Visar 10 av 6056 träffar
2021-02-04
Hej!
För 4 år sedan fick jag trippelnegativbröstcancer. En tårtbit opererades bort, jag fick cellgifter och strålades.
Nu har man hittat en ny liten tumör, ca 5 mm. Det är via biopsi konstaterar att den också är trippelnegativ. Jag har fått veta att hela bröstet ska opereras bort. Men jag undrar vad man brukar köra för fortsatt behandling. Är det cellgifter och strålning som gäller igen?
Jag undrar också när det i så fall drar igång ( beräknat efter operation)
Tack på förhand.
Jag tänker att man kommer att vänta med att fatta ett beslut om din behandling tills man har resultatet av operationen i sin hand, och kanske andra undersökningar. Men visst, det händer att man ger adjuvant cytostatika igen.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Behandling andra gången?2021-02-04
Hej,
Jag har diagnosen spridd trippelnegativ bröstcancer med ki67 92%. Gjort neoadjuvant behandling aug-jan, 4st dostäta (varannan vecka) EC90 och sen 12 veckovisa paklitaxel. Nu genomgått mastektomi med axilarutrymning och inväntar svar från PAD. Sen är tanken strålning.
I och med att min bc var spridd vid diagnos till levern (solitär metastas på 13mm) och att jag hade en förändring på 3mm i lungan som försvann vid cyton så ser ju inte prognos till att bli botad jättebra ut om man ska läsa statistik. Men jag ska inte bli en i statistiken och mina läkare har inte gett upp om de heller då jag svarade väldigt bra på cyton.
Mina frågor till den här bakgrunden är:
Finns det något fall av spridd trippelnegativ bröstcancer där patienten blivit botad? Eller ännu lever med sjukdomen efter 10 år?
Kan zolydronsyra vara bra att ge i förebyggande syfte?
Om inte PAD visar någon kvarvarande aktivitet från tumörerna kan det ändå vara klokt att ge capecitabin behandling som förebyggande?
Ska givetvis ta detta med min onkolog också på nästa besök. Men vill ha flera synvinklar.
Hej, tack för din fråga. Men jag passar, jag vill att du talar med din doktor först!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Capecitabin och zolydronsyradropp i förebyggande syft2021-02-04
Jag är en extremt ICKE orolig person och har gått genom livet och nonchalerat de flesta åkommor och tänkt att de går över...vilket de ju oftast gör. Såpass så att trots att min faster gick bort i bröstcancer gick jag inte på mina kontroller och sökte till slut hjälp när jag knappt kunde lyfta axeln och det visade sig att jag hade en invasiv lobulär BC som i princip tagit över hela bröstet. Fick en "all-inclusive" behandling som jag utgår ifrån är lyckad och som avslutats för 6 månader sedan och nu sitter jag i ett dilemma. Jag vill INTE skapa större projekt än nödvändigt då jag känner att det var just vad jag gjorde och vill alltså ta ansvar och komma in i tid utifall att...samtidigt som jag faktiskt inte vill fundera på symptom och tänka att det kanske är något jag borde höra av mig till bröstmottagningen om. OM jag tolkat dina tidigare svar rätt så finns det egentligen ingen större "vits" att fånga upp eventuella återfall direkt om de inte ger symptom som påtagligt påverkar livet. Har man fått spridning så gör det ingen större skillnad om man då sätter igång behandling 6 månader senare. Om detta är rätt uppfattat tänker jag att jag utan att behöva fundera så mycket kan leva på obekymrat och ta upp ev "restsymptom" i samband med den årliga uppföljningen. Den här inställningen skulle förenkla min tillvaro ENORMT och jag ser fram emot din kloka input i hur jag kan resonera.
Ja, men jag tycker inte att du i händelse av nytillkomna besvär ska vänta med att höra av dig. Om du mår väl, eller kanske snarare stabilt - du kanske ändå känner av din hormonella behandling ?- så håller jag med. Men om du skulle få nya besvär (lokaliserad smärta t ex) som inte går över på ett par veckor eller tydligt beror på något, så ska du förstås höra av dig och inte vänta flera månader.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Dilemma kring symptom2021-02-04
Hej,
Diagnos 2016, då 38 år. Hormonell bc, KI67: 27. 3 smittade lymfkörtlar. Cellgift (EC*3. TAX*3), masktetomi vänster bröst, 25 ggr strålning. Skelettstärkande dropp 2ggr/året i 3 år. Jag började med Tamoxifen + Zoladex i ca 1 år sedan valde jag att operera bort äggstockarna och började istället med enbart Letrozol.
Nu till min fråga. Jag har förstått att det är minst 10 års anti-hormon behandling för mig. Men kommer jag under denna tiden byta medicin eller äta Letrozol hela tiden? Jag skulle också vilja veta vad skillnaden är mot Arimidex, då min mor åt detta när hon hade bc.
Mvh
Louise
hej Arimidex och Letrozol är två läkemedel som tillhör gruppen aromatashämmare, de har mycket likartad effekt. Det finns en jämförelse mellan dessa två som inte visade på några avgörande skillnader.
Eftersom patienter av t e x det skäl som du anger tar medicinerna i litet olika ordning och byter vid olika ställen är det svårt att ge ett helt entydigt svar, men jag skulle säga att det i ditt fall kunde vara rimligt att du efetr ett års tamoxifen tar t ex 8 år av letrozol. Det finns ett par studier som antyder att det inte är någon skillnad mellan 8 års aromatoashämmare och 10 år.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Antihormonell behandling2021-02-04
Hur många återfall är det egentligen vid BC?
Jag har letat statistik men hittar inget.. jag väger nyttan av Tamofixen, eller Zoladex mot verklig risk för återfall.
Det finns inga studier (Google) , som jag hittat, där det visar hur många det egentligen. Självklart svårt att mäta då det finns flera olika BC diagnoser, men nån typ av fakta borde finnas?
Vidare saknas även studier på de som valt bort förebyggande hormonbehandling, hur lever de idag mm?
Fruktansvärt svårt att ta ett livsavgörande beslut då man inte får tillgång till all fakta..både med läkemedel och utan. Som det är nu skräms man ju av att få höra att jag måste ta dessa alternativ, annars kan du dö!
Det kan jag ju göra även om jag väljer dessa mediciner, de ger ju inga garantier, och då har jag kanske mått dåligt, mindre livskvalitet mm under flera år..
Så, hur många % lägre risk blir det egentligen av dessa läskiga mediciner?
Jag har gjort masektomi , primärrekondtruktion samt SNB dec-20, två invasiva duktal cancer grad 2 i två tumörfoci 6x7 mm och 1,4mm. Avstånd 2cm. 14 st DCIS inom 60x60 mm.Er200% PR100% Her2 2+ Ki67 30% SNB negativ SISH ej amplifierad.
Jo, det finns sådana studier. Världens största cancerstudier faktiskt! När det gäller tamoxifen har den sk oxfordgruppen slagit samman data från mer än 10 000 patienter. Sammanfattningsvis minskar ca 5 års tamoxifen dödligheten i bröstcancer med ca en tredjedel. Hur stor nytta detta innebär för den individuella patienten är beroende av hur stor risk för återfall och död hen har. Om man har god prognos är den absoluta nyttan lägre än om prognosen är allvarlig.
Det finns modeller på nätet som man kan använda för att titta på den beräknade nyttan hos enskilda individer. Jag brukar använda den som är utvecklad i Storbritannien och är godkänd av deras sjukvårdssystem: predict heter den, man hittar den om man söker på "predict och breast cancer".
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Tamoxifen och återfall?2021-02-04
Finns någon avdelning för män med bröstcancer?
Jag vet inte riktigt vad du menar med avdelning. Men jag tror att svaret är nej. Manlig bröstcancer är så pass sällsynt att det inte räcker till för att fylla en hel avdelning. Men män med bröstcancer är lika välkomna till de mottagningar och avdelningar som huvudsakligen besöks av våra kvinnliga patienter!
Man kan förstås reflektera över om man ska samla ovanliga fall på ett ställe, t ex manlig bröstcancer. Jag uppfattar inte att man bedömt att det är nödvändigt, och jag kan hålla med. Man behandlar män enligt samma principer som man behandlar kvinnor, dels för att det är rimligt, men naturligtvis även för att det är svårt med specifika behandlingsstudier som endast inkluderar män, även om det faktiskt finns exempel på det. Det är bra om män deltar i samma behandlingsstudier som kvinnor, de flesta moderna studier medger det.
Det man ska tänka på vid manlig bröstcancer är att en relativt stor andel är beroende på ärftlig mutation i BRCA2, vilket gör att alla män med bröstcancer ska erbjudas sådan testning.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Manlig bröstcancer2021-02-04
Hej! Fick strålbehandling i oktober 2020 och har sedan ca 2 månader tillbaka känt ömhet och stelhet i bröstmuskeln och ut mot armhålan. Känns som kraftig träningsvärk. När jag först provade stretcha fick jag riktigt ont, svullnade upp och hade problem att lyfta armen högre än midjehöjd. Blev väldigt begränsad förstås. Det har lagt sig lite men fortfarande är jag stel och öm...vaknar om nätterna när jag lagt armen i fel läge. Kan detta bero på strålningen? Finns det något man kan göra för att lindra? Hur länge kommer det kännas så här? Tacksam för svar.
Man kan få en ökad stelhet i axelleden av strålning, man försöker därför undvika att stråla den. Besvären du har skulle kunna ha med strålnignen att göra, men kan också ha annan orsak. Skulderbesvär är ju vanligt. Svullnaden borde ha med behandlingen att göra. Jag tycker att du ska höra av dig och be att få visa upp dig på din mottagning.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Sen biverkan strålning2021-02-04
Hej, får Trastuzumab behandling efter neoadjuvant cytostatikabehandling och operation. Har en bekant som får samma behandling och hon har fått höra att man inte ska träna dagarna efter Trastuzumab- infusionen. Jag har inte fått den infon och undrar om det finns någon rekommendation runt Trastuzumab och träning?
Om så är fallet, vad är syftet med rekommendationen?
Jag har inga problem med biverkningar av Trastuzumab.
Hmm, jag har inte hört det heller. Trastuzumab påverkar ju ibland hjärtat tillfälligt, antagligen är det det som ligger bakom detta råd. I de flesta fall ges trastuzumab tillsammans med cytostatika i början, och då brukar de flesta ändå vara litet tagna de första dagarna och spara träningsaktiviteterna till veckan efter. Eter ett par månaders behandling utvärderar man ju sedan rutinmässigt om man ser någon påverkan på hjärtat, och ser man inte det, så tänker jag att man inte behöver fundera på detta.
Om man får en påverkan på hjärtat är det bäst att höra med en hjärtläkare eller hjärtsköterska. Men så vitt jag förstår är de mycket liberala med att rekommendera fysiskt aktivitet även till hjärtpatienter, men den måste kanske vara litet anpassad.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Trastuzumab och träning?2021-02-04
Hej.
Jag har haft TNBC och fick CE 90x3 och Doc 100 x 3. Nu undrar jag om det finns nån max dos av cytostatika. Jag tänker då på om man skulle få återfall eller annan cancer. Eller kan man få en omgång till? eller vad gör man annars?
mvh Catarina
Hej Bra fråga, men jag tänker att du i första hand inte ska drabbas av behov av ytterligare cytostatika. Skulle det ändå vara så olyckligt så finns det olika saker att ta hänsyn till där den sammanlagda dosen är en viktig faktor. Ja, det är rätt att man inte kan få hur mycket CE som helst, det är E (Epirubicin) som har en övre gräns, eftersom hjärtmuskeln inte tål mer än en viss mängd av den medicinen. Efter 3 CE är du långt ifrån den gränsen. Man brukar säga att man inte ska ge mer än ca 850-1000 mg per kvadratmeter kroppsyta. Om man har fått EC90 x 3-4 som är en vanlig dos efter eller före operation, har man fått 270-360 mg per kvadratmeter.
När det gäller Docetaxel så kan man ge det igen, men man måste vara uppmärksam på att det kan leda till sk neuropati med domningar, stickningar, fumlighet och eventuellt smärtor om man inte avslutar behandlingen i tid.
Man kan alltså använda medicnerna igen om man har anledning att tro att de ska vara effektiva, men det finns även andra att tillgå.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Cytostatika2021-02-04
Patienten har fått cancer besked. Träffade läkare före behandlingen som knappt kunde prata svenska och inte gav svar på patientens frågor och under samtalet fick patienten inte spela in samtalet, "-Jag vill inte.." var läkarens svar.
Patient har fått sin första behandling, några dagar efter blev patienten inlagd då hen hade vätskebris i kroppen och mådde dåligt. Skrevs ut efter två dagar och under tio dagarsperiod har patienten hamnat på akuten två gånger med feber över 38 grader och grov vätskebrist.
Detta även efter att patienten hade tydligt informerat läkare om att hen ej kan dricka vatten pga bypass.
På grund av informationsbris är patienten orolig över sin behandling och individuell vårdplan då hen ej fått vara delaktig, hen vet inte än vem som är ansvarig läkare, är detta normalt? Vad kan man göra? Vem ska man vända sig till då patienten inte orkar kämpa med vården, hen vill fokusera sig och kämpa med sjukdomen.
Jag tänker att hon får be om ett nytt besök hos läkare. Man har möjlighet att be att få träffa en annan om man inte var nöjd med den första kontakten. Ring till mottagningen!
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Fråga från anhörig till bröstcancersjuka.