Hej, ursäkta sent svar, jag svarar på din nästa fråga.

Det låter som ett alkoholbruk på en nivå som inte leder till någon risk för leverskador, men jag kan inte precis förklara dina symtom.

Det kan säkert bero på att bröstet blivit omformat efter operationen och behandlingen. Hör av dig till din bröstmottagning och be att få en bedömning.

Hej, dessa frågor är de allra svåraste att svara på i detta forum. Omöjligt faktiskt. Det låter i första hand inte som om du skulle behöva oroa dig men det är baserat på att cancer är extremt ovanligt i din ålder. Men det är klart att det i sällsynta fall finns cancer även i din ålder, t ex i familjer med ärftlig bröstcancerrisk, och det måste i sådana fall inte finnas flera fall i familjen. Men det är faktiskt omöjligt för oss att ha en bra uppfattning om just ditt fall. Om du är orolig måste du söka igen.

Hej, det var en bra och viktig fråga. Jag brukar säga att det inte är farligt att ha cancer i bröstet, och inte heller att ha cancer i armhålan. Det går bra att åtgärda kirurgiskt. Det som är farligt med cancer är att den i vissa fall kan sprida sig till andra organ. Spridd sjukdom kallar vi det, eller metastatisk sjukdom. När man talar om återfall efter bröstcancer eller att tumören kommit tillbaka menar man att det är celler från bröstcancern som slunkit ut i lymbanorna eller blodkärlen och slagit sig ner på andra håll i kroppen. Det kan t ex vara i skelettet (eller troligen vanligare i benmärgen), i lymfkörtlar eller i lungan. Detta har alltså skett tidigt, innan man opererat bort tumören i bröstet. Sådana celler kan ligga vilande i många år innan de av någon anledning senare växer till och leder till besvär. Det är svårt att veta i ett enskilt fall ifall det finns sådana celler ute i kroppen, men genom att titta på egenskaperna i tumören i bröstet får man en uppfattning om risken att sådana celler ska finnas. Tumörer med Grad 3 har t ex större risk än Grad 1, liksom de som har spridning till lymfkörtlar. Baserat på sådan information rekommenderar vi medicinsk tilläggsbehandling, t ex hormonmedicin, cytostatika, HER2-riktade antikroppar och strålning mot lymfkörtlarna. Den medicinska behandlingen kan ges före eller efter operationen, det viktiga är i båda fallen att utplåna eventuella spridda celler. Ett återfall är alltså inte en "ny" cancer utan den gamla som kommer tillbaka. Tyvärr kan man dessutom förstås drabbas av en ny cancer, t ex en ny bröstcancer i det andra bröstet. Hur stor den risken är beror ffa på om man har en ärftlig risk, t ex en ärftlig mutation i BRCA1 eller BRCA2, men även ålder vid det första insjuknandet spelar roll. Vi övervakar alltid det andra bröstet med mammografi och ibland andra metoder efter en tidigare bröstcancerresa. Det finns även en liten risk att drabbas av återfall i samma bröst som den första cancern satt, det kallar vi "lokalrecidiv". Det kan antingen röra sig om celler från den "gamla" cancern, eller utgörs ibland av en ny bröstcancer som uppstått senare. Det kan ibland vara svårt vilket av dessa två det rör sig om. Strålbehandling mot bröstet minskar effektivt denna risk, och antalet lokalrecidiv är till följd av det och medicinsk behandling idag lågt. De flesta som haft en bröstcancer tidigare har däremot inte en ökad risk för annan ny cancer, som uppstår på nytt i ett annat organ på samma sätt som jag beskrev för bröstet ovan. T ex tjocktarmscancer eller melanom som kan uppstå på liknande sätt i de organen. Men det finns undantag, det viktigaste är kanske just de som har en ärftlig bröstcancerrisk med mutation i BRCA1 eller BRCA2 där ffa de som har en BRCA1 -mutation har ökad risk för äggstocks eller äggledarcancer. Sådana kvinnor kan rekommenderas att operera bort sina äggstockar och äggledare i förebyggande syfte. Prognosen vid en liten HER2-positiv bröstcancer utan lymfkörtelspridning är vanligen god med modern behandling. Jag hoppas att det klarnat litet.

Hmm, trötthet är ett riktigt knepig symtom som kan ha 100 olika orsaker. Skulle inte i första hand "skylla" på letrozol, i alla fall inte som enda förklaring. Kanske du skulle söka på vid VC för att få en bred bedömning.

59 % var ett helt normalt värde. Antikropparnaligger kvar längre i kroppen och ska man göra ett nytt försök så är det lämpligt att vänta längre än tre veckor, tre månader är med lämpligt. KAdcyla har samma risk för hjärtpåverkan som trastuzumab, det består ju bl a av trastuzumab. I de allra flesta fall är hjärtpåverkan det man allar reversibel, d v s att hjärtat återhämtar sig igen efter en tid. MAn kan även hjälpa hjärtat på traven med hjärtstärkande mediciner. Jag har inga siffror på konsekvensen att avbryta efter 8 kadcyla. Man kan säkert tänka sig att göra ett nytt försök, men det är klart att det är viktigt att också tänka på att hjärtat är ett viktigt organ. Du måste tala med din doktor om den balansen.

Jag tror inte att det är pausad, däremot kan det hända att den ges på ett litet annat sätt för att undvika att patienterna ska behöva komma till behandling så många gånger. Det finns en stor studie nu (Fast Forward) som visar att man ifall man endast ska stråla bot bröstet i vissa fall kan ge 5 istället för 15 behandlingar, med samma effekt. JAg skulle tro att det kan komma att bli en förändring man överväger även efter pandemin.

Dt görs idag alltid en individuell strålplanering där man är mycket medveten om att inte i onödan stråla känslig vävnad. Man kan nog säga att strålbehandling är en av de åtgärder inom sjukvården där man har bäst kontroll på sidoeffekterna på det sättet att man exakt kan se vad som är gjort vid en tidigare behandling. Alla bilder som beskriver vad som är gjort sparas. Den individuella kroppsformen gör att det ibland är lätt och ibland svårt att undvika att det som inte ska strålas. Och det man egentligen vill stråla är ju inte så mycket, nämligen eventuella kvarliggande cancerceller. Hur som helst, det går till på ungefär samma sätt på höger och vänster sida även om hjärtat oftare är något man måste ta hänsyn till på vänster sida. Ibland är andningsstyrd strålning viktigt för att undvika "riskorgan" (hjärtat till exempel), ibland behövs det inte alls. et kan även finnas andra knep att ta till om det behövs. Jag tänker att du kan slå dig till ro med att de som planerar din strålbehandling gör det på ett sätt som tar hänsyn till dina förutsättningar och vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att inte åstadkomma oönskade bieffekter.

Jag tänker att det är svårt att uppmana dig att inte vara orolig. Såklart blir man orolig. Jag kan inte värdera i %, men mitt intryck är att detta självklart kan vara en körtel som suttit där hela tiden och är helt normal. Men det är klart att man inte kan vara säker på den saken, och det finns väl en viss möjlighet att det är något som har med cancern att göra. Men jag tillåter mig att reflektera litet. Det är bl a detta som är baksidan med att göra rtg-undersökningar. Antag att detta visar sig vara en helt ofarlig förändring och att man efter uppföljning kan göra sannolikt att så är fallet. Hur mycket skada har den informationen då gjort? Ganska mycket är jag rädd i form av oro ock otrygghet. Men har man nu sett den, måste man förstås göra vad man kan för att säga så exakt som möjligt vad det är. I ditt fall verkar uppföljning med en förnyad undersökning vara en rimlig strategi. Men hur man ska göra i just ditt fall svarar din doktor bättre på.