Hej. Jag ska försöka svara så gott jag kan. Du har helt rätt. Om man opererar bort äggstockarna börjar fettväven att producera östrogen. Det är det som händer när vi går in i ett klimakterium, äggstockarnas funktion avtar naturligt med tiden. Du har fått större delen av den cytostatika som var planerad. Vad gäller Tamoxifen (tex) minskar den behandlingen risken för att bröstcancern ska komma tillbaka i framtiden. Det är inte helt enkelt att säga en exakt siffra för riskminskningen med Tamoxifen, det varierar utifrån så många olika faktorer, men jag skulle säga ca 10% mindre risk att sjukdomen kommer tillbaka inom 5 år (för din del). Ki67-värdet i sig anger inte en risk, utan risken baseras på flera faktorer, t ex ålder, tumörstorlek, antal sjuka lymfkörtlar, hormonkänslighet, Ki67 osv. Risken avgör vilken tilläggsbehandling vi föreslår/rekommenderar. Hur länge en cancer har funnits kan vi inte riktigt svara på, men säkerligen flera år, om man räknar med när den första cancercellen bildades. Stora delar av tiden från första cellen är cancern så liten att den inte går att hitta med någon undersökningsmetod vi har. Jag vet inte riktigt när du började din antihormonella behandling men jag tolkar det som att du inte ätit den så länge. Då det är en förebyggande behandling (riskminskande) är det viktigt att väga riskerna (biverkningarna) med vinsterna (riskminskningen). Behandlingen beräknas pågå i 5-10 år enligt planen och en av förutsättningarna för förlängd behandling är god tolerans, dvs att behandlingen inte leder till nedsatt livskvalitet. Vad som är livskvalitet och var gränsen går måste den enskilda individen själv avgöra och ha en diskussion med sin läkare/sjuksköterska om vad som blir bäst. Vi inom sjukvården kan peppa och försöka lindra biverkningar till viss del, men om biverkningarna är svåra är det viktigt att vi ger stöd i ett beslut att avbryta behandlingen också. Hoppas att jag har kunnat ge lite klarhet.

Hej. Du kan söka efter Genetikmottagning i Skåne, via 1177. Där hittar du öppettider och telefonnummer.

Hej. Du kan be om en second opinion, antingen hos annan läkare på samma klinik eller på annan kirurgklinik. Din läkare kan skriva en remiss eller så kan du begära det via 1177.

Hej. Det kanske inte har hunnit skrivas någon anteckning och då blir journalen "tom". Även om anteckningen är dikterad blir journalen ofta tom. Det är först när anteckningen är skriven det syns. Röntgenläkarna är duktiga på att se om det är tex fibroadenom med ultraljud, men ofta tas prover för säkerhets skull, för att bekräfta.

Hej. Jag tycker att hon ska be att få prata med en kurator som kan hjälpa henne med detta. Det kan finnas fonder som hon kan söka pengar från.

Hej. Ja, man kan få pirrningar av tamoxifen. Det är även vanligt hos kvinnor som kommer in i ett normalt klimakterium.

Hej. Det är svårt att svara på. Tamoxifen kan göra att menstruationen håller sig borta. Prata med din läkare/sköterska och se om de kan kolla hormonprover. Det är inte alltid man blir klokare på det men det kan vara värt ett försök, om det är viktigt för dig att veta. Om du inte fått någon cytostatika är "risken" att du kommit in i ett permanent klimakterium mindre.

Hej. Jag förstår hur du tänker men jag tycker inte att du ska vara orolig. Hur vi uttrycker oss är olika, men vissa säger "vad vi vet nu är du cancerfri och det är så du också ska tänka", det finns ingen anledning att tänka tvärt om. Sedan vet vi att oavsett risk så kan bröstcancer komma tillbaka i framtiden. Risken för din del är väldigt liten, dvs prognosen är mycket god.

Hej! Det är inte alltid som det känns likadant i båda brösten utan det kan ofta vara så att det finns mer bröstvävnad i det ena och att det är mer ont. Om du är orolig är det dock bra att kolla upp det via vårdcentralen i första hand.

Hej! Det är svårt att säga vad det är utan att ha undersökt förstås. Det skulle kunna vara extra bröstkörtel i armhålan. Det brukar då dock kännas lite fastare och lite småknöligt, ungefär som bröstvävnad brukar kännas.