Frågor & svar

Question 1

Jag har frågor om dubbelmastektom med rekonstruktion av brösten . Jag har opererats för äggstockscancer  2 tumörer och borttagen bukhinna . 2024. Undrar om återhämtning efter operation, värken och vilka stöd plagg bh som ska andvändas ?  Hur länge en sådan operation pågår med dubba ingreppen ( borttagning o rekonstruktion av båda brösten) Hur länge blir jag kvar på sjukhuset? Tilläggas ska att jag är bärare av BRCA1 mutationen.

Accepted Answer

Hej!

En dubbelsidig mastektomi med rekonstruktion tar cirka 2-3 timmar, beroende på hur stora brösten är, om placerar implantaten bakom eller framför bröstmuskeln och möjligheten till att två kirurger kan arbeta parallellt. Oftast kan man gå hem dagen efter, eller, om man har mycket ont vara kvar 1-2 dagar ytterligare. Det gör ont efteråt, och man brukar få långverkande morfin den första tiden. Det kanske varierar beroende på sjukhus, men jag tror att man på de flesta sjukhus får en stadig bh att använda under flera veckor efter operationen. om man har ett fysiskt arbete får man räkna med åtminstone 5-6 veckors sjukskrivning.

Question 2

Hej! Jag undrar hur vanligt det är med kronisk nervsmärta ett år efter Mastektomi. Gjorde Mastektomi pga Dcis i augusti 2024 efter läkarnas rekommendation. Ingen strålning, inga cellgifter. 
Ett år senare har jag fortfarande stora problem med nervsmärta på utsidan av bröstet och kring bröstvårtan, dvs ej i operationsärret. Jag var väldigt tveksam till att göra operationen men blev övertalad. Det ingen läkare nämnde var risken för kronisk långvarig nervsmärta, som jag nu har haft i över ett år. Hur länge ska det vara såhär? 3 månader, 3 år, 30 år, resten av livet? Jag är 52 år, bor i Stockholm. Hur vanligt är det med kronisk nervsmärta och varför pratar man inte mer om det? Är det rimligt att göra Mastektomi vid dcis (om man inte har några andra riskfaktorer) om man riskerar kronisk neuropatisk smärta efter operation?

Accepted Answer

Jag har ingen exakt siffra på hur vanligt det är med nervsmärta efter mastektomi, men det är inte helt ovanligt. Vid kirurgi skär man av nerver i huden och påverkar vävnaden som bildar ärr. Risken för nervsmärta ökar ju större kirurgi det är. Även främmande material som implantat kan öka risken. Vi är nog inte lika noggranna med att informera om alla risker när det rör sig om cancerkirurgi, då indikationen är väldigt stark. När det gäller DCIS är det säkert så att en del inte utvecklar sig till något farligare även om man inte skulle operera, men vi har inga möjligheter att veta i vilka fall man skulle kunna avstå. Om det är möjligt föredrar man bröstbevarande kirurgi, men om tumörens utbredning är för stor behövs mastektomi för att få bort allt.
Nerver tar flera år på sig att återhämta sig, så det finns stora chanser att det blir bättre. Men om du har mycket besvär tycker jag att du ska kontakta bröstkirurgen då det finns tex mediciner som kan hjälpa.

Question 3

Hej! 

Cancer är dessvärre inget nytt för min familj. Min farmor fick bröstcancer i 50-års åldern och gick bort på grund av återfall för inte så länge sedan. Hennes mor blev 49 år innan hon gick bort i äggstockscancer. 
Jag hade inte reflekterat så mycket mer om det förens min mormor nyligen diagnostiserats med pankreascancer, som i vissa fall associerats med bl.a. mutationer i BRCA2. Visst är detta från två olika håll i släktträdet, men man börjar ändå fundera på sannolikheten att det skulle ligga ärftlighet bakom något av dessa fall och om man behöver ha det lite i baktanken genom livet? Eller är prevalensen av denna typ av mutationer så pass låg att min kära släkt helt enkelt haft en jäkla otur?

Tack på förhand,
L.B.

Accepted Answer

Hej!

När man bedömer risk för ärftlighet tittar man på hur många i släkten som haft bröstcancer, och hur unga de var. Om man har tre första- eller andragradssläktingar (dvs tom mor- och farföräldrar, moster, faster) som haft bröstcancer, varav någon varit i 50-årsåldern, två släktingar som varav en i 40-årsåldern eller en i 30-årsåldern kan det finnas ärftlighet, och då i vissa fall en bröstcancergen. För BRCA talar också om någon haft äggstockscancer, prostatacancer eller bukspottskörtelcancer i relativt ung ålder. På din pappas sida skulle man kunna fundera över om det kan finnas ärftlighet.

Question 4

Hej! Jag har nyligen börjat märka några vita/gula fläckar/prickar på mina bröstvårtor. Dem sitter liksom inte uppe på huden utan lite under, men då jag tänkte att de var finnar eller pormaskar klämde jag på de och de kom ut som typ exakt en pormask och även lite var/ random vätska kom ut. Inget sprutade liksom upp men någonting kom ut ur bröstvårtan. Vill förtydliga att dessa prickar/ fläckar sitter som flera prickar eller i klumpar på både bröstvårtorna, och jag har aldrig haft ont eller känt av detta på brösten eller bröstvårtorna, utan de var mest av estetiska skäl som jag ville ha bort dem. Men efter att nån vätska kom ut bröstvårtorna hade jag väldigt ont i bröstvårtorna och de kom även lite blod ur ena och de blev som ett litet sår. Dem var ömma långt efter åt och jag googlade på vad de kunde vara, och tydligen kan man inte ens få finnar på bröstvårtan utan endast vårtgården, dock har jag även då och då haft som finnar/knottror på vårtgården men hört att de ska vara normalt. Dock säger alla någon vätska ur bröstvårtan beror på graviditet eller liknande och om de kommer vätska ur bröstvårtan ska man direkt söka vård då de kan vara cancer mm. Då jag bara är 19 år och absolut inte gravid så är jag rädd för vad detta kan vara och vet inte ifall jag borde gå till en barnmorska eller ungdomsmottagningen. Finns de någon ofarlig förklaring till detta?
Tacksam för svar!!

Accepted Answer

Hej!

Det låter inte som något farligt. Det finns många olika körtlar (som talgkörtlar) i huden och det låter mest som att det är det som det rör sig om. Det är svårt att säga exakt vad det är på bara en beskrivning, så mitt råd är att kontakta din vårdcentral för en bedömning.

Question 5

Hej,
Min mamma har nyligen fått besked om att hon har bröstcancer. Hon har en liten malign tumör, men vi har ännu inte fått information om vilken typ eller grad det är. Läkarna har bokat en operation den 13/10. Hon gjorde sin första mammografi i juni, och idag den 10/9 fick vi beskedet vid läkarbesöket.

Vi undrar om en månads väntetid fram till operation är för lång tid? Finns det en risk att cancern hinner sprida sig under den tiden? Läkaren skrev att prioriteringen är “elektiv” och att tumören är liten, med låg risk för spridning.

Vi vill gärna ha er syn på situationen och om det finns något vi bör göra under tiden fram till operationen.

Tack på förhand för ert stöd.

Accepted Answer

Hej!

Risken med att vänta med operation beror på typen av tumör. Om det är en liten, östrogenpositiv tumör är nog den medicinska risken ganska liten. Men det är förstås väldigt påfrestande att vänta länge på sin operation, så att din mamma får vänta så länge låter verkligen inte optimalt. Det bästa att göra i väntan på operation är att ta hand om sig, äta bra och försöka vara fysiskt aktiv.

Question 6

Jag är adopterad och har därför ingen information om min familjs medicinska historik, inklusive ärftlighet av cancer. Är det ändå värt att göra ett gentest på egen hand om man inte får remiss för genetisk utredning? Jag tolkar det som att vissa gener kraftigt kan öka risken för exempelvis bröstcancer.

Vilka alternativ finns det för att köpa gentest eller genetisk utredning privat?

Accepted Answer

Hej!

Man gör inte någon genetisk utredning i sjukvården bara för att man inte vet om hur det ser ut i släkten då förekomsten av bröstcancergener inte är så stor. Det finns säkert möjligheter att köpa gentester från privata företag, men det är inte något som jag rekommenderar.

Question 7

DCIS grad 2 med komedonekros. Mikroförkalkning B5a. ER 95 %.
8-9 mm.
Så står det i min diagnos. Jag har varit så ledsen och förvirrad att jag inte alltid kommit ihåg att ställa alla frågor.
Operationstiden kom väldigt snabbt och jag opererades igår. Nu ska allt på provtagning och jag har googlat mig fram till att komedonekros troligen är snabbväxande och att det vid 20 % av provsvaren visar en spridning. Det har varit så tufft fram tills nu och jag vill egentligen bara kolla om min egna analys stämmer. 
Tacksam för svar.

Accepted Answer

Hej!

DCIS i sig har ingen förmåga att sprida sig. Området var också väldigt litet och det är bara en liten risk att man kommer att hitta någon mer utvecklad (invasiv) cancer i det som opereras bort. Även om det skulle vara så kommer det att vara en liten tumör och prognosen är väldigt bra. Risken att det har spridit sig någon annanstans är liten.

Question 8

Hej, 
Min mamma gjorde mammografi,ultraljud och biopsi och efter 5 arbetsdagar fick hon kallellse till bröstenheten och en till tid med en sjuksköterska veckan efter. Betyder det att hon har cancer men att de inte vill säga det innan besöket eller kan det ändå vara godartat ?

Accepted Answer

Hur man ger provsvar kan skilja sig lite mellan olika enheter, men att man får en tid att komma tillbaka för att få provsvar är inte något konstigt, utan ofta rutin att man gör så.

Question 9

Hej,

Jag är 33 år, tycker bröstcancer är något skrämmande och speciellt sen jag blev mamma. Jag oroar mig för det dagligen. Det här är mitt andra barn. Jag ammar två gr per dag, när jag var och gjorde UL för att jag upplevde knöl/förändring frågade jag om jag hade täta bröst, de sa att jag hade det men det är bröst när man ammar. Vad innebär det? Kan det alltså betyda att jag inte har täta bröst efter amningen är avslutad? Bör jag följa upp och kolla det igen? Är det något annat man ska tänka på efter man avslutar amningen, ska man vara extra uppmärksam? Undrar också de gjorde endast UL och inte mammografi. Kan de missat något? Undrar också löper de större risk att få bröstcancer att göra mammografi flera gånger när man är under 40 år? Har gjort det en gång förut och tänker om jag gör det igen innan 40. 

Gällande ärftlighet så är jag adopterad och har ingen kännedom kring historik finns det på något sätt man kan göra en utredning privat/betala ? Hur ser ni på att man saknar kännedom? 

Tack på förhand!
Mvh,
Orolig nybliven mamma

Accepted Answer

Hej
Under graviditet och amning växer mjölkkörtelvävnaden i brösten till, vilket medför att vävnaden blir tätare på mammografibilden. Detta är helt naturligt och beror på att mjölkkörteln ska producera mjölk till barnet. När man slutar amma går detta tillbaka. Att du har täta bröst i samband med amning innebär inte att det finns någon anledning till oro, och det är inte något som behöver kontrolleras. Från 40 års ålder börjar screeningprogrammet för bröstcancer, och efter det får man en mammografikontroll ungefär vartannat år.
Ibland väljer man att bara göra ultraljudsundersökning istället för mammografi när kvinnan ammar. Ofta räcker det för en tillräcklig undersökning. Om det finns någon osäkerhet i bedömningen efter ultraljudsundersökningen brukar man lägga till mammografi.

Question 10

Jag är 57 och har varit sjuk ii lite mer än 5 år. Jag har bla behandlats med Zometa, Letrozol och cdk4 hämmare. Ingen gång under behandlingstiden har jag gjort bentäthetsmätning eller MR röntgen. Vilken information skulle såna undersökningar kunna ge? Och hur skulle den informationen kunna påverka min onkologs fortsatta behandlingsval? Jag har hitintills inte haft någon fraktur men senaste året har skelettsmärtorna varit svåra och påverkar min vardag mycket trots smärtlindring.

Accepted Answer

Hej. Bentäthetsmätning används för att värdera om det finns benskörhet eller början till benskörhet i skelettet. Vid behandling med aromatashämmare, tex letrozol, ökar risken. Om det finns sk osteopeni eller osteoporos är behandlingen som rekommenderas tex zoledronsyra, som du ju redan får, eller iallafall har fått. Det är inte ovanligt att vi pausar zometabehandlingen när det gått ett par år eftersom zometa lagras in i skelettet och blir kvar där i flera år. Därför brukar vi sällan göra bentäthetsmätning om vi "ändå" ska ge tex zometa oavsett vad den visar. Beroende på var du har ont kan det kanske vara av värde med röntgen av just det området, särskilt om du har metastaserad sjukdom, val av röntgenmetod beror på var det onda sitter och vad tidigare röntgen har visat. Jag kan inte svara på om just MR är den undersökningsmetod som är bäst i ditt fall. Det går inte heller att svara på vad en undersökning skulle leda till behandlingsmässigt, det beror på vad undersökningen visar.

Question 11

Hej jag är en 17 årig tjej som upptäckte igår att jag hade en slags knöl eller kula i högra bröst, idag är den samma storlek tror jag. Har ingen aning om hur länge jag haft den då den inte syns på utsidan. Den är rund och kanske 2 cm bredd, den verkar inte rörlig utan den känns ganska fast. Det gör inte ont alls och heller inte när jag tar på den. Borde jag vara orolig?

Accepted Answer

Hej, utifrån din ålder och det du beskriver så är det osannolikt att det har något med bröstcancer att göra. De flesta knölar i bröstet är godartade och kan ha hormonella orsaker eller utgöras av din bröstvävnad.  Vänta en menstruationscykel och finns knölen kvar så ta kontakt med din vårdcentral eller skolsköterska för värdering av utredning

Question 12

Det har inte röntgas på minst 15 år.  Jag fick ont o sökte min vårdcentral läkaren hon ringde direkt o fick en tid till mig innom 1 veckar fik jag tid på röntgen mammografi .tog 2 biopsi erpå måndag ska jag igen skajagnu på månm2 biopsier togs.på måndag ska dit igen o ta nu bild o 3 biopcier . År det helt vanligt att att det inte behövs .?? NU ÄR DET SÅ STORT ATTDET ÄR TO LATE FÖR MIG DET ÄR FÖR SENT. Kan,man få ut sina journaler andra kan ha råkat ut för samma eller kommer att göra det.längtar efter svar

Accepted Answer

Hej
När hela bröstet har opererats bort (så kallad mastektomi) är det inte rutin att göra mammografikontroller på den sidan även i fall där en bröstrekonstruktion har gjorts. Detta på grund av att mjölkkörtelvävnaden har opererats bort. Det saknas evidens för att bilddiagnostik efter mastektomi med eller utan rekonstruktion tillför en meningsfull nytta vad gäller att upptäcka återfall. Däremot ska man göra en undersökning, ofta med ultraljud, när det finns symtom som kan tala för återfall.

Question 13

Har gjort bentäthetsmätning som visar på osteopeni i ländryggen, L1--L2 -1,2. I höfter ses osteopeni, höger kollum -1, vad innebär detta

Accepted Answer

Hej,
Osteopeni innebär lätt minskad mineralmängd i skelettet. Vad -1 betyder i sammanhanget vet jag inte. Kollum femoris är en del av lårbenet. Benskörhet heter osteoporos, och brukar innebära att man rekommenderar skelettstärkande medicin.

Question 14

Hej!
Funderar på Hashimotos sjukdom och sköldkörteln... Har hypotyreos sedan ja, säkerligen medfött, men efter strålning (fick cytostatika också) efter bröstcancer för många år sedan och ökade i vikt, i 1,5 år. En gyn kollade blodprover för jag var bekymrad över svullnaden i benen, fötterna som ingen annan tog på allvar. Gyn sa vid provsvar: Du behöver behandling för låg ämnesomsättning/ hypotyreos. Det finns läkare som ordinerar låg dos Levaxin och ser om det hjälper". Min dr sedan många år vid HC var tveksam vid besök där. Sa vad gyn sagt. Men vi kan prova, sa han. Funkade, mådde med tiden bra.. Men har förändrats. 
Har också tänkt på vad onkologen då sa; "bra att du har fått det, för vi har ju säkert förstört åtminstone 50% av sköldkörteln" - ritade / i luften. 
En fråga nu:
Kan det bero på strålningen att sköldkörteln är så kraftigt förminskad? eller kan det möjligen vara Hashimotos? Min sköldkörtel är bara EN cm stor sedan säkert många år. Upptäcktes vid ultraljud då jag diagnostiserats med Hyperparatyreiodism för drygt 5, 6 år sedan. Hashimotos sjukdom tär på sköldkörteln...?  Låga men inom ref. för TSH, T4 och T3 men T3 lite lågt... vätskesamling och fettpålagring? Lågt och mycket bra blodtryck mm. 
Tankarna kommer. Vet någon? 
Mycket tacksam för ett svar.
Med vänlig hälsning
Lena

Accepted Answer

Hej Lena,
Sköldkörteln är känslig för strålbehandling, men vid vanlig modern strålbehandling efter bröstcanceroperation brukar den inte ingå i strålfältet så jag tror inte det är strålbehandlingen som har påverkat din sköldkörtel. Hashimotos sjukdom kan påverka funktionen i sköldkörteln, men jag vet inte om volymen påverkas.

Question 15

Jag fick bröstcancer för fyra år sedan och behandlades då med operation, cytostatika (antikroppar mot HER2) och strålning. Sedan dess står jag på Anastrozol dagligen och får Zoladex månadsvis. På bröstcentrum har man sagt att dessa läkemedel inte ska påverka immunförsvaret, men jag börjar ändå undra.
Jag upplever att jag ofta blir sjukare än övriga i familjen. I juni (11 juni) fick jag en rejäl bihåleinflammation med feber, och antibiotika som behandling, och nu igen i augusti (21 augusti) har jag feber på 38,5 och luftvägssymtom. Alla i familjen blev sjuka samtidigt, men jag blir alltid mest påverkad och sjukast. 

Det gör mig orolig.

Blodstatus har nyligen (maj) kontrollerats och sett bra ut, men kan det ändå finnas påverkan på immunförsvaret som inte syns där? Bör man till exempel kontrollera immunglobuliner (IgG, IgA, IgM), göra differentialräkning på vita blodkroppar eller kolla vaccinrespons? Är det också relevant att se över vitaminer och mineraler som D-vitamin, B12, folat och järn, samt följa CRP/SR för att utesluta låggradig inflammation?
Kan hormonbehandlingen i sig, genom att sänka östrogennivåerna, bidra till att slemhinnorna i luftvägarna blir torrare och därmed mer mottagliga för infektioner, även om den inte direkt klassas som immundämpande? Och är det värt att samtidigt utreda om jag kan ha en kronisk bihåleproblematik eller allergi som gör mig mer sårbar?
Finns det fler prover eller utredningar som ni tycker vore rimliga i en sådan situation, eller ska jag acceptera att jag kanske alltid kommer reagera starkare än andra på infektioner efter cancerbehandling och hormonbehandling?
Tack på förhand

Accepted Answer

Hej,
Jag förstår att det är besvärligt med upprepade infektioner. En del av dina frågor kan jag inte svara på, men iallafall så tror jag inte att din tidigare cytostatikabehandling gör dig mer känslig nu. Din hormonella behandling påverkar slemhinnorna, och kan bana väg tex för urinvägsinfektion, men det verkar inte var det som plågar dig. Man kan spekulera i torra slemhinnor i luftvägarna gör dig mer känslig för virus, men jag har inga data på det. Jag tycker inte att din tidigare behandling skulle göra att du behöver utredas vidare, men du skulle kunna ta upp frågan med din vårdcentralsdoktor.

Question 16

2016 fick jag, 38 år gammal, diagnosen hormonell bröstcancer. Ki67: 28, 3 körtlar smittade. 4 cm stor tumör. Jag fick först cytostatika, sedan masektomi, därefter strålning. Jag började sedan äta tamoxifen och fick zometa ett antal gånger, samt sprutan som satte mig i klimakteriet - har glömt namnet. Ca 1 år efter så opererade jag bort äggstockarna, så ca september 2017 så började jag äta Letrozol och har ätit det tills nu. Efter 8 år med Letrozol är nu är planen att jag ska sluta.

Jag är fortfarande mycket orolig för återfall och jag har egentligen inget emot att fortsätta behandlingen ännu längre. Finns det något evidens för att det hjälper mig med ytterligare något år Letrozol? Jag vill ta varje chans till att begränsa risken för återfall. Hjälper det att fortsätta eller är det ingen mening?

Accepted Answer

Hej,
När det gäller behandlingsttidens längd så är en allmän rekommendation ofta att först ta en medicin, i ditt fall letrozole, i 5 år och sedan diskutera fortsatt behandling där man behöver ta med biverkningar i diskussionen. Ofta rekommenderar man ytterligare 2-3 års behandling för en person med körtelmetastaser vid diagnos. Det är svårt att på rak arm säga att 5 år skulle vara bättre än 3, men ibland hamnar man där ändå. Jag tycker du ska ta upp frågan med din doktor. Längre tid än 10 år rekommenderas aldrig i det svenska vårdprogrammet för bröstcancer.

Question 17

Hej! Är glitinum, som innehåller mattram, mot migrän farligt att ta om man haft bröstcancer? Tack för hjälpen😊

Accepted Answer

Hej,
Jag hittar inget om att glitinum skulle innehålla östrogen, så för den saken skull kan du använda det. Det kan ju dock interagera med andra läkemedel så om du tar andra mediciner tycker jag att du bör kolla med din doktor innan du använder preparatet.

Question 18

Hej. Jag har bc spridd till skelettet och får dålig hjälp med smärtlindring.  Jag har domningarvibframsida lår pga metastaser I ländryggen.  Dessa har jag nyligen strålat men har mycket ont i ländrygg, och bäcken som strålar ner i benen.  Jag har även domningarvi underkäken och man har hittat metastaser även där. Jag får kortison, oxycontin depot ipren och Alvedon. Klarar mig i kanske 4 timmar sen är det lång väntan på att kunna fylla på med Alvedon och Ipren. Jag har även fått oxynorm snabbverkande.  Men blir enbart yr och illamående utan smärtlindring. Jag har tagit upp detta flera gånger med onkologen men känner att ingenting  händer. De säger att Alvedon och ipren är första linjens behandling och därefter oxycontin och oxynorm. Men om det inte hjälper? Det måste väl finnas annan smärtlindring? Hjälper opiater ens mot nervsmärta? Det kanjubinte bara finnas oxycontin och oxynorm att tillgå.  Jag kan varken sova eller äta på grund av smärta och blir både isolerad och deprimerad av situationen.  Jag orkar snart inte mer.

Accepted Answer

Hej Anna,
Jag läser att du inte har det bra, och förstår att du inte känner dig lyssnad på vilket jag verkligen beklagar. När det gäller smärtlindring finns flera saker man kan testa; det kan handla om dos/ vilket opioidpreparat man använder/ ibland kan man komplettera med metadon vid nervsmärta/ vilka tidsintervall man använder. Ibland kan man ha nytta av kortison under en period. Det finns också preparat mot nervsmärta. Jag vill stötta dig att ta kontakt med onkologen igen, och kanske be om att få träffa en smärtläkare? Eller om onkologen kan prata med en smärtläkare?

Question 19

Hej, en studie blev "offentlig" i veckan gällande vilande cancerceller och risk för att metastaser bildas i lungorna efter Covid eller annan luftvägsinfektion. Det stod också att dödligheten för cancerpatienter ökade med 50% om man haft Covid. Skulle någon av er på ett lättfattligt sätt förklara vad man kommit fram till och vad som gäller (det man läser i tidningar är ju inte alltid helt rätt).

Accepted Answer

Hej,
Jag har inte hittat så mycket om det här men en studie som publicerades i somras, handlar om din fråga. Om man har haft bröstcancer kan cancerceller ligga kvar någonstans i kropppen "sovande", det kallas tumor dormancy. År efter det första insjuknandet kan tumörcellerna bli mer aktiva, och man vet inte egentligen varför. I studien hade de gjort försök på möss, och deras teori uppfattar jag vara att en virusinfektion kan påverka immunförsvaret lokalt, och få tumörcellerna att gå in i en mer aktiv fas. Hur man som tidigare cancerpatient, eller från sjukvården, ska tolka data ligger längre fram i tiden.

Question 20

Hej, jag undrar om det finns någon fond, stiftelse eller bidrag man kan söka när man varit sjuk i bröstcancer? Jag hade oturen att inte ha någon sjukförsäkring så har i stort sett stått helt utan ersättning sen dag ett. Så fick jag frågan av en väninna om att kunna söka ur olika stiftelser eller fonder , därför jag vänder mig till er. Tack för allt ni gör! Ni är fantastiska!

Accepted Answer

Hej!
Om du går in på denna länk https://www.1177.se/sa-fungerar-varden/kostnader-och-ersattningar/ekonomiskt-stod-nar-du-ar-sjuk/ ser du vilka olika stödformer som finns när man är sjuk. Där finns bland annat en beskrivning hur man hittar fonder och stiftelser där  man kan söka hjälp.  Sjukhusen  har också nästan alltid fonder som kan erbjuda ekonomisk hjälp av olika slag till sina patienter. För att få veta vilka fonder som  ditt sjukhus förvaltar kan du kontakta kuratorn på det sjukhus som du får din vård.

Frågor & svar

Hittar du inte det du letar efter?

Effekter av östrogenbrist

Amningens betydelse för att förhindra bröstcancer

Utslag vårtgård, bröstvårta

Återfall - mastektomi

Kallelse

Fundering kortvarig hormonbehandling

Bröstcancer och sjukersättning

Bidrag från fonder, Försäkringskassan

möjlighet att få ekonomisk hjälp

Återfall eller fibros?

Fråga våra specialister

Våra specialister

Frågelådan är tillfälligt stängd – men vi öppnar snart igen!

Om bröstcancer

Stöd oss