Det är mycket vanligt med symtom efter kirurgi. När man skär av känselnerver i huden leder det till en bedövningsskänsla som också kan uppfattas som en känsla av svullnad. Det du beskriver låter fullständigt normalt, eller snarare vad man kan förvänta sig efter det du gått genom. Men det är klart att det är svårt för mig att riktigt uttala mig om något som jag inte sett med egna ögon. Jag skulle förslå att du vänder dig till din kontaktsköterska.

Jag tycker du kan sluta direkt. Det tar ganska lång tid för tamoxifen och dess nedbrytningsprodukter att lämna kroppen så även om du slutar direkt så ligger medicinen kvar under kanske två månader. För de som siktar på att bli gravida efter att ha slutat med tamoxifen rekommenderar man att man väntar med att försöka under 2 månader efter det man slutat med medicinen.

Nu vet inte jag om du funderar på situationen kring din behandling eller om du funderar på konsekvenser av Corona? Jag tycker det låter som en dålig timing för en resa på flera sätt just nu. Om du är orolig har jag svårt att tro att det blir en lyckad tur. Jag hade stannat hemma. Borta bra men hemma bäst?

Hej den gängse doseringen idag är 20 mg oavsett indikation, även om det står 20-40 mg i FASS, jag använder endast dosen 20 mg. Det finns studier där man undersöker även lägre doser. Men det är inget som kan rekommenderas generellt.

Jag skulle föreslå att du använder blissel, som är bättre dokumenterat i denna situation.

Du ska följa de rekommendationer som myndigheterna skickar ut, och vara rädd om dig. Jag kan inte svara bättre än så. När det gäller den hjärtsvikt man kan se i samband med Herceptin brukar den gå tillbaka när man pausar med medicinen.

Det är viktigt att din 6-åriga syster får hjälp att känna sig så trygg som möjligt trots att hennes mamma har fått bröstcancer. Barn behöver få veta vad som kommer att ske och känna sig delaktiga. Det är också viktigt att ni vuxna som finns runt din syster ger henne samma information. Har ni möjlighet så är det bra om hela familjen tillsammans pratar med din syster. Din syster behöver få veta vad som kommer att hända med hennes mamma. Det som sker när en kvinna får bröstcancer är att hon får genomgå olika undersökningar för att doktorerna ska veta vilken behandling som är lämpligast. Målet med de behandlingar som din styvmamma kommer att få är att din hon ska bli frisk igen. Ni behöver både prata med din syster om att hennes mamma kommer att få behandlingarna och att syftet med dessa är att hennes mamma ska bli frisk. Svara på de frågor som din syster ställe. Om din syster verkar ledsen så hör hur hon mår och om det är något särskilt hon funderar över. Eftersom de flesta som får bröstcancer blir friska igen så finns det ingen anledning att i onödan oroa din syster. På de flesta onkologiska kliniker finns det broschyrer med råd om hur man pratar med barn i olika åldrar. Jag tycker du ska fråga om det finns en sådan broschyr på det sjukhus som din styvmamma får sin behandling.

Det var en lång tid. JAg skulle behöva ställa litet frågor, till dig. Gäller det att utreda familjen utan att någon för den skull nyligen insjuknat, eller är det någon som just insjuknat i cancer?

Hej, många frågor...jag förstår din oro och försöker besvara så gott jag kan. Att man inte kunnat bestämma vilken sorts förstadium det är kan hänga på vilken typ av prov man tagit, alltså bara celler eller en bit vävnad. Man bör veta i förväg vad det är man opererar, och brukar då ta en tillräckligt stor biopsi (grovnålsbiopsi eller vakuumbiopsi) för att veta. MR är en väldigt känslig undersökning; just vid DCIS kan den hjälpa, men fynd bör bekräftas med biopsi så att man inte gör onödigt stor kirurgi. MR kan också visa på nya förändringar som behöver provtas, så ibland får man utreda längre än annars - men då vet man i slutändan också mer inför operation. I det du skriver ser jag ingen indikation på att man egentligen har hittat eller tror sig hitta en invasiv cancer, men det slutliga svaret kommer först med vävnadsundersökningen efter operation. Är det bara DCIS/LCIS brukar cellgifter inte ges, men strålning och i vissa fall hormontabletter. Har man DCIS/LCIS har man en alldeles utmärkt prognos!

Hej! Ömheten är tyvärr en ganska vanlig åkomma. Men: den har ingen koppling till någon elakartad sjukdom, vilket ju är bra. Det finns lite råd att hitta på relevanta sidor hur man kan mildra smärta/ömhet, t ex kan man prova jättenattljusolja. Värme kan också upplevas lindra. Så för själva smärtan/ömheten behöver du inte vara orolig men visst kan du be om råd på ditt Bröstcentrum/VC, och testa dig annars fram vad som hjälper dig bäst. Dessa symtom varierar ofta både under året/månaden och med åldern. Känner du däremot en nytillkommen knöl ska du kontakta din mottagning och be om en undersökning.