Visar 10 av 1549 träffar
2022-02-09
Jag fick cancer in situ grad 3 2015 och abladerad och sentinel node var frisk. Ingen efterbehandling och friskförklarad efter 3 veckor. Sommar 2019 metasterad bröstcancer i skelett. Viss oklarhet rådande HER2-status vid första skelettbiopsin men tolkad som Luminal A-subtyp (en andra biopsi gjordes och visade samma) och jag behandlades först 18 månader med IBRANCE, Zoladex och Letrozol. Därefter snabb progress i skelett och byte av cytostatikabehandlingar flera ggr fram till i slutet av sommaren då jag hade progress i skelettet och ordentlig progress i levern med omfattande metastasering. Ny biopsi visar HER2-positivitet. Efter detta får jag behandling med dubbel antikroppsblockad samt Navelbine.
Första utvärderingen visar en påtaglig regress i levern, endast 2 kvarvarande förändringar och man ser även regress på någon metastas resten är oförändrade.
CA15-3 har följt mig och min progress väldigt väl. 52 vid diagnos och sen i 18 månader vandrade den upp till 140 för att sedan på mindre än ett halvår öka till över 1000 när spridning till lever upptäcktes. När ny HER2 behandling sattes in sjönk den snabbt till 42.
Nu har min markör börjat stiga igen. Är uppe från 42 till 92 på ca en månad. Jag har också fått markantmer ont i höger arm som jag haft hela tiden förutom i september/oktober då jag var helt symtomfri.
Hur troligt är det att det är hormonella metastaser som växer i skelettet då jag haft så fin regress i levern. Enligt min onkolog är det helt otroligt att jag klarar 18 månader med Ibrance men jag tänker att det kanske är att jag har en dubbeldiagnos? Vet även att CA15-3 markören är mer känslig för Her2 än hormonell så jag blir lite orolig nu när den ökar. Skall göra MR snart och då får vi svar men går det inte på något sätt får reda på vilka metastaser som är hormonella och vilka som är HER2 med tanke på att båda visar det på biopsin. Trodde antikroppsblockaden skulle vara mirakelmedicin och det känns tungt att det troligtvis redan händer något.
Oj, vilken historia! Den illustrerar att det inte är så lätt att vare sig förstå sig på eller behandla bröstcancer. Och jag vågar mig på att ha någon kvalificerad uppfattning om dina funderingar. En kommentar: Jag tror det kommer att vara svårt att säkert knyta samman de olika tumörmanifestationerna med resultatet av biopsin och hur de sen reagerar på behandling. Det krävs ER för att en tumör ska kunna svara på hormonell behandling, men det är därför inte säkert att den svarar.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Behandlingsalternativ2020-03-21
Hej!
Min fråga är om min 80-åriga mamma egentligen bör åka till sjukhuset måndag den 23/3?
I somras opererade hon bort hela bröstet pga elakartad bröstcancer. Under hösten har hon genomgått 9 av 12 planerade cytostatika-behandlingar men behövde i december avbryta pga biverkningar. Meningen var även att hon skulle ha antikroppsbehandling men av samma orsak upphörde denna (efter 2-3 behandlingar). Hon har förmaksflimmer och har i början av januari utretts och om-medicinerat för detta då hon samlade på sig vätska i lungorna. Sedan efter jul/nyår var hon mycket nedstämd och även fysiskt nedsatt. Nu mår hon betydligt bättre och är starkare. Onkologen vill att hon ska testa att fasa ut den hjärtmedicin hon fick för att se om hennes värden (njurvärden) förbättras så att hon kan göra en Zometabehandling i mitten av april. Ultraljud på hjärtat/undersökning på medicin har varit inplanerad till 23/3 och det hade inte varit någon tvekan att genomföra det som planerats om förutsättningarna hade varit som innan coronautbrottet. Men nu undrar jag i samband med de rekommendationer som ges, ifall hon (och min 80-årige far som medföljare) verkligen bör utsätta sig för risken att bli coronasmittade i samband med ett sådant sjukhusbesök? Eller om man kan/ska skjuta på undersökning/om-medicinering och skjuta fram ev zometabehandling?
Vi har senaste dagarna inskränkt deras vistelse utanför hemmet och handlar åt dem och vi har inte själva närkontakt med dem. Naturligtvis måste man ställa riskerna mot varandra. Men jag undrar över er inställning till detta?
Hej, dina tankar är högst relevanta och jag håller med dig att "onödiga" sjukhusbesök ska undvikas, framförallt för äldre människor. Det är väl där frågan egentligen ligger: hur viktigt anser din mammas onkolog att just denna hjärtundersökning är? Det får vara en individuell bedömning som den läkaren gör som har inblick i förloppet. Så mitt råd är att ta kontakt med sjukhuset direkt på måndag morgon och höra om undersökningen inte kan skjutas på. Det låter i mina öron helt rimligt men utan att ha full kännedom om hela förloppet behöver jag hänvisa dig att ta diskussionen med din mammas läkare.
Jana de Boniface
Överläkare och bröstkirurg, Capio S:t Görans Sjukhus AB, Stockholm
Dölj svar Sjukhusbesök för person i riskgrupp2020-11-05
I december 2019 fick jag en bröstcancerdiagnos. Dels en hormonstyrd tumör som inte spridit sig, dels en tumör som var HER2+ och som spridit sig till 7/10 lymfkörtlar.
Jag har opererats (hela bröstet samt axillutrymning), fått 5 månader cellgiftsbehandling, till en början kombinerat med antikroppar, därefter strålbehandling 15 dagar och nu har jag 6 månaders antikroppsbehandling kvar. Dessutom äter jag hormonreglerande tabletter.
Nu när det är dags för mig att återgå till mitt jobb som högstadielärare, har vår region just fått skärpta restriktioner då coronaspridningen ökar mycket snabbt. Jag undrar nu:
1. Löper jag större risk att bli smittad pga att jag går på antikroppsbehandling?
2. Löper jag större risk att vid smitta bli svårt sjuk? (Är 57 år, normalviktig och i övrigt frisk).
3. Vad händer om min antikroppsbehandling måste avbrytas för att jag blir sjuk?
1) Det tror jag inte. Antikropparna påverkar inte immunförsvaret.
2) Det tror jag inte heller.
3) Behandlingsförloppet skulle dras ut. Antikropparna har vad man kallar lång halveringstid i kroppen. Det är inte så att antikropparna försvinner mellan behandlingstillfällena, utan de ligger kvar i blodet. När man ger nu behandling efter 3 veckor "fyller man på". Det betyder att man vid ett kortare uppehåll endast får en mindre nedgång i koncentrationen. Jag tä'nker att det i praktiken inte spelar så stor roll. Skulle man behöva göra ett långt uppehåll på ett par månader kan förstås antikropparna försvinna, och det skulle kanske kunna innebära en viss nackdel, men knappast så att effekten av medicinen försvinner.
I en av de studer som ligger till grund för trastuzumab-behandling (HERA) såg man en tydlig effekt av trastuzumab även för de patienter som fick medicinen långt efter avslutad kemoterapi. Man erbjöd nämligen de som tillhörde kontrollgruppen medicinen när man såg att de som fått medicinen hade nytta av den. Det kunde vara flera år senare.
Jag tror alltså inte att ett kortare uppehåll skulle vara ett avgörande problem om man skulle vara tvungen att göra det. Men som jag uppfattar din situation är det litet hypotetiskt att du skulle råka ut för just det.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Risk för covid-19 under antikroppsbehandling?2020-11-29
Nu är jag så förvirrad. Först: invasiv duc 14 mm grad 2, ER 100, pgr 5, Ki 24 %. Enligt grovnålsbiopsin. Opererad tårtbit och SN, fann en makrometastas i 1/4 uttagna. Fann också ett förstadie i bröstet. Nu axillutrymning och ta bort en till del. Data från den uttagna tumören ER fortfarande 100, pgr fortfarande 5, men enligt patologen nu grad 1, den invasiva delen ca 11 mm (kanske för man ju tog en del vid biopsin) och sammantaget med DCIS allt som allt ca 23 mm extent. MEN! Ki på nu 32 % och samtidigt nedgraderat till grad 1. Klingar verkligen inte rätt. Kan det vara så att patologen mest fokuserade på storleken på tumören och förstadiet och därför skrev grad 1? För i min värld kan det ju aldrig vara en grad 1 om KI är 32 %. Kan jag vänta mig att snart få en uppdatering om att det helt plötsligt är grad 3? ... överlever man ens grad 3?
Med egenskaperna som jag har just nu (om vi räknar med att de vid axillutrymningen inte hittar fler positiva körtlar) - hur troligt är det att det redan har spritt sig till andra organ med blodet när mitt KI är över 30?
Jag vill bara få klarhet så jag kan sova igen o kan veta vad som väntar
Jo, man kan ha Grad 1 och högt Ki67, och jag håller med om att det är förvirrande när så är fallet. Man får ta upp detta och diskutera på den multidisciplinära konferensen. Det skulle kunna vara så att det finns en sn "hot-spot" med ett litet område med högre proliferation (delningshastighet) När et gäller måtten så har det inte med provtagningen att göra, måttet vid operationen är förstås säkrare än det man får vid bilddiagnostik.
sammanfattningsvis är det dina läkares uppgift att göra en samlad bedömning och efter det komma med en behandlingsrekommendation. Och Jo: de flesta överlever även vid bröstcancer grad 3!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Enormt förvirrad och kan ej sova alls2020-12-06
Hej,
Jag är 76 år har bröstcancer med massiv invasion av skelettmetastaser sedan 3 år och behandlas med T Letrozol. Ingen annan behandling. jag är inte opererad någon gång o har aldrig fått cellgifter . Cancern hade redan metastaserat då den upptäcktes.
Mina biopsisvar är: Östrogen 90%, prog 50%, Her 0 , MBI 1-3%
Har aldrig fått svar på vad detta betyder. Är det väldigt negativt att ha detta svar? Utveckla gärna svaret.
Har inga andra sjukdomar. Har ont men lever dock ett rätt normalt liv.
Tack
Hej, jag uppfattar att du alltså har behandlats framgångsrikt får man säga under tre år med letrozol. Om du har utbredd sjukdom i skelettet kan man tyvärr inte räkna med att sjukdomen botas som en följd av behandlingen, däremot finns det ett gott hopp om att den ska kunna fortsätta hållas under kontroll under flera år om det är som du beskriver. Jag tänker att man kan tänka ungefär som om man fått diabetes. I de flesta fall (kanske alla även om det kan bli klart bättre med viktnedgång i vissa fall) blir man inte av med sin diabetes, utan det är en åkomma som man får dras med, leva och så småningom dö med.
Det är på liknande sätt med en spridd bröstcancer. Du måste räkna med att leva med din cancer framgent. I ditt fall är det mycket positivt att sjukdomen verkar svara på hormonell behandling. Du kan säkert fortsätta med sådan behandling länge, och om (när) behandlingen inte längre är verksam kan man ofta ha nytta av en andra hormonell behandling. Det viktiga med ditt svar är att det är hormonpositivt och med låg delningshastighet (Ki67 eller MIB 1-3% vilket är ett mycket lågt värde. Det allra bästa är dock det faktum att behandlingen verkar bita!
OM du har ont ska du ta smärtstillande tycker jag. Om det onda beror på metastaserna kan man även överväga strålbehandling. Du bör också få skelettstärkande medicin om du tål det.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar biopsisvar.2020-12-31
Hej!
Jag får Herceptin var 3:e vecka efter cellgiftsbehandling, operation och strålbehandling. Hade Her2-positiv bröstcancer, 6,5 cm, spridning till lymf.
Total regress och allt har gått bra sånär som på en sak:
Sedan januari har min vänsterkammarfunktion i hjärtat försämrats från 69% till 59%. Tog en månads paus och den förbättrades till 61%, började m Herceptin igen och då började det droppa till 60%.
Har fått 10 Herceptin totalt sen start. Nu förväntas jag ta ställning till om jag ska avsluta helt med Herceptin eller fortsätta de gånger som är kvar. Har Googlat och läst diverse studier, som menar på att kortare tid är minst lika bra, men då är studien gjord på tidig bröstcancer, jag hade stadium 3+spridning. Finland hade tidigare 9 Herceptinbehandlingar som standard och kortare tid, men har gått över till ett års behandlingar.
Läkaren menar att det är marginell skillnad i överlevnad, men jag blir så stressad av att jag ska fatta ett beslut som kanske förkortar min livslängd.
Det verkar dock vara en fördel att jag fick den högre dosen på Docetaxel. Man blir förvirrad av allt Googlande. Vad tycker du att jag ska göra? Sluta med Herceptin och eventuellt leva lite kortare, ev. få återfall, men ha bra hjärnfunktion? Eller fortsätta med Herceptin och riskera kronisk hjärtsvikt?
Hej, det är rätt att 3 månaders treastuzumab är litet sämre än 12 månader, rekommendationen är alltså 12 månader. Jag blir inte klok på din beskrivning. av hjärtat. En skillnad mellan 61% och 60% är inte någon försämring. En paus på en månad med trastuzumab är för litet eftersom antikropparna finns kvar i blodet i flera månader efter injektionen.
Med reservation för att jag kan missuppfatta situationen tycker jag att man kan göra ett nytt försök med trastuzumab eventuellt kan man även ge hjärtstärkande mediciner.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Biverkning hjärtsvikt, avsluta Herceptin?2021-02-21
stologi (PAD): Bifokal tumör: Nr 1: Invasiv mucinös cancer. Nr 2: DCIS grad 2 + 3. Tumörstorlek: Nr 1: 2,5 mm invasiv. Nr 2: 28 mm DCIS. Radikalitet: Ja Minsta marginal: 0,5 mm ventralt, 1 mm dorsalt BRE/NHG: 5 / grad 1 LVI: Nej ER: 100 % PR: 100 % Ki-67: 18 % Her2/neu IHC: 2+ SISH: Pågår Antal undersökta lymfkörtlar: 0 TNM: pT1aNx
SISH visat amplifiering. Alltså HER2 positiv 2,5 mm stor cancer med i övrigt gynnsamma faktorer i form av Grad1 och fullt hormonkänslig.
Har gjort mastektomi är 47 år.
Ingen mer behandling är tänkt. Jag förstår inte varför.
Hej, anledningen till att ingen ytterligare behandling rekommenderas är av allt att döma att dn prognos är mycket god som den är. En onkologisk tilläggsbehandling syftar till att reducera risk för allvarliga återfall och död. Är risken att cancern ska leda till återfall eller död mycket liten blir också nyttan med förebyggande behandling liten. "Man kan inte bli mer än frisk"
I ditt fall styrs prognosen av det invasiva. Jag uppfattar att det är två separata tumörer, inte en dcis med inslag av invasion.
Predictmodellen anger att 10-årsöverlevnaden är 94-95 % 3 % kommer statistiskt sett under dessa tio år ha avlidit till följs av något annat, 3% kommer statistiskt sett ha råkat illa ut av sin bröstcancer, och om man ger medicinsk behanlding minskar detta till litet drygt 2 %. Alltså måste man behandla 100 personer med cytostatika, trastuzumab och hormonbehandling för att mindre än en ska bli botad. Givet de biverkningar som behandlingen medför kan man anse att detta är en för liten nytta för att man ska utsätta sig för det.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Prognos?2021-02-22
Hej,
Jag upptäckte en stor (6 cm) knöl i bröstet den 3/11 och kontaktade min VC. Mailade också Bröstcentrum om detta och bad om tid. Min läkare på VC ringde upp mig och sa att det nog var bättre att jag kontaktade Bröstcentrum då hon ändå bara skulle skriva remiss dit.
Får svar från Bröstcentrum en timme senare att jag får en tid hos läkare den 8/12 för undersökning.
Den 12/11 mailar jag Bröstcentrum igen då jag även upptäckt en knöl på ca 3 cm i armhålan. De svarar att de kommer att undersöka den också när jag har min tid.
Jag känner mig väldigt orolig och skriver att jag kan komma med kort varsel och även kan ta återbudstider och de ringer mig den 19/11 och säger att jag kan få komma den 23/11 om jag har möjlighet. Jag tar tiden och utredning visar på stor tumör 6x4 cm i bröstet, makrometastas i armhålan och bakom bröstmuskeln.
Min fråga är om det verkligen är rimligt eller ens ok att en ska vänta över en månad efter att ha upptäckt dels en så stor knöl och en knöl i armhålan. Nu fick jag ju komma den 23/11 men dels var ju det en återbudstid och dels hade det ändå gått 3 veckor sen jag kontaktade dem. Vad tycker ni?
Med vänlig hälsning,
Maria
Hej!
Det är alltid önskvärt att man får tid så snabbt som möjligt efter en välgrundad misstanke om bröstcancer. Den väntetid du beskriver är betydligt längre än vad som är rimligt enligt det så kallade standardiserade vårdförloppet som finns framtaget för bröstcancer. Det är sorgligt och bedrövligt när det inte finns resurser att snabbt påbörja utredning och vårdinsatser. Jag hoppas att du trots allt snabbt kom igång med behandlingarna när du väl hade träffat en cancerspecialist och att resten av din kontakt med vården har fungerat bättre. För när det gäller själva cancersjukdomen så är ju det viktigaste att behandling påbörjas så snabbt som möjligt.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Hur länge är det rimligt att vänta för att få tid på Bröstcentrum?2021-08-26
Här är vad som står i journalen. Jag skrev innan att jag inte vill sttålas men bestämt att jag ska. Kan jag få hjälp med hur det ligger till
Undrar om det vore bättre om de hade erbjudit att ta bort bröstet?
Mvh Eva-Marie
Anamnes
Således opererad 210427 med sektor samt sentinel node på grund av invasiv ductal cancer med omgivande DCIS. Inger peritumoral växt. Tumörstoelk 8 x 7 mm, BRE 4 grad 1. Radikaliteten knapp mot mamillen. Ki67 1%. ER 80. PR 60. Herceptest negativt. 3 mm stor mikrometasas i 1 av 3 sentinel node. Beslut om reoperation med utvidgad sektor och axillutrymning på grund av osäker radikalitet, detta genomfördes 210628. PAD visar då minimala rester av DCIS av kribriform typ, radikalt. 2 stycken intramammara lymfkörtlar med reaktiva förändringar, inga metastaser i 10 undersökta körtlar från höger axill. Rekommendation om strålbehandling mot kvarvarande bröst och endokrin terapi i 7 år med aromatashämmare.
Det finns en sak som jag undrar om det är ett skrivfel, en metastas på 3 mm är inte en mikrometastas utan ska kallas en makrometastas. Kanske det ska stå 2mm? I så fall är det korrekt med mikrometastas.
Den lilla detaljen ställer till det litet i svaret. Men om vi antar att det är en mikrometastas man hittade i sentinel node så kan man säga att det vore möjligt att mastektomera och att i så fall inte ge strålbehandling, och att det i så fall vore en likvärdig behandling. Men är det inte ett stort ingrepp att ta bort hela bröstet för en så liten tumör? I den situation du nu befinner dig rekommenderar man varmt att du ska genomgå även strålning.
Om det är en större metastas är i första hand rekommendationen att stråla även lymfkörtlarna oavsett hur man opererat i bröstet.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Invasiv2021-09-19
Hej, jag har sedan 20 års ålder haft lindrig psoriasis som svarat bra på diverse behandlingar. Efter att ha fått bröstcancer diagnos i Maj-21 påbörjades cyt behandling innan op. Först EC 3 st var tredje vecka, därefter paklitaxel 3 doser som byttes till Abraxane de resterande 6 doserna. Av EC behandlingen försvann alla utslag jag hade på huden vilket kändes lite trösterikt. Med Abraxane kom psoriasis tillbaka med ett djupt skov. Utslag över precis hela kroppen och mängder. Ser ut som mässling nästa. Nåväl, snart operation ( i nästa vecka) och därefter strålning. Läste i en tidigare fråga på er sida att Metotrexat inte får ges vid strålning och har även läst mig till att biologiska läkemedel mot psorisais inte ges vid cancerdiagnos och då undrar jag varför inte det går att kombinera biologiskt läkemedel vid cancer diagnos. Det står "påverkar kroppen negativt " men vad i kroppen tar stryk? Med tanke på hur illa min psoriasis är nu och utbredd är alternativen till läkning inte så många. Tack för en mkt bra sida, har gett mig många insikter och aha-upplevelser
Hej. Paklitaxel (inkluderande Abraxane) kan ge hudbiverkningar. Jag hoppas att besvären ger med sig lite nu när du avslutat den behandlingen. Metotrexat ökar risken för vävnadsskador i strålbehandlat om Råde i samband med strålbehandling. Därför brukar vi pausa den behandlingen fram till 3 månader efter avslutad strålbehandling. Vad som gäller för biologiska läkemedel beror bl a på vilket läkemedel som avses och vad du får för annan behandling samtidigt och hur de i sin tur påverkar varandra. Jag jobbar inte med psoriasis till vardags och har inte riktigt kunskap om vilka biologiska läkemedel som finns, mer än det jag kan läsa mig till. Jag tycker att du ska prata med din hudläkare om vad som gäller för just dig.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Hudproblem cystostika