Det går bra att vaccinera mot influensa i samband med kisqali och andra CDK4/6 hämmare. Det som man generellt avråder i samband med t ex cytstatika och även läkemedel som Kisqali är vaccination med levande vacciner, till exempel mot gula febern och tuberkulos.

Detta är en intressant och rätt svår fråga. Alla celler är inte likadana. Det kallas tumörheterogenitet. Men det är också så att HER2-positivitet inte är svartvitt, det finns gränsfall. I ditt fall beror detta antingen på att du var gränsvärdes HER2-negativ i biopsin och nu gränsvärdes positiv i operationspreparatet, där man ju har mer vävnad att bedöma. Det kan också vara så att man med kemoterapi behandlat bort den trippelnegativa komponenten, och att HER2-positiva celler haft större möjlighet att undkomma behandlingen. Jag uppfattar det som positivt i ditt fall att man kunnat karakterisera tumören så omsorgsfullt. På detta sätt ökar chansen att på ett effektivt sätt hantera eventuellt kvarvarande HER2-positiva cancerceller.

Hej, innan vi kan tänka på konsekvenser måste vi veta vad det är du har i bröstet. Innan det blir det bara spekulationer. Jag förstår att denna väntan är svår. Men jag tänker att det är bättre att du får ett bra och korrekt besked om vad som gäller för dig, snarare än ett snabbt svar som är spekulativt.

Hej, vi har bestämt att vår frågelåda inte ska föregå mottagningsbesöket. Jag vill att du först talar med din läkare vid återbesöket, jag tänker att det kanske klarnar då.

Hej, Vid en bröstbevarande operation tar man bort alla tumörceller med en marginal omkring. Trots detta kan det finnas enstaka celler i omgivningen, mest sannolikt i närheten av operationsområdet. Man har studerat möjligheten att begränsa den bestrålade volymen i bröstet på det sätt du antyder och i vissa fall kan man göra en sådan strålbehandling. Min uppfattning är dock att skillnaden inte blir mycket stor, vilket beror på att man för att nå ett område mitt i bröstet t ex, måste man stråla genom vävnaden på ömse sidor om tumörområdet. I höjdled leder denna teknik dock till en litet minskad volym som strålas. 1) Ja, som du beskriver det uppfattar jag det som vanliga besvär, det är förstås viktigt att det inte finns tecken till infektion. Tror inte att det har med strålningen att göra. 2) Nej man kan inte reagera allergiskt på strålningen. 3) Det låter i första hand som postoperativa förändringar. Det kan vara en vätskeansamling (serom) som ju kan kännas som en hård boll. Det brukar minska succesivt, men det kan ta tid.

Hej, ATM leder till vad man brukar kalla en måttligt förhöjd risk för bröstcancer, eller 20-25 % livstidsrisk (en av 4-5) vilket ska jämföras med de ca 10 % en av 10) som "vanliga" kvinnor har. Rekommendationen är att förtäta mammografiscreeningen något. I Sverige inte innebär det inte en väldigt stor skillnad jämfört med populationsprogrammet eftersom redan det är "generöst". I andra länder kan det vara så att screeningen startar först vid 50 och då innebär undersökning vart annat eller t o m vart tredje år. I Sverige rekommenderar vårdprogrammet (trunkerande variant är samma sak som mutation): "För bröstfriska kvinnliga bärare av trunkerande variant i CHEK2 eller ATM, som har en förstagradssläkting med bröstcancer, rekommenderas årlig mammografi i åldersintervallet 40 till 60 år, eller 10 år efter diagnos för kvinnor med bröstcancerdiagnos över 50 års ålder, därefter populationsscreening. Om det finns fall av bröstcancer före 45 års ålder i familjen rekommenderas screeningen erbjudas från 5 år före yngsta fallet i familjen. " När det gäller riskreducerande kirurgi (av det andra bröstet) rekommenderas inte det, men skulle kunna vara aktuellt om en individ insjuknat i en bröstcancer vid anmärkningsvärt låg ålder, och hon efterfrågar ett sådant ingrepp. Förstagradssläktingar till de som haft bröstcancer kommer att erbjudas uppföljning enligt ovan om de bär mutationen. Du ska i princip inte behöva befara att du har en ökad risk för andra cancerformer, men man bör vid den bedömningen titta på vilka cancerformer som förekommit i familjen. Genetiska kliniken hjälper till med sådan bedömning.

Hej, om det är anastrozol som är boven vad gäller stelheten, vilket det mycket väl kan vara, skulle jag tro att besvären kommer att fortsätta under behandlingsperioden. Känslobortfallet i tårna skulle jag tro kan bero på din kemoterapi, skulle tro att du fått paklitaxel. Den medicinen leder till sk neuropati, d v s en påverka på dina långa nerver ut i tårna.

Hej jag kan inte ge ett riktigt rakt svar på frågan, det saknas en del uppgifter. Och det är dessutom svårt att veta exakt hur många körtlar som var sjuka före start av cytostatikabehandlingen. Men jag kan göra en uppskattning. JAg hoppas att du på det sättet kan uppfatta att din prognos kanske inte är så dålig som du tror. Ungefär 4 av 5 (80%) kommer INTE att råka illa ut av sin bröstcancer i din situation.

Det är inte ovanligt med såriga bröstvårtor även om man aldrig har ammat. Det är mycket bra att du fått tid hos din läkare så du kan få råd hur du ska undvika att dina bröst blir såriga. Det finns ingen risk med att du får vänta till nästa vecka innan du träffar en läkare.

Såriga bröst kan mycket väl vara tecken på skavsår. För att få en förklaring till vad som orsakar sårigheten i ditt fall tycker du ska be en distriktsköterska titta på dina bröstvårtor. Distriktsköterskor är mycket duktiga på sårvård och kan därför både ge dig en förklaring till varför dina bröst är såriga och ge dig tips på hur du blir av med problemet.