter lymfmassage som jag går på regelbundet. Hade trippelnegativ BC med spridning till lymfa. 
Mitt strålade bröst och ner på samma sida har nu börjat kliat fruktansvärt mycket  till och från dagligen. (Sedan ca 1 mån tillbaka) Det blir även som små utslag när jag kliar.... Kan inte sluta klia. 
Är det något jag bör oroa mig för kopplat till cancern eller är det en hudåkomma jag måste kolla upp hos en hudläkare som vilken som helst? 
Blir galen på klådan men såklart tar hjärnspöken över. Min fråga, kliar återfall? 🥺

Accepted Answer

Återfall brukar inte klia, men du måste förstås få detta kollat av någon som kan ställa en riktig diagnos. Om det inte är ett solkart eksem skulle jag förslå att man tar en liten biopsi (provbit).

Question 17

Har gjort operation av Lubolär Cancer 17 mm och 7 mm vänstra bröstet. 
Definition är Lubolär Cancer, klassisk , G2, ER 100% , PR 20 %, Ki 67 20 %, HER2 neg. Axila Neg.


Vilken efterbehandling är adekvat ?
 Kan tumörerna ha spritt sig vidare till magen och tarmar viket verkar vara vanligt för Lobulär bröstcancer ?

Accepted Answer

Hej, jag skulle inte säga att det är vanligt att lobulär cancer sprider sig som du anger. Det är i alla fall inte vanligare att lobulär cancer sprider sig än annan cancer.

Däremot är det så att i de fall den sprider sig så kan mönstret vara litet annorlunda på det sätt du antyder. Det är en liten skillnad i perspektiv. Du skriver inte hur gammal du är, hur du är opererad, eller hur man bör tolka Ki67 på ditt sjukhus. Under antagande att värdet är intermediärt och du är bröstbevarande behandlad så skulle jag rekommendera lokal strålning mot bröstet och 5 års hormonell behandling.

Question 18

Hej! 
Är 70 år och i god fysisk kondition.BMI 22. Har pga bröstcancer genomgått sektorresektion vä bröst 200227. Tumördata: Ductal cancer, storlek 17 mm, hormonkänslighet östrogenreceptorer 100%, progesteronreceptorer 90%, HER2 negativ. Sentinel node: 2 lymfkörtlar utan tecken på metastas. Ki67 35% (>25% anses hög procentsats enl lab). Alla värden är ju ganska bra utom Ki67 =Luminal B, som bekymrar mig mycket. Har blivit rekommenderad cellgifter av multidisciplinär konferens. Men tackade nej till detta då det skulle innebära ca 30 vårdbesök och risken att smittas av coronavirus skulle vara uppenbar.  Såg detta som en fara då immunförsvaret skulle sänkas periodvis av behandlingen. Bor i Östergötland och det är kraftig smittspridning här. 
Har nu blivit erbjuden strålbehandling, troligen partiellt, då jag tidigare är max strålbehandlad mot halsmetastas (17 år sedan) där fälten gick nedanför nyckelbenen. 
Tar nu Letrozole sedan drygt en vecka.
Har nu fruktansvärd beslutsångest. Läst bl a RCC:s vårdprogram, internetmedicin och funnit att risken för återfall både lokalt eller fjärrmetastaser är stor. Hur ska jag tänka när det gäller cellgifter o coronavirus? Måste jag ta cellgifter?
Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej, du måste be att få en ny diskussion med läkaren på onkologen frö att tillsammans väga för och emot.

Question 19

Hej!
Opererades 23/10-2019 för: Ospecificerad lokalisation av cancer in situ i bröstkörtel. Vidare står: Mellannålsbiopsi visade DCIS grad III.
 Histologi (PAD): DCIS grad 3. Komedonekros.
Tumörstorlek: Totalt extent 45 mm
Radikalitet: Ja, med 0,1-0,2 mm som minsta avstånd mot ventrala ytan. Dorsalt 2mm.
Minsta marginal: Se ovan
Lymfovaskulär invasion: Nej

Efter operation och notering vid bröstkonferens:
REKOMMENDATION
Förnyad kirurgi
: Ja, bröstbevarande alternativt direktrekonstruktion.

När jag återkom till sjukhuset för återbesök tyckte läkaren att det var bättre att avvakta ny operation och istället ge strålbehandling. Jag var positiv till detta då jag inte önskade att genomgå en operation till. 
Det beslutades om 15 strålningsbehandlingar.

Idag när jag nästan 6 månader efter operation är på förberedande besök inför att strålbehandlingen ska starta (23/4) får jag besked om att behandlingstillfällena kommer att bli 5 styck men med högre strålningsdos. 

Jag blir undrande över denna ändring och vill fråga om det är vanligt att dra ner på behandlingstillfällena utifrån 1. typ av tumör 2. tid sedan operation och att man vid första konferensen förordar reoperation 3. Är det praxis med kortare behandlingstillfällen med högre stråldoser

Det är möjligt att jag undrar och oroar mig i onödan men ville ändå ställa frågorna.

Tack för återkoppling!

Accepted Answer

Hej Gunilla, detta rör sig om en covidanpassning. Man är oroad på våra strålbehanldingsavdelningar, där många redan har långa väntetider (vilket du är ett exempel på)  för vad som kan komma att hända i händelse av att man får många sjukskrivna medarbetare. Det skulle kunna ställa till det rejält om man inte kan fullfölja planerade och pågående behandlingar. Man har därför bedömt att den kortade behandlingen med högre dagsdoser är ett likvärdigt alternativ till den längre behandlingen och att man inte på samma sätt riskerar att få problem halvvägs genom behandlingen.

Question 20

Hej,
Jag fick en diep lambå rekonstruktion i början av december 2019.
Samtidigt förminskades mitt friska bröst.

1. Det av magen konstruerade bröstet sticker ut åt sidan och är i vägen för att dels svinga med armarna vid promenader dels för att kunna sova på den sidan.
Efter hur lång tid kan man operera om och rätta till detta?
Jag får inga entydiga svar från plastikkirurgin mer än att det nog behöver göras om.

2. Jag kan fortfarande inte räta ut magen utan går böjd och upplever spänningarna i bukskinnet som obehagliga. Skinnet är spänt som över en trumma.
Vad kan jag förvänta mig händer över tiden; kommer det att töjas ut tillräckligt eller är rörelsefriheten för alltid begränsad nu?

Saknar info om vad som kan hända efteråt, relaterat till mina egna upplevelser, var hittar jag mer info än det lilla jag får från plastikavdelningen?

Tacksam för inblick i livet efter rekonstruktionen och vad/när jag kan förbättra (tänk bort covid19).

Accepted Answer

Hej Lena, vad synd att det inte blev riktigt som du tänkt dig, och att du inte upplever dig få det stöd du efterlyser. Jag skulle nog säga att man kan justera efter 3-4 månader, men ofta väljer man att vänta lite längre för att se om det kan "hänga till sig" bättre. Huden på buken borde med tiden ge efter och kännas mindre spänd, absolut ska du kunna gå upprätt igen! Det du alltid kan be om och har rätt till är en "second opinion", dvs ditt landsting (region) kan remittera dig till en annan plastikkirurgisk klinik som kan ge dig en bedömning också om du vill det. Mer information kan du få på nätet (t ex breastcancer.org, plasticsurgery.org eller mdanderson.org), oftast på engelska.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Stråldos

Biverkningar strålning

Återfall

Revben

Operation av axill

Cystor

1x1 cm stor knöl

Överviktsoperation

ta bort clips/metallmarkör

Rodnad på bröstet

Fråga våra specialister

Våra specialister

Vad funderar du kring?

Om bröstcancer

Stöd oss