Hej! För 4 år sedan fick jag trippelnegativbröstcancer. En tårtbit opererades bort, jag fick cellgifter och strålades. Nu har man hittat en ny liten tumör, ca 5 mm. Det är via biopsi konstaterar att den också är trippelnegativ. Jag har fått veta att hela bröstet ska opereras bort. Men jag undrar vad man brukar köra för fortsatt behandling. Är det cellgifter och strålning som gäller igen? Jag undrar också när det i så fall drar igång ( beräknat efter operation) Tack på förhand.

Hej, Jag har diagnosen spridd trippelnegativ bröstcancer med ki67 92%. Gjort neoadjuvant behandling aug-jan, 4st dostäta (varannan vecka) EC90 och sen 12 veckovisa paklitaxel. Nu genomgått mastektomi med axilarutrymning och inväntar svar från PAD. Sen är tanken strålning. I och med att min bc var spridd vid diagnos till levern (solitär metastas på 13mm) och att jag hade en förändring på 3mm i lungan som försvann vid cyton så ser ju inte prognos till att bli botad jättebra ut om man ska läsa statistik. Men jag ska inte bli en i statistiken och mina läkare har inte gett upp om de heller då jag svarade väldigt bra på cyton. Mina frågor till den här bakgrunden är: Finns det något fall av spridd trippelnegativ bröstcancer där patienten blivit botad? Eller ännu lever med sjukdomen efter 10 år? Kan zolydronsyra vara bra att ge i förebyggande syfte? Om inte PAD visar någon kvarvarande aktivitet från tumörerna kan det ändå vara klokt att ge capecitabin behandling som förebyggande? Ska givetvis ta detta med min onkolog också på nästa besök. Men vill ha flera synvinklar.

Jag är en extremt ICKE orolig person och har gått genom livet och nonchalerat de flesta åkommor och tänkt att de går över...vilket de ju oftast gör. Såpass så att trots att min faster gick bort i bröstcancer gick jag inte på mina kontroller och sökte till slut hjälp när jag knappt kunde lyfta axeln och det visade sig att jag hade en invasiv lobulär BC som i princip tagit över hela bröstet. Fick en "all-inclusive" behandling som jag utgår ifrån är lyckad och som avslutats för 6 månader sedan och nu sitter jag i ett dilemma. Jag vill INTE skapa större projekt än nödvändigt då jag känner att det var just vad jag gjorde och vill alltså ta ansvar och komma in i tid utifall att...samtidigt som jag faktiskt inte vill fundera på symptom och tänka att det kanske är något jag borde höra av mig till bröstmottagningen om. OM jag tolkat dina tidigare svar rätt så finns det egentligen ingen större "vits" att fånga upp eventuella återfall direkt om de inte ger symptom som påtagligt påverkar livet. Har man fått spridning så gör det ingen större skillnad om man då sätter igång behandling 6 månader senare. Om detta är rätt uppfattat tänker jag att jag utan att behöva fundera så mycket kan leva på obekymrat och ta upp ev "restsymptom" i samband med den årliga uppföljningen. Den här inställningen skulle förenkla min tillvaro ENORMT och jag ser fram emot din kloka input i hur jag kan resonera.

Hej, Diagnos 2016, då 38 år. Hormonell bc, KI67: 27. 3 smittade lymfkörtlar. Cellgift (EC*3. TAX*3), masktetomi vänster bröst, 25 ggr strålning. Skelettstärkande dropp 2ggr/året i 3 år. Jag började med Tamoxifen + Zoladex i ca 1 år sedan valde jag att operera bort äggstockarna och började istället med enbart Letrozol. Nu till min fråga. Jag har förstått att det är minst 10 års anti-hormon behandling för mig. Men kommer jag under denna tiden byta medicin eller äta Letrozol hela tiden? Jag skulle också vilja veta vad skillnaden är mot Arimidex, då min mor åt detta när hon hade bc. Mvh Louise

Hur många återfall är det egentligen vid BC? Jag har letat statistik men hittar inget.. jag väger nyttan av Tamofixen, eller Zoladex mot verklig risk för återfall. Det finns inga studier (Google) , som jag hittat, där det visar hur många det egentligen. Självklart svårt att mäta då det finns flera olika BC diagnoser, men nån typ av fakta borde finnas? Vidare saknas även studier på de som valt bort förebyggande hormonbehandling, hur lever de idag mm? Fruktansvärt svårt att ta ett livsavgörande beslut då man inte får tillgång till all fakta..både med läkemedel och utan. Som det är nu skräms man ju av att få höra att jag måste ta dessa alternativ, annars kan du dö! Det kan jag ju göra även om jag väljer dessa mediciner, de ger ju inga garantier, och då har jag kanske mått dåligt, mindre livskvalitet mm under flera år.. Så, hur många % lägre risk blir det egentligen av dessa läskiga mediciner? Jag har gjort masektomi , primärrekondtruktion samt SNB dec-20, två invasiva duktal cancer grad 2 i två tumörfoci 6x7 mm och 1,4mm. Avstånd 2cm. 14 st DCIS inom 60x60 mm.Er200% PR100% Her2 2+ Ki67 30% SNB negativ SISH ej amplifierad.

Finns någon avdelning för män med bröstcancer?

Hej! Fick strålbehandling i oktober 2020 och har sedan ca 2 månader tillbaka känt ömhet och stelhet i bröstmuskeln och ut mot armhålan. Känns som kraftig träningsvärk. När jag först provade stretcha fick jag riktigt ont, svullnade upp och hade problem att lyfta armen högre än midjehöjd. Blev väldigt begränsad förstås. Det har lagt sig lite men fortfarande är jag stel och öm...vaknar om nätterna när jag lagt armen i fel läge. Kan detta bero på strålningen? Finns det något man kan göra för att lindra? Hur länge kommer det kännas så här? Tacksam för svar.

Hej, får Trastuzumab behandling efter neoadjuvant cytostatikabehandling och operation. Har en bekant som får samma behandling och hon har fått höra att man inte ska träna dagarna efter Trastuzumab- infusionen. Jag har inte fått den infon och undrar om det finns någon rekommendation runt Trastuzumab och träning? Om så är fallet, vad är syftet med rekommendationen? Jag har inga problem med biverkningar av Trastuzumab.

Hej. Jag har haft TNBC och fick CE 90x3 och Doc 100 x 3. Nu undrar jag om det finns nån max dos av cytostatika. Jag tänker då på om man skulle få återfall eller annan cancer. Eller kan man få en omgång till? eller vad gör man annars? mvh Catarina

Patienten har fått cancer besked. Träffade läkare före behandlingen som knappt kunde prata svenska och inte gav svar på patientens frågor och under samtalet fick patienten inte spela in samtalet, "-Jag vill inte.." var läkarens svar. Patient har fått sin första behandling, några dagar efter blev patienten inlagd då hen hade vätskebris i kroppen och mådde dåligt. Skrevs ut efter två dagar och under tio dagarsperiod har patienten hamnat på akuten två gånger med feber över 38 grader och grov vätskebrist. Detta även efter att patienten hade tydligt informerat läkare om att hen ej kan dricka vatten pga bypass. På grund av informationsbris är patienten orolig över sin behandling och individuell vårdplan då hen ej fått vara delaktig, hen vet inte än vem som är ansvarig läkare, är detta normalt? Vad kan man göra? Vem ska man vända sig till då patienten inte orkar kämpa med vården, hen vill fokusera sig och kämpa med sjukdomen.