Frågor & svar

Hej jag är 35 år gammal, i februari 2024 blev jag diagnosed med vä bröst cancer grad 3 med axilmetastas ki67 30% ER 100% PR 70% HER2 normal. Just nu går jag på neoadjuvant behandling, sen planeras en mastektomi, strålbehandling, endokrinbehandling och 2 år abemaciclib. Jag har försökt prata med min läkare men svarar ej på mina frågor. Jag vill veta hur dålig är min diagnos och prognosen. Finns det en chans att jag kan klara detta? Jag har en kompis som hade bröstcancer IIIB och det var 18 år sen och hon är frisk frisk! - jag undrar om det finns en chans till mig också. Undrar om det finns andra behandlingar? Varför inte immunoterapi? Finns det chans av spridning under behandlingstid? Sist, jag har upptäckt en knöl på mitt friska bröst :( tidigare mammografi och MRI visade ingenting, men just nu finns!! Kan det vara samma typ av cancer? - tack på förhand.

Hej! Jag har spridd bröstcancer med metastaser i rygg och bäcken. I maj började jag med kisqali och anastrozol. Efter 2 veckor med kisqali fick jag biverkningar på levern. Asat och Alat steg till grad 3 på biverknings skalan. Det tog väl en 5-6 veckor innan mina värden blev normala. Jag provade då sänkt dos kisqali 400mg. Men efter edan en vecka steg Asat och Alat och nu ännu högre än förra gången. Man har nu satt ut läkemedlet helt och hållet. När mina värden är bra igen ska jag prova Ibrance istället. Men Ibrance kan också påverka levern. Vågar jag prova Ibrance när jag inte tål kisqali? Finns det något annat jag kan prova istället. Har hormonell bc 100% ER her2 negativ. Jag är så orolig att inte komma igång med behandling i tid.

Jag blev diagnosticerad med trippelnegativ cancer i april. En 4x4 cm stor tumör: T2N0, TNB med Ki67 68% på hö sida. Biopsi visade även DCIS gr 3. Det fanns suspekta lymfkörtlar men biopsierna visade alla negativt. PET-CTn visade inga tecken på spridning. Jag har genomgått en cytostatikabehandling där tumören inte längre är kännbar. Operation är inplanerat och jag kommer även i ett senare skede få strålbehandling. Mitt huvud börjar bli fullt så jag förstår inte helt innebörden av min cancer. Vad innebär egentligen de karaktärsdrag som cancern fått? Innan op: hur ser framtidsutsikterna ut med det underlag som finns nu? Vad hade det kunnat innebära om vävnaden efter operation visar kvarstående cancerceller?

Hej! Jag är 44 år gammal och fick för ca. 3 år sedan veta att jag har Papillom i ena bröstet. (Jag sökte vård efter att ha fått blodig vätska ur det bröstet.) Efter en ductografi så verkade de se godartade förändringar. Först så fick jag höra att jag skulle opereras, men den sista läkaren bedömde att jag inte skulle opereras då hon resonerade att de var ett så pass stort område som skulle behövas tas bort och riskerna med operation inte var obefintliga. Nu undrar jag; Vad är det för risker med att gå omkring med vad jag tror är flera papillom över ett större område i bröstet? Det var inget som framgick i informationen av läkaren. Kan de läka ut av sig själva? Jag har även läst om en ny typ av ingrepp med ultraljud och vakuumbiopsi. Skulle det kunna vara ett sätt att bli av med papillomen? Jag känner att jag saknar information om risker med inte göra något åt detta. Det blev så förvirrande att först höra om operation från flera källor för att sedan helt plötsligt inte vara aktuell för operation och bara bli ombedd att höra av mig om jag får problem med vätska ur bröstet i framtiden. Jag kan för övrigt tillägga att det inte har kommit mer blodigt sekret under dessa år.

Är 67 år , hade Bc 2020, med op , cellgifter, strålning , och nu adjuvant behandling med Letrozol , med div biverkningar. Vid en rtg för ett anyrism vid mjälte, upptäcktes ett stort myom , intramuralt med utseende som vid cystisk degeneration, vad menas ? kan det utvecklas till Ca ? min huvudfråga är om Letrozol kan minska myom eftersom tabletten "tar bort östrogen" ? Har ätit Letrozol i snart 5 år. (Gjort MR buk med kontrast , kan man säga till 100% att det är godartat myom då ? ser man det på MR ?) återbesök inom 2-3 månader

Hej! Efter en röntgen av värk i magen så fann dom en ofarlig cysta i bukspottkörteln o fick beskedet att det var 70% chans att det blev cancer. En chock förstås, o så blev man diabetiker dagen efter ( 2021). Hemsk operation men hämtade mig . Ont i magen varje dag o 3 år senare visade det sig att ont i magen var spridd cancer i rygg höfter o lårben. de Det var revbenen som gjorde ont. Fick anastrazol som gjorde mig jättesjuk, svårt att gå o sova o tänka, sömntabletter som gjorde mig en zombie, samma med Tamixofen. Slutade med dessa mediciner o beredde mig på att dö. Har inte fått något annat förslag på något annat utan dom tycker detta var bra. Vem får cellgifter? Vet också att cortison gör att diabetes går inte ihop. Har fått två gånger vid operation o det blir skyhögt . Är hos min familj i Australien för att se dom en sista gång, men är så deprimerad av situationen. Är 64 o frisk för övrigt. Har alltid varit smal o frisk för övrigt!

65 år med högersidig bc. Opererad 2 gånger. Pad: 7,2 mm Duktal cancer grad1 samt DCIS grad 1-2 Extent 7mm. Bröstpanel: 100%, 0, 1-2+, 11%. SICH ej amplifierad. Ingen vaskulär invasion. Radikalitet: ej radikalt dorsalt + kraniellt. Reresektion och sentinell node. Efter andra operation PAD: ingen kvarvarande tumör. 1 tumörfri sentinell node. Slutbehandling: RT Fast forward och Aromatashämmare. ( Letrozol). Fick veta att jag kunde avstå Aromatashämmare om jag ville. Frågorna är: kan jag och bör jag avstå aromatas och vad blir skillnaden i återfall och död om jag avstår? Hur rädd ska jag vara för RT Fast forward 5ggr, rökare sen ungdomen slutade för 3 månader sen. har läst om lungcancer sena biverkningar, lungcancer kan jag få ändå men vill inte att RT gör så risken blir större, mycket orolig.

Hej! jag opererade bort mitt vänstra bröst i juli 2021. 3 angripna lymkörtlar. Strålades i januari 2022. Har till och från haft besvär med ärrområdet då hela ärret sitter fast i underliggande vävnader. Är inte alls elastiskt. Hela strålningsområdet, som ett A4 ark, gör ont i alla vävnadsskikt från framsida till baksida. Det sticker, pickar och drar. Har god rörlighet och har hela tiden gjort övningar och smort in området. I jan 2024 gjordes ett ultraljud över opererat område och en MR visar också på ärrvävnad. Har nu sedan oktober ökad värk och dessutom i armen, har stödstrumpa på armen. Finns det verkligen inget för att underlätta mina problem? Träffade en äldre onkolog för 1½ år sedan som tycke ärret såg fint ut och inte skulle röras. Äter smärtstillande och är uppe på morfin nivå nu. VC har inte tid, får bara mer och mer smärtlindrande tabletter. Vilket nu resulterat i att mina lever värden börjar gå upp. Vad gör jag?

Hej, Jag opererades nyss masektomi, min andra operation då tumören efter första visade sig vara dubbelt stor än ul visat. Jag har Her-2 negativ och hade två tumörer i bröstet, 5 cm och 1 på 9 mm samt spridning till lymfkörtlar. Första operationen togs en stor bit av bröst och axilutrymning. Mitt ki-67 53% Grad 2-3. Innan masektomin sa kirurgen att han skulle ta lite mer hud, då tumören visat sig växa neråt och uppåt mot huden. Detta har gjort mig så orolig, väntar padsvar nu, men tror att min cancer inte kommer vara helt borta. Jag fick adjuvant behandling 10 omgångar cytostatika, som inte påverkade tumörerna nämnvärt. Är min oro befogad eller kan jag känna mig lugn med att kirurgen fick bort allt med masektomin? Hur ser statistik ut för liknande scenario med cellgiftsbehandling som inte påverkat tumörerna? Äter nu letrozole och får zoladex 1/månad.

hej! jag har fått hormonell bröstcancer. här är min journal : Kvinna selekterad frän screeningen pả grund av en förändring i vänster bröst. Man ser bäde en 11 mm stor misstänkt tumör samt ett 3 cm stort smalt längsträckt omräde med mikrokalk. Mellannäl frän det tidigare visar bröstcancer NST, ER 99%, PgR väldigt oregelbundet, i vissa omräden 45% och i vissa omräden negativt. HER2 negativ och Ki67 9%. Ultraljud frän axillen visar en gränsmisstänkt lymfkörtel men finnäl härifran inte representativ. jag blev opererad och snart kommer träffa läkaren och börja med behandling. jag undrar om det finns något risk att få cancer i andra delar tx termer, mage eller livmoder? jag vill vara mer uppmärksam och jag är oroligt och vet inte om jag hat cancer någon annanstans.

Hej, Lever med spridd bröstcancer, metastaser i bäckenet och ländryggen. Har opererat bort både äggstockar/ ledare samt mina bröst. Äter kisqali med zolendronsyra( sista året ) Har fått byta letrozol mot anastrozole. Mådde inte alls bra på letrozol. Hoppas det blir bättre med den anastrozol. Har dem liknade biverkningar ? Fick mycket led problem och grät nästan varje dag. Vad finns det för andra alternativ annars ? Kan man bara äta kisqali ? Gjorde uppehåll och mådde så himla bra. Kunde röra mig lätt och var glad. Jag menar hur mycket östrogen har man om jag opererat bort äggstockar / ledare ? Har negativ her2. Tack snälla

Har för några veckor sedan fått en bröstcancerdiagnos. Har sedan dess varit tillbaka på magnetröntgen och ska nu på biopsi för att utreda ytterligare ett område i bröstet. I den diagnos jag fått hittills går följande att läsa: Screeningselekterad p.g.a. mammografiskt 8 mm mikrokalk kl 9, 5 cm från mamillen i höger bröst. Corebiopsi har visat invasivt adenocarcinom NHG 3. ER 90 %, PR 1 %, Ki67 33 %, Her2 negativ. Är dock osäker på vad detta innebär. Bra? Dåligt? Vad betyder alla förkortning? Vad ska man ”hålla utkik” efter? Hur stor är risken att en ytterligare tumör har andra värden/förutsättningar? Sista frågan gäller mastektomi och rekonstruktion. Hur stor rätt jag har som patient att påverka operation? Om jag till exempel önskar mastektomi och direktrekonstruktion? Kan jag ”kräva” det? Många frågor blev det. Tack för att ni finns

Jag har skrivit tidigare. Jag är opererad för snart 2mån sedan, mina läkarbesök är avslutade men nu nu börjar frågorna hinna ifatt. Jag opererades (mastektomi m rekonstruktion) pga 50x10mm in situ. I området fanns 1,5mm invasiv tumör med egenskaper: lobulär , grad 2, ER 80 %, PR 15 %, HER2 negativ, Ki67 18% (intermediärt), ingen kärlinväxt, 3 friska senitel node. Jag äter nu tamoxifen. Är 44 år o oroar mig för återfall då jag förstått att hormonkänsliga tumörer kan komma tillbaka efter många år. Mitt perspektiv på resten av livet är ju långt mer än 20 år. Å ena sidan försöker jag tänka att en så liten tumör borde ha en god prognos? Å andra sidan att man ändå rekommenderar tamoxifen får mig att fundera på om prognosen är sämre än jag förstår, eftersom man tycker det är ”värt ” att medicinera. Det är många frågor som snurrar, försöker lista några mer konkreta här : - För att minska oro försöker jag tänka att risken för återfall kanske inte är större än risken jag hade tidigare att överhuvudtaget få bröstcancer? Är det ett rimligt antagande eller alltför naivt att tänka så? - Förkortar den här diagnosen min förväntade (friska) livstid? - Är prognosen sämre för att det fanns ett större område in situ förändringar? - Finna det risk att några celler redan spridit sig trots liten tumör och inget i lymfkörtlarna? - Kan tamoxifen ta ”död” på ev kvarvarande cancer eller ger det enbart ett långsammare förlopp? - Hur snart kommer ev biverkningar av tamoxifen. Jag har ätit 14 dagar o märker inte av något särskilt.

Hej! Jag har tidigare skrivit till er (i mars) och frågat om möjliga tilläggsbehandlingar för min invasiva lobulära bröstcancer. En sammanfattning: Stor tumör innebar att man började med cytostatika (EC90 x 3 och Docetaxel x 3) innan operation. Tumörstatus innan cytostatikabehandling: NHG 2, ER 90 %, PR 80 % HER2 1+ (d v s negativ), Ki67 21 %. Mastektomi och sentinel node i början av februari. Det visade sig att det fanns en 122 mm stor tumör kvar (invasiv lobulär grad 2, ER 80%, PR 40 % HER2-negativ. Ki67 11 %) Noggrannare analys av lymfkörtlar visade på metastaser varför jag fick axillutrymning i början av mars.10 av 14 körtlar hade metastaser men ingen med perikapsulär växt. Nu äter jag Tamoxifen och genomgår för närvarande strålning (25 ggr). När jag frågade i mars svarade ni att man skulle kunna överväga capecitabin som tilläggsbehandling. Jag tog upp det med en läkare på onkologen. Läkaren ansåg att i och med att min kvarvarande tumör var långsamväxande så är den inte känslig för cytostatika (inte heller Capecitabin) utan hormonbehandling är bättre. Jag kände mig förvirrad och bad om ”second opinion”. Det har jag fått nu. Där säger man att man skulle kunna tänka sig capecitabin även om effekten är tveksam. De förordar också att man istället för Tamoxifen använder AI och GnRH-analog. De anger dessutom att Tamoxifen inte ska ges tillsammans med capecitabin. Slutligen bedömer de att man bör göra en ny metastasutredning (skiktröntgen gjordes innan mina behandlingar började). Anser ni att det finns något som skulle tala emot att jag får AI och GnRH-analog istället för Tamoxifen? Jag är 53 år och var premenopausal när jag började behandlingarna (i september 2020), men mensen har inte kommit tillbaka. Jag har förstått att AI är mer effektivt än Tamoxifen om man är postmenopausal. Om jag får GnRH-analog kanske jag även kan få Zometa, som väl annars bara ges till postmenopausala? Jag vill ha det som har bäst effekt. Kan man säga något om capecitabins effekt vid långsamväxande tumörer av min typ? Finns det någon nackdel med att ta preparatet förutom risken för biverkningar och den långa behandlingstiden? I och med att jag verkar kunna fortsätta med antihormonbehandlingen (om jag får AI) under cytostatikahandlingen så funderar jag på att be om det. Om biverkningarna blir för svåra borde det gå att avbryta, eller? Jag har förstått att metastaser från lobulär bröstcancer kan vara svåra att se på röntgen. Jag vet inte riktigt vilken nytta en ny metastasutredning skulle göra. Skiktröntgen har ju också sina risker Ser ni anledningen till att man bör göra en sådan metastasutredning? Skulle mina behandlingar bli helt annorlunda om man upptäckte metastaser?

Hej, jag är 47 år och fick min diagnos i mars 2021. De opererade bort vänster bröst i april och gjorde kompletterande operation i armhålan en månad senare. PAD säger invasiv cancer grad 3, 85 mm, ER positiv, HER2 negativ, KI 67 76%. Metastaser i totalt 13 av 29 lymfkörtlar. De rekommenderade även metastasutredning och har gjort olika röntgen där de hittat prickar men de är oförändrade från en röntgen till en annan och väldigt små så de har i princip skrivit av ytterligare metastaser. Jag har fått EC x 4 och Docetaxel x 3 (skulle få fyra men den sista strök dem för att jag blev så dålig) samt strålning 15 ggr. Jag får nu en spruta en gång i månaden i tre år för att söva äggstockarna och ska ta Anastrozol i sju år. Zoledronat ska jag också få. Jag undrar nu vad min prognos kan vara. Inser att datat inte är nån liten grej och hoppas att ni svarar även om prognosen inte är så bra. Min läkare börjar svamla när jag ställer frågor och jag undrar om hen inte vågar säga som det är eller om hen bara är så som person. Tack på förhand!

Hej Jag är diagnostiserd men pT1c(m)N0, luminal B- lik invasiv duktal bröstcancer. Invasiv multifokal tumör, störst T1; 8 x 10 x 11 mm, invasiv duktal grad 3, ER 99%, PR 90%, HER2 negativ, Ki67 31%. T2; 10 mm, invasiv duktal grad 2, ER 99%, PR 95%, HER2 negativ, Ki67 36%, utbredd DCIS, radikal . Det fanns ingenting i portvaktskörtel och inga påvisade metastaser i kroppen i övrigt. Jag gå rnu på adjuvant cytostatikabehandling. Jag har fått 3 behandlingar E90C och har nu fått min första av tre palnerade med docetaxel. Vid varje behandling har jag fått feber 37,9-38,5 dag 4-9. Jag har också fått förhöjd puls vilopuls 95-110(normal för mig 75)+ förhöjd sänka + värk i mitt skelett. Värken i skelettet blev fruktansvärd efter sista behandlingen. Det har inte vid någon av dessa fyra tillfällen med feber kunnat påvisats någon bakterieinfektion. Jag blev dock inlagd nu vid sisa tillfället med antibiotika för sökerhets skull. När jag nu senast åkte in till akuten togs det lite andra prover än de som brukar tas inför behandlingarna. Det är några av proverna som oroar mig B--Blastceller 0,2 B--Promyelocyter 1,0 * 10 E9/ B--Myelocyter 0,6 * 10 E9/L B--Metamyelocyter 0,7 * 10 E9/L. När jag söker på detta så kommer det upp om leukemi? Det kan väl inte vara så att man kan får leukemi av behandlingen? Är det så att dessa markörer hamnar på "onormala värden" under cytostatikabehandling? Eller är detta något jag verkligen ska oroa mig för? Är det vanligt att det blir så som det varit för mig med feber efter varje behandling utan att man hittar någon infektion? Är det så att graden av benmärgspåverkan som helhet kontrolleras inför varje behandling? Efter att bara ha kört på och varit otroligt motiverad så känner jag mig nu orolig inför nästa behandling. Kan riskeran vara större med behandlingen än med risken för återfall i cancern? Det kanske är helt tokiga frågor men då vet jag det i så fall.

Hej, Först skulle jag vilja taka er för ert otroliga arbete med att svara på alla frågor. Har betytt otroligt mycket för mig att kunna söka bland frågorna och svaren här. Jag är 40 år och har högersidig multifokal bröstcancer, 10cm extent med 3 invasiva härdar, största 1,8cm. Biopsier visar ER mellan 70% och 100%, PR 0 och HER2 3+, KI mellan 12 och 20, närmast grad 2. Jag genomgår just neoadjuvat behandling. 4xEC & 3x(Docetaxel +antikroppar). Jag har fått byta de två sista doserna av Docetaxel mot 9 veckovis Paclitaxel pga biverkningar. Jag har 2 frågor till er. Fråga 1) Jag är orolig för kvarstående neuropati efter paclitaxel, samtidigt som jag verkligen vill genomföra alla 9 behandlingar. Jag har precis tagit första dosen. Jag undrar om kylning av tår och fingrar är att rekommendera under behandlingarna? På sjukhuset fick jag kyla fingrar och tår under docetaxel, men för paclitaxel får vi ej det. Detta kan ju bero på resurs prioriteringar. Jag hittade en studie, som dock baseras på annan dos/intervall, men som visar positiv effekt av kylning med avseende på risken för neuropati. 'The effectiveness of regional cooling for paclitaxel-induced peripheral neuropathy'. Är det klokt att ta med egna kylklampar till behandlingen för att minska risken, eller är det viktigt med blodcirkulationen i tår och fingrar under behandlingen? Fråga 2) Jag skall få endokrin behandling efter operationen. Jag fick en liten periferi lungemboli en vecka efter att jag fick min PICC line. Jag går således nu på blodförtunnande sprutor. Planen är att stänga av min äggstocks funktion. Nu undrar jag om TAM + Blodförtunnande eller AI är att rekommendera. Jag vill gärna ta alternativet med minst biverkningar och bäst livskvalitet. Jag har även läst att otillräcklig hämning av äggstockarnas östradiolproduktion i kombination med AI kan ge helt utebliven behandlingseffekt. Kan man garantera att detta ej sker? Om inte, håller ni med om att slutsatsen borde vara att TAM+ blodförtunnande är bästa alternativet? Finns det andra aspekter att tänka på? Stort tack på förhand!

Hej på er. Mitt namn är Peter och jag har en Ukrainsk mamma boende i min stuga (Sverige) sedan slutet på Augusti. Jag gave hennes familj husrum i Budapest redan från början av Mars så vi det här laget så känne rjag henne väl och de har blivit lite en bonusfamilj utöver min vanliga :-) I Maj berättade hon för mig att hon hade vad som tidigare i alla fall bedömts vara godartade tumörer men hormonbehandling har inte hjälpt så det beslutades att brösten skulle opereras i Februari i år. Detta skedde inte då hon fick fly undan kriget.....hon anlände till Budapest den 4e mars och jag gav henne och hennes 3 små barn husrum efter en kontakt i en lokal facebook grupp. Jag ville hjälpa henne att få vård i Ungern men jesus ....jag kan knappt det svenska vårdsystemet och jag förstod absolut noll av Ungerns system. Hon verkade få hjälp av någon annan på röda korset i Ungern.....men det verkade inte hända något där heller tyvärr och då beslutade jag mig för att flyga hit familjen istället. Så nu sedan 23e Augusti bor de i min stuga. Det mesta har fallit på plats, mammografi gjordes igår den 17e Oktober och nu inväntar vi resultat som sägs ta 2 veckor. Och här kommer frågan som ni kanske kan ge svar på. Olha säger att hemma i Ukraina så amputerar man bröst på löpande band....man behöver inte ha cancer diagnos. I Sverige lär vi inte göra på detta vis och här är det bara amputation om man har cancer. Detta stressar henne för att hon då tänker att så länge brösten är kvar så är det bara en tidsfråga innan hon får bröst cancer. Som det är nu så äter hon smärtstillande hela tiden för att det gör ont och så kan hon ju inte leva och jag har svårt att tänka mig att det är såhär kvinnor med godartade tumörer lever permanent i Sverige knaprandes smärtstillande dag ut och dag in. Nu om det visar sig att hon har fått cancer så blir det väl amputerat m.m. MEN vad händer om hon inte har Cancer? Gör vi någon åtgärd på detta? kan man amputera ändå? Borde hon skynda sig tillbaka till Ukraina och ta bort brösten? Hon påpekar att tumören eller tumörerna har växt med 3 cm de senaste 7 månaderna. Jag själv är ingenjör så jag vet att jag inget vet om detta ämne.....men skulle gärna få information som jag kan dela med henne :-) Donerar gladeligen mer när min utgift för familjen är mindre och tackar för er insats att sprida kunskap m.m. :-) Mvh Peter

Hej Jag var 48 år och fick Lobulär bröstcancer och opererade bort mitt ena bröst i feb-23. Ingen strålning eller cytostatikabehandling före eller efter, "endast" Tamoxifen. Efter att ha ätit den i ca 2 månader, kom precis alla biverkningar, som går att få när man sätts i klimakteriet sådär. Frå Över en natt startade vallningarna varje kvart och det var helt omöjligt att somna om över huvudtaget och nätterna blev helt sömnlösa. (Kan ej heller sova på dagtid, så blev utan sömn) Jag var vaken dag som natt och hade jag lite tur, så fick jag ihop 30 min utspritt över natten, men det gjorde varken från eller till. Efter tre veckor förstod jag att jag hamnat i en riktigt ond cirkel, som jag inte kunde ta mig ur själv och varken bröstmottagningen, onkologen eller kirurgen hade kunskapen att hjälpa mig med sömnen, mer än att få prova Imovane och Stilnoct. Jag somnade inte ens på den förstnämnda och den andra fick jag ihop en timmes sömn på....moment 22 och sömnlösheten fortsatte. Blev då hänvisad till hälsocentralen och har haft en och samma läkare där sen i aug-23, angående sömnproblemen och vi får det inte att fungera mer än att jag sover max 2-3 timmar per natt och det endast med hjälp av Melatonin, Imovane och Quetiapin ( Q sen i okt-23 ) och det är på tok för lite för mig och biverkningarna av tabletterna är otroligt jobbiga på dagtid. Jag har inga psykiska besvär i botten och har provat precis allt inom sömnhygien och alternativ till att få sova. Har även idag frivilligt startat en Kbt- behandling på hc, som ett sista alternativ, för att lyfta på varje sten i denna jobbiga resa Vad kan ha hänt i kroppen när Tamoxifen kom in i bilden? Slog den ut alla mina sömnhormoner helt och hållet och hur hittar jag tillbaka, när detta medicinerande inte fungerar bättre än så här på mig? Jag fick avsluta och har inte ätit Tamoxifen sen aug-23, då alla biverkningar utöver vallningarna ställde till det så min livskvalitet blev noll och min kropp klarade inte av det, men sömnen kom ändå aldrig tillbaka. Det har också visat sig att mitt värde på Leukocyter har gått kraftigt neråt sen Tamoxifen kom in i bilden. Jag låg på 5,8 innan starten (3,3-8,8 är normalt) och sen gått neråt till 4,4 maj 3,0 oktober 2,7 feb och nu i mars 2,3. Jag opererades 3 gånger förra året, som också kan påverka det dåliga värdet av immunförsvaret. Min huvudsakliga fråga är om Tamoxifen kan slå ut sömnen helt och hållet och ge sådana groteska sömnproblem? Jag läser om andra som ätit Tamoxifen och sover dåligt och har sömnproblem, men kan somna om däremellan och det kan inte jag, jag blir sömnlös. Är jag ensam om att det är en sån grov sömnstörning efter Tamoxifen och hur kommer jag ut den? Tacksam för svar 🌸 Stina

Är en kvinna på 62 år som tidigare aldrig varit sjuk. I början på augusti 2020 kände jag en ärtstor knöl i vänster bröst som ömmade. Via egen vårdbegäran fick jag en tid på bröstmottagningen 1/9. Den 7/9 gjordes mammografi + ultraljud + biopsi. Vid läkarbesöket 28/9 fick jag besked att knölen var en benign förändring. Detta firades med skumpa. Smärtan i knölen gick dock inte över, tvärtom, så jag kontaktade bröstmottagningen igen och blev ordinerad receptfri Naproxen som skulle tas i 10 dagar. När kuren var över kom smärtan tillbaka och jag märkte att knölen hade växt och blivit hård. Fick en akut läkartid 9/11 och man bokade ny tid för mammografi. Den 16/11 gjordes mammografi +ultraljud +biopsi samt biopsi på lymfkörtel. Vid läkarbesöket den 19/11 fick jag beskedet att knölen var cancer och man hade även hittat 2 st lymfkörtlar som var angripna, troliga metastaser. Diagnosen blev : Invasiv ductal cancer. T3N1 PAD: HER 2 (1+) positiv, ER och PR negativ, Ki-67 90% Grad 3 Storleken på tumören : 54 x 34 mm 2 lymförtlar i axillen varar den största 20x15 mm Neoadjuvant Cytostatika behandling påbörjades 4/12. Jag skulle få 4 kurer Trastuzumab + Pertezumab 100 +Docetaxel 100 och därefter 3 kurer av EC 90. I dagsläget är jag klar med 6/7 kurer, den sista EC 90 blir på måndag. Jag har gjort en genetisk utredning som visar att jag är bärare av BRCA 1 mutationen. ( mamma dog i BC vid 34 års ålder och mormor vid 65 år ) Har gjort ett par mammografier + ultraljud under perioden varav den senaste förra veckan. Vi läkarbesöket i veckan fick jag besked att jag svarat väldigt bra på behandlingen och att tumören i bröstet gått i regress och inte syntes på ultraljud, den lilla tumören i axillen var helt borta och den större troligtvis också. Efter avslutad cyt. behandling planeras bilateral mastektomi, vilket jag är helt inställd på då jag inte vill riskera spridning till höger bröst. Efter operation kommer man även ge 15 strålbehandlingar på bröst samt lymfkörtlar axill, nyckelben och bröstben. Det som gör mig fundersam är onkologernas tankar kring operation av lymfkörtlar i axillen. Under behandlingsperioden har jag träffat 3 olika onkologer varav två sagt att man tänkt ta bort endast ett mindre antal lymfkörtlar. Onkologen jag träffade nu senast sa tvärtom att man ska göra en total axillutrymning, detta pga. att spridning skett till axill innan man hann starta cyt. behandling. Jag vill självklart INTE riskera att få återfall eller metastaser. Samtidigt vill jag inte heller få ”ödem-arm” vilket jag förstår är risken när man tar bort alla lymfkörtlar. Så min fråga är vad är bäst i min situation? Funderar en hel del över hur man kunde missa cancern vid första biopsin? Undrar också över risken för spridning/återfall samt prognos på överlevnad för mig.