Frågor & svar
Hittar du inte det du letar efter?
- | Aina Johnsson
- | Anne Andersson
- | Fredrika Killander
- | Jeanette Bäcklund
- | Maria Edegran
- | Yvette Andersson
Visar 10 av 6055 träffar
Min mamma (56 år) opererades för ADH/DCIS 2020. Ingen strålbehandling. Går nu på regelbundna kontroller. Jag har inte graden eller storleken i minnet men oron finns ju såklart ständigt där för återfall, och då tänker jag främst på vanlig invasiv bröstcancer. ADH och DCIS respekterar ju gränserna som bröstvävnaden sätter, dvs in situ och kan inte ta sig utanför bröstet. Min egentliga undran är väl egentligen hur en ADH/DCIS blir till en invasiv bröstcancer, när eller ens om det sker, och hur man då i så fall tänker och går till väga. Är dålig på statistiken vad gäller ADH/DCIS.
Visa svar
Svar:
Hej!
Det man tänker, och har visst stöd för, är att cellerna gradvis muterar mot allt större avvikelse, dvs normal -> ADH -> DCIS -> invasiv cancer. Det är nog dock sannolikt också så att olika personer har olika bröstvävnad med olika benägenhet att utveckla cellförändringar och cancer. Man vet att ADH och DCIS i många fall inte utvecklas till cancer, men det finns ingen exakt statistik för ofta det sker. Och man vet ju inte heller vad som skulle hända i varje enskild kvinnas fall och vågar därför inte låta bli att operera/följa upp.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, finns det några risker med att smörja kortison (som tex Ovixan) på bröstets vårtgård och själva bröstvårtan vid eksem och klåda? Kan det utveckla cancer?
Visa svar
Svar:
Hej!
Man har inte sett att det skulle öka risken för cancer. Om man använder kortison på vårtgården under längre tid finns dock stor risk, liksom för övrig hud, att huden blir tunn och skör. Det bör därför göras i samråd med läkare.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Jag fick besked av överläkaren i Kristianstad att det inte spelade någon med mastektomi eller inte, nu svarar ni här att det spelar stor roll. Har min läkare gjort fel som inte förordade mastektomi? Jag har haft en hemsk resa med personal jag inte litar på och som har gjort alla fel.
Visa svar
Svar:
Hej!
Jag vet inte vilken fråga som du menade att vi svarat att det spelar stor roll? Många studier har visat att det inte leder till bättre överlevnad att göra mastektomi istället för bröstbevarande kirurgi som behandling för bröstcancer, snarare att det till och med verkar vara bättre för överlevnaden att göra bröstbevarande kirurgi. Av det och flera andra skäl rekommenderar vi därför bröstbevarande kirurgi om det är möjligt. Risken för återfall i bröstet blir ju dock mindre när bröstet är bortopererat, och framför allt om man har en cancergen och önskar förebyggande operation är det ju bortoperation av hela bröstet som gäller.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, Hur farligt är mammografi, eftersom vi vet hur mycket bröstet trycks under undersökningen? Allt oftare läser jag varningar på internet om att man bör undvika den undersökningen. Jag opererades för bröstcancer förra året och snart väntar den här undersökningen på mig och jag börjar känna rädsla och panik. Tack för svar. MVH
Visa svar
Svar:
Trycket i samband med en mammografindersökning kan vara obehagligt, men det är inte farligt. Anledningen till att man trycker ihop bröstet vid undersökningen är att stråldosen blir lägre och att bilderna blir skarpare och lättare att bedöma. Om du känner oro för trycket kan det vara bra att nämna det för sköterskan som gör undersökningen innan, så att ni tillsammans kan anpassa undersökningen så att det fungerar för dig. Det är viktigt att delta i undersökningen.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, jag har två frågor;
- Det är så att jag i och med hudförändringar på bröstet i form av utslag/eksem fick remiss av läkare på VC att ta mammografi. Detta eftersom eksemet återkom efter locoidbehandling. Var detta rätt åtgärd eller är det onödigt då pagets sjukdom inte hade gått bort så synligt med locoid som mitt eksem gjorde?
- Gjort mammografi nu och det var inga tumörer. Så nu känns det jobbigt att frisk vävnad har utsatts för strålning. Kan det bli cancer för att man gått på mammografi innan 40? Mår så dåligt över att jag strålat friska bröst och nu kanske jag istället får bröstcancer av detta.
Visa svar
Svar:
Det är viktigt att undersöka bröstet om man har hudutslag eller eksem , särskilt i området på eller kring bröstvårtan. Det var bra att du gjorde mammografiundersökningen. Stråldosen vid en mammografiundersökning är mycket låg, och du behöver inte vara orolig för att ha tagit skada av undersökningen, även om du är under 40 år.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej!
Jag har blivit tillbaka kallad efter mammografi screening. Det behövs kompletterande undersökning. Det står De bilder som tagits vid mammografi screeningen
är inte tillräckliga för att göra en säker bedömning.
Innebär det att bilderna är dåliga eller kan det också innebära att de hittat ex en knöl?
Visa svar
Svar:
Det kan innebära att man har sett något på bilderna som behöver undersökas närmare. Ofta tas då någon eller några extra bilder för framställa det man har sätt i bröstet bättre. Sedan kan det också bli aktuellt att göra en ultraljudsundersökning av bröstet.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Varför pratas det så lite om kronisk bröstcancer? Kände mig trygg då jag opererat bort båda brösten men så var det inte. Efter mer än 30 år fanns metastaser i lungorna och blev en chock för mig.
Visa svar
Svar:
Hej. Den fråga du ställer är viktig men jag har inget bra svar. Bröstcancerförbundet har uppmärksammat ämnet 2022 för att synliggöra spridd bröstcancer och det finns bland annat ett informationsmaterial att ladda ned på hemsidan. Jag tycker att det pratas mer om spridd bröstcancer nu och jag vet att det har varit föreläsningar i olika bröstcancerföreningar i landet om spridd bröstcancer. För den som inte haft bröstcancer och opererar bort båda brösten är det viktigt att veta att man kan få bröstcancer ändå, men att risken är mindre. Om man har haft bröstcancer och opererat bort båda brösten är det viktigt att få veta att oavsett vilken behandling (operation, strålbehandling och medicinsk behandling) man fått så kan man aldrig ta bort risken helt. Det kan för vissa vara jobbigt att leva med den oron, åtminstone i början, men det är också viktigt att veta, även om det för många går bra.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Jag har opererats för bc och i mina papper står att det var en ductal grad II. Ki67 var 13%. Östrogenreceptorer 100% och progresteronreceptorer 80%. 2/3 portvaktskörtlar .
Man gjorde en PAM 50 analys och idag fick jag veta att det visat högrisktumör av snälla varianten. Tid bokat för träff med läkare nästa v. Är nu väldigt orolig och undrar om prognos och behandling. Är det självklart med cellgifter? Är 66 år. Har lungsjukdom och är allergisk mot aclasta
Visa svar
Svar:
Hej. Jag vet inte om du med "snälla varianten" menar Luminal A, men tolkar det så. Det kan vara så att cellgifter kan vara ett av de alternativ som kan vara aktuellt, tillsammans med strålbehandling och antihormonell behandling, men samtidigt blir ju beslutet det som ni tillsammans kommer fram till. Tex andra sjukdomar (i ditt fall lungsjukdom) kan göra att man väljer att inte erbjuda cellgifter. Det är svårt att veta.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej!
Är 41 år. I sommar har jag genomgått 5 års behandling med Tamoxifen efter hormonkänslig bröstcancer. Hade fem små grad 1-tumörer, opererades med mastektomi och axillutrymning. Ingen spridning och behövde inte behandlas med strålning eller cellgifter, men däremot 5 års Tamoxifenbehandling. Genomgått ärftlighetutredning (pga låg ålder vid diagnos) som inte visade på några mutationer.
I samband med att jag skulle börja äta Tamoxifen slutade jag med Paroxetin på onkologens inrådan. Har under de senaste åren istället behandlats med Escitalopram för oro och ångest (har haft problem med detta sedan innan cancerdiagnosen). Undrar om det är säkert för mig att återgå till Paroxetin efter att min Tamoxifen-behandling är klar, eller om Paroxetin även fortsättningsvis kan påverka celler/hormonnivåer och därmed öka återfallsrisk?
Jag tyckte att Paroxetin fungerade bättre för min psykiska hälsa än vad Escitalopram gjort, så det är därför jag undrar.
Visa svar
Svar:
Hej,
Du kan börja med paroxetin igen nu när du är klar med tamoxifen. Anledningen till att du skulle sluta var inte att paroxetin skulle påverka eventuella cancerceller, utan att det kan påverka metabolismen av tamoxifen.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Jag har som biverkan av Tamoxifen fått en dvt i vaden. Står nu på Eliquis och får inte ta Tamoxifen mer. Det diskuteras nu om jag ska sättas in på Letrosol och Zoladex istället. Min tumör var liten, ”snäll” ingen spridning till lymfkörtlar, men 100 % känslig för östrogen och 99 % för progesteron. Gjorde en mastektomi så behövde varken strålning eller cytostatika. När jag läser om Letrosol och Zoladex känns det ju som om även det kan ge tromboser och liknande biverkningar som Tamoxifen varav jag såklart bli skeptisk till behandlingen. Jag har ingen heriditet eller några riskfaktorer (förutom tät bröstvävnad) för varken bröstcancer eller trombossjukdom, tränar löpning och crossfit sex dagar i veckan, har ingen övervikt, röker inte osv. Min fråga är: jag är mastektomerad och borde väl då ha väldigt liten risk för återfall i det bröstet?? Kan jag välja att ta bort mitt friska bröst för att inte få cancer där och därmed slippa adjuvant endokrin behandling?
Visa svar
Svar:
Hej,
Rekommendationen om adjuvant behandlingen kommer inte ändras av att du får det friska bröstet bortopererat, så det finns det ingen anledning att göra. Jag föreslår att du pratar med din doktor om vilken endokrin terapi du ska ha, och hur länge du ska fortsätta med den blodförtunnande behandlingen.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fråga våra specialister
- Drabbad eller närstående? Fråga oss!
- Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
- Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
- Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
- Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
- Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.
Våra specialister
Du får svar av överläkare, kontaktsjuksköterskor eller kurator.
Aina JohnssonKurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Anne AnderssonÖverläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Fredrika KillanderÖverläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Jeanette BäcklundKontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Maria EdegranÖverläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Yvette AnderssonÖverläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!
Tack för alla frågor och stora engagemang. Nu är det dags för sommaruppehåll och tid för återhämtning för våra hårt arbetande experter. Vi öppnar upp för nya frågor igen den 10 augusti. Sök gärna bland "Frågor & svar" nedan, för att se om din fråga finns besvarad sedan tidigare. Varmt välkommen åter!