Som du själv konstaterade när du googlade så innehåller många av våra nyttigaste livsmedel växtöstrogener. Även när man har en hormonkänslig tumör så är det viktigt att äta en nyttig och balanserad kost. Den allmänna hälsorekommendationen är "Hälsosamma matvanor kännetecknas av att huvuddelen av maten kommer från vegetabiliska, fiberrika och näringstäta livsmedel. Mat som ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för ohälsa är till exempel grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk, vegetabiliska oljor och mat med fullkorn". Vi behöver äta mer av dessa livsmedel. "Genom att också äta lagom mycket och varierat är det lättare att få i sig det kroppen behöver samtidigt som risken för att få i sig skadliga ämnen minskar. Det är viktigt att vi via maten kan få i oss den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas". Äter man enligt dessa rekommendationer så är nyttat betydligt större än eventuella risker även för den som har haft en hormonkänslig tumör. Vad de flesta som jobbar inom onkologin är överens om är att det aldrig är fel att äta mat så länge den är välbalanserad och varierande. Vad däremot man avråds från är att man ensidigt äter extra mycket av ett visst livsmedel som innehåller växtöstrogen för att man upplever att det är extra nyttigt. Vad alla avråder från är att man tar olika preparat som innehåller växtöstrogen eftersom koncentrationen av växtöstrogen i dessa är väldigt många gånger högre än det man får i sig genom att äta en allsidig kost. Aina

Hej, det låter som om du borde visa upp bröstet för en läkare för att få en undersökning.

Hej! Jag får säga att jag aldrig tidigare hört om någon "brösttyp" som bildar cystor, så jag kan tyvärr inte svara på just den frågan. Kanske just den läkaren kan förklara sitt uttalande närmare? Däremot ökar cystor inte risken att få cancer, och är en vanlig åkomma.

Jag tycker att du ska tänka såhär: Idag är idag och på tisdag är på tisdag. Man får slutligt värdera då hur man ska agera. Och om man bestämmer sig för att inte ge behandling är det förstås för att man anser att det är det bästa. Idag måste man förstås också hålla coronaeländet i minnet, som ju kan gå med även lättare luftvägssymtom. Jag föreslår att du ringer till avdelningen i morgon måndag informerar dem om situationen.

Det är mycket att hålla reda på som läkare. Det står såhär i den nationella vårdprogrammet om ärftlighetstestning, jag tänker att du kan framföra det till vederbörande läkare: •Bröstcancer ≤ 50 år, om det i samma släktgren finns minst ett ytterligare fall av bröstcancer hos förstagradssläktingar eller andragradssläktingar. Bilateral bröstcancer räknas som två fall. Det andra fallet kan också vara äggstocks- eller äggledarcancer, tidig prostatacancer (före 65 års ålder) eller pankreascancer.

Nej, det är inte skadligt.

Hej, Värdena brukar vara lägst ungefär just efter mitten mellan två behandlingar med tre veckors mellanrum, men det kan skifta litet. Jag uppfattar inte att den viktigaste källan till allvarliga infektioner under cytostatikabehandling är smitta som man får från andra, viktigaste källan är sannolikt de egna tarmbakterierna, och dem måste man umgås med hur man än isolerar sig. Ibland kan man råka ut för infektioner som har med infektioner i huden eller i anslutning till piccline, även dessa infektioner påverkas inte av eventuella sociala kontakter. Men, det är klart att det är bra att undvika att dra på sig även smittsamma sjukdomar, en vanlig virusinfektion kan kanske leda till att man utvecklar lunginflammation . Och idag vill man förstås undvika att dra på sig Corona infektion under cytostatikaperioden, och då går det inte att avgränsa vissa dagar. På sätt och vis blir det kanske enklare, i alla fall att ge råd. Jag kan inte se att du behöver göra något utöver att följa FHMs coronarekommendationer.

Hej, vi har i det nationella vårdprogrammet kriterier för att testa för ärftlig bröstcancerpanel, som innehåller 4 gener med det man kallar hög penetrans, d v s att den livstidsrisk att få bröstcancer man får räkna med hos mutationsbärare är kraftigt förhöjd, minst 50 % (BRCA1, BRCA2, PALB2 och TP53), i dessa fall rekommenderas årlig mammografiscreening (utom vid TP53 där man undviker mammografi och gör ultraljud istället) och hos yngre med tillägg av MR. Riskreducerande kirurgi är i dessa fall ett näraliggande alternativ. Två gener har klart lägre penetrans, CHEK2 och ATM, dessa fall rekommenderar man i första hand en litet mer intensiv mammografiscreening jämfört med standardprogrammet. Kom ihåg att ovanstående %-satser inte avser risken att dö av bröstcancer, utan risken att insjukna. De flesta blir som bekant friska. Och prognosen är generellt sett inte sämre vid ärftlig bröstcancer. Det anses inte kostnadseffektivt att testa alla, då sannolikheten att hitta en mutation i många fall är mycket låg. Av detta skäl har man infört kriterier för testning. De faktorer man tar hänsyn till i dessa kriterier är ålder vid insjuknande, släkthistoria avseende bröst- och äggstockscancer, men även prostata och bukspottkörtelcancer i familjen i viss mån. Och bilateralitet. Ett fall med bilateral bröstcancer i familjen räknas som två fall. Så om man har en bilateral bröstcancer före 50 års ålder så uppfyller man "av egen kraft" kriterierna, om man är 50-60 krävs ytterligare ett fall av någon av ovanstående diagnoser hon en nära släkting för att uppfylla kriterierna. Har fallet av bilateral bröstcancer inträffat (första insjuknande av de två) efter 60, krävs att det ytterligare fallet av bröstcancer i familjen var under 60. Litet krångligt kan tyckas. Men så är det sagt. Det finns privata aktörer utomlands man kan anlita, jag vill inte uppmana var och en att göra det men det är naturligtvis upp till en själv om man vill göra det. Sannolikheten att hitta en mutation utanför ovanstående grupper är inte noll, men låg, och det kan finnas en risk att man gör fynd som man inte riktigt vet hur man ska hantera. Så man kan behöva hjälp att tolka resultatet. Det finns ett amerikanskt företag som heter Color, och ett annat som heter Myriad genetics som säljer såna tester.

Hej! Läkningen efter mastektomi hänger mest på kirurgens teknik och på dina vävnaders läkningsförmåga. Det du kan göra är att inte röka, och att ta det lite lugnt efter operationen. Oftast får man också instruktioner för (försiktig) sjukgymnastik, och så tejpar man ärret i flera månader för att få det så fint som möjligt. Detta kommer din kirurg kunna berätta för dig. Niklas svara så här på din andra fråga: CK5/6 är en färgning man kan göra för att skilja på olika sorters trippelnegativ bröstcancer, men det har som du själv räknat ut faktiskt ingen konsekvens för hur du ska behandlas.

Det finns en studie Blissafe. När jag googlade "blissafe" blev första träffen ett svar som min företrädare som frågeonkolog. Elisabeth LIndbrink skrivit, Om du googlar "blissafe study kan du hitta mer info. Och såhär står det i nationella vårdprogrammet: "Nyligen presenterade man data från Blissafe studie där man randomiserade patienter under pågående behandling med AI till antingen Blissel eller placebo. Man kunde se att Blissel var effektiv behandling mot torra slemhinnor utan att kunna se någon systemisk påverkan av FSH på grund av Blissel (Sánchez-Rovira P, 2017). Studien öppnar således möjlighet till att överväga Blissel till patienter under pågående AI behandling om behandling med östrogenfria preparat inte är tillräcklig. "