Visar 10 av 1549 träffar
Hej!
Jag har upptäckt en knöl 1,5x1,5cm ganska djupt ner i insidan på vänster bröst. Knölen gör inte ont och känns inte som den rör sig jättemycket. Jag ammar och har gjort det i drygt 3 månader. Är den här knölen någonting som jag borde vara orolig för.
Knöl långt in vänster bröstHej! Jag har precis gjort en kompletterande mammografi med ultraljud och då såg man två förändringar som de gjordes 3 biopsier på. De säger inte mer än att de behöver undersökas vidare. Men jag är fruktansvärt rädd. Hur ofta är de/ är det inte chanser när man gör en sådan undersökning?
Förändring som undersökts med biopsi och ultraljudHej! Jag har drabbats av hormonberoende bröstcancer 2015 och 2023 i vänster resp höger bröst. Operation o strålning båda ggr. Ingen spridning. Tamoxifen 2015-2020 o nu Anastrozol sedan ht 2023.
Är det riskabelt o/e olämpligt med extra C-vitamin intag, t ex Nypozin för leder eller 3 rönnbär dagligen.
Hej, det går bra. Jag skulle hålla dig till den rekommenderade dagliga doseringen. Det brukar stå på förpackningen av tillskottet.
Renske Altena
Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.
Dölj svar Hormonberoende bröstcancer vs C- vitaminDiagnostiserades med bröstcancer för 3 år sedan. Liten tumör som opererades bort och fick sedan strålbehandling och hormonbehandling. Slutade med hormonbehandlingen efter drygt två år pga biverkningar. Använde Blissell under behandlingen med Exemestan. Har inte vågat fortsätta med Blisell då jag avbrutit hormonbehandlingen.Har väldiga problem med torrt underliv och får urinvägsinfektioner. Är det olämpligt att använda Blissell för mig? Alternativ?
Hej, det går bra att använda Blissel. Försök att hitta en låg doseringsintervall och använd öven replens eller andra befuktigande utan östrogen som komplement.
Renske Altena
Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.
Dölj svar Blissell eller inte?2022-12-19
För 30 år sedan fick jag vid 30 års ålder inflammatorisk bröstcancer. Tiden mellan upptäckt till ställd diagnos var 9 dagar och jag fick komma direkt till en onkologisk mottagning för preoperativ cytostatikabehandling. Därefter genomgick jag radikal mastektomi och strålbehandling. Eftersom återfallsrisken var stor fick jag även genomgå en autolog benmärgstransplantation pga behandling med högdoscytostatika. Under hela vårdperioden kände jag mig mycket välbehandlad. Jag vet att min diagnos var allvarlig och har verkligen förstått vikten av tidig upptäckt samt snabbt insatt behandling.
Nu i höst upptäckte min mor (90+) en större tydlig förändring i bröstet. Jag ringde till bröstmottagningen och hon fick tid ca 14 dagar senare. Där fick hon genomgå mammografi, ultraljud och biopsi. Svaret skulle meddelas vid ett besök drygt 3 veckor senare. Vid detta besök på kirurgmottagningen fick vi beskedet att det var bröstcancer (tumörer som sitter tillsammans och mäter ca 5 cm). Cancerbehandlingen, pga ålder, sjuklighet och behandling med eliquiz, skulle initialt endast bli aromatashämmare. Kirurgi (utan narkos) skulle kunna komma ifråga om cancertumören gav sår i huden. Återbesök skulle ske om 3-4 månader, men det skulle även kunna ske om 6 månader.
Mina frågor är:
1. Varför behöver det år 2022 ta 5 veckor för att lämna en cancerdiagnos, som man ändå endast planerar att
behandla med läkemedel?
2. Kan denna behandling anses som en kurativ behandling eller är detta val en palliativ behandling pga att det
gäller en äldre person?
3. Är det rimligt att vänta 6 månader på ett återbesök, när tumören redan nu är tydligt synlig?
4. Jag är helt införstådd med att inte alla äldre personer klarar att genomgå en operation eller andra
cancerbehandlingar (cytostatika) och att man inom vården givetvis måste väga risker med ingreppet i förhållande till
fördelar.
Däremot undrar jag om man kan och bör göra kirurgiska ingrepp i ett bröst där tumören har spridit sig till huden?
Som anhörig vill man inte då få höra: "Nu är det inte möjligt att operera pga spridningsrisken".
5. Det finns ju vårdprogram för bröstcancer. Följs de på samma sätt i alla regioner? Jag blev behandlad i Stockholm
för 30 år sedan. Min mor är bor i en annan region. Där är det bröstkirurgerna som tar beslut om behandling. Enligt
bröstkirurgen, som vi träffade, så tar de bara hjälp av onkologerna när behov finns. Bröstkirurgerna ansvarar även
för behandling med antiöstrogener och aromatashämmare.
6. För livshotande sjukdomar har man ju rätt att få en second opinion. Är det något vi bör försöka få i detta fall?
Hej. Jag ska försöka svara dig så gott jag kan.
1. Att ställa diagnos idag tar längre tid än för 30 år sedan delvis pga att det görs fler patologiska undersökningar idag än vad det gjordes tidigare. Dessutom görs fler analyser för att komma till rätt diagnos. Väntetiden varierar dock mellan lab, på samma sätt som väntetiden att få komma till kirurg har ökat på många ställen.
2. Sålänge tumören är kvar i bröstet och man inte tänkt operera bort den, räknas behandlingen som palliativ. Palliativ antihormonell behandling mot en hormonkänslig bröstcancer brukar kunna vara effektiv under lång period. Det gäller oavsett ålder - man kan vara yngre men ha en samsjuklighet som gör kirurgi olämplig/omöjlig.
3. Jag tycker att 3-4 månader till återbesök är rimligt då det är viktigt att ge behandlingen lite tid att hinna få effekt, 6 månader kanske är lite länge om man tänker på ett första besök. Om allt ser bra ut och att det går åt rätt håll kan nästa besök vara om 6 månader. Däremot är det förstås viktigt att patient (eller anhörig/vårdare) hör av sig om tumören växer eller om det dyker upp något annat.
4: Vi brukar undvika att operera en lokalt avancerad bröstcancer (som spridit sig i huden) - där är tex antihormonell behandling det bästa första valet.
5. Generellt kan man säga att vårdprogrammet följs av alla regioner, men ibland kan det skilja lite, mot bakgrund av lokala förutsättningar, vilket ju vårdprogrammet ger utrymme för (ibland kan man göra på olika sätt).
6. En hormonkänslig bröstcancer hos en äldre kvinna som har samsjuklighet som gör att man vill undvika operation, behandlad helst med antihormonell behandling, precis det din mamma fått. Jag tycker att det låter som att kirurgen har gjort ett klokt val. Man har dock alltid rätt till second opinion om man känner sig missnöjd. Om det "bara" gäller uppföljningsintervallet skulle jag förslå att ni pratar med er kirurg först.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Cancervård av idag?Hej,
Kort om mig: 39 år, HER2 3+, ER 95%, Progesteron 40%, duktal, stadie II. 2 tumörer i vänster bröst, en i armhålan. Preop visste man att i alla fall två lymfkörtlar var påverkade.
Vid op 1 fick man ut sammanlagt fyra lymfkörtlar som, efter att 2 efter pre-op-cellgifter, hade kvar mikrometastaser på under 0,5 mm vardera, en med fibros och en var frisk. Övriga tre tumörer (två i bröst, en i armhåla) hade försvunnit helt.
Pga att man vid op 1 inte kunde lokalisera en av markörerna i armhålan fick man göra en op till. Det gjorde att det hela drog ut flera veckor extra på tiden innan jag slutligen fick påbörja Kadcyla, trots att man visste redan efter op 1 att jag skulle ha sådan.
Redan vid op 1, när man hade svårt att lokalisera markören, försökte man då göra en full axilltömning, men fick alltså bara ut 4 körtlar. Vid op 2 lyckades man inte få ut någon mer körtel alls.
Jag mår efter detta dåligt. Dels då jag inte uppnådde full remission av behandlingen, vilket jag vet påverkar prognosen dåligt. Samt att jag dessutom fick vänta på Kadcylan extra länge (kanske 3 veckor extra), vilket också har negativ påverkan på prognosen. Dessutom känner jag mig inte trygg med att jag är ordentligt opererad pga att man fick ut så få körtlar.
Min postop medicinering är just nu Zoladex var tredje månad (osäker om 2 eller 5 år), samt Tamoxifen i 5 år. Samt Kadcyla, 10 eller 11 gånger (minns inte).
Frågor:
1. Är det omöjligt att få Nerlynx när man fått Kadcyla? Även om mina odds är sämre pga av ovan nämnda faktorer? Om det är omöjligt, varför?
2. Vad jag läst mig till så är det standard att få Zoladex en gång i månaden och inte som för mig, var tredje. Vad är anledningen att inte ge varje månad, jag får väl då mindre behandling?
3. Bör jag be om att få tilläggsbehandling av en AI efter avslutad initial behandling? Vad jag förstå kan det vara fördelaktigt enligt det Nationella vårdprogrammet.
4. Är TAM i kombination med Zoladex verkligen det bästa, läste även in Nationella vårdprogrammet om Letrozol i kombination med Zoladex.
5. Något annat som kan hjälpa mig att förbättra oddsen i form av mediciner?
6. Finns någon studie där jag skulle kunna passa för att få mer behandling än vad som idag är standard?
7. Hur ser du på min risk för återfall?
Jag är MYCKET behandlingsmotiverad!
Hej. Jag ska försöka svara så gott jag kan.
Det första jag vill säga att även om du inte uppnådde komplett remission så har du haft ett bra svar på den preoperativa behandlingen där det finns kvar väldigt lite tumör - det mesta har försvunnit.
Vi ger inte Nerlynx i den situationen då det inte finns studerat och därför finns indikation för det preparatet. Vi vet att Kadcyla ger en god tilläggseffekt i den situationen där man inte behandlat bort all tumör. Ibland tar det längre tid att starta upp behandling - det är dock viktigt att inte vara för snabb med att starta upp cytostatika-innehållande läkemedel. Jag skulle inte tänka att de tre veckorna är det som skulle göra skillnad - det är viktigt att man opererat och läkt klart först.
Ibland får man inte ut fler körtlar än 4, varför det blev så för dig kan jag inte svara på. Det vi vet är att det inte går att ta bort "alla" lymkörtlar i armhålan, det går inte rent tekniskt och det är inte heller tanken med den armhålekirurgi som görs idag.
När vi ger Zoladex varje månad ger vi 1/3 av dosen som man får var 3:e månad. Summan av doserna blir alltså densamma. Om en premenopausal kvinna ska behandlas med aromatashämmare bör (måste) man ge Zoladex varje månad för att uppnå den bästa effekten.
När vi väljer efterbehandling utgår vi utifrån många olika faktorer och i ditt fall skulle det vara möjligt med aromatashämmare istället för Tamoxifen förutsatt att du tar Zoladex varje månad.
Jag tänker att det är något du skulle kunna diskutera med din läkare. Längden på din antihormonella behandling får ni också diskutera, och kanske inte det behöver bestämmas nu utan när det börjar närma sig 5 år.
Jag ser inte att det finns några ytterligare läkemedel som skulle vara aktuella.
Jag vet inte någon studie där du skulle vara aktuell att vara med i.
Vad gäller prognosen är det lite svårt att beräkna då jag inte har alla fakta (och tycker generellt att det är lite svårt) men i en beräkningsmodell där jag utgår utifrån det jag vet skulle jag bedöma din prognos som väldigt god. Det finns alltså goda chanser att sjukdomen inte kommer tillbaka.
Hoppas att några frågetecken rätades ut.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Postop-behandling2021-05-19
Hej!
Jag fick cancer in situ grad 3 2015 och abladerad och sentinel node var frisk. Ingen efterbehandling. Sommar 2019 metasterad bröstcancer i skelett och har ätit Ibrance i 18 kurer men fick byta efter nyupptäckt spridning i skelett. Fick byta till Capecitabin och Sendoxan och CA15-3 har minskat från 260 till 140 men röntgen visar progress efter 3 månader och jag måste nu byta behandling igen och skall få Paclitaxel. Jag har gjort 2 borrbiopser där svaret visar Luminal A med delningshalt 15%.
Min fråga är; är det såhär en luminal A cancer beter sig eller kan den muterat? Skall jag be om en ny biopsi? Eftersom det inte i praktiken skulle vara möjligt att få en spridning fastän jag har fått det känns det som min cancer besitter en överlevnadsgrad som inte har blivit upptäckt?! Kan det vara så? Vill mota Olle i grind nu så att den inte ger sig iväg till någon mjukdel. Tacksam för svar.
Hej. Att ge ett specifikt svar är svårt då så många faktorer spelar roll, tex ålder, doser och sjukdomsförlopp (tex hur mycket sjukdomen har förändrats på röntgen och förändring av tumörmarkör), men jag svarar så gott jag kan.
Utifrån det du beskriver om den tumör som opererades bort 2015 kan jag hålla med om att risken för spridning i framtiden var oerhört liten. Det kan ha gömt sig cancerceller, med benägenhet att sprida sig, i in-situ-tumören som slunkit iväg, även om sentinel node var frisk. Skelettmetastaserna visade sig efter 4 år och det låter normalt för en Luminal bröstcancer med ganska låg delningshastighet, även om det ibland tar många fler år. Luminala bröstcancrar svarar ofta länge på antihormonell behandling. Du har haft effekt av Kisqali i 1,5 år och det är positivt. Jag vet inte när i sjukdomsförloppet borrbiopsierna är tagna men vi brukar ta nya biopsier om/när sjukdomen inte beter sig som vi förväntar oss för att se om den muterat. Det vi framförallt vill veta är hur hormonreceptorerna och Her2-receptorerna uttrycks, eftersom det påverkar hur vi tänker med behandling.
En sak som jag funderar över är att röntgen visar tillväxt samtidigt som tumörmarkören nästan har halverats på kapecitabin, om jag tolkar det du skriver rätt. Det kan förstås vara på det sättet men ibland misstolkas ökad förkalkning i sk sklerotiska metastaser som sjukdomstillväxt fast det egentligen är en läkningseffekt. Man kan också ha sk lytiska metastaser där tillväxt tyder på att medicinen inte har effekt. Jag förmodar att du också får någon typ av skelettstärkande, tex bisfosfonater.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Muterad cancer?Efter två EC75-behandlingar (den andra med minskad dos då värdet av de vita blodkropparna var för lågt) har jag nu fått känna av de flesta av de förväntade biverkningarna. Efter den andra behandlingen hade jag ledsmärta i svanken, värk i vader i tre dagar, en känsla av ”stumhet” i armhålorna, pirrande fötter och fingrar samt, i fyra dagar, en obeskrivlig trötthet och håravfall. Inför den tredje och sista behandlingen känner jag nu en viss oro inför tillägget med bisfosfonater. Min fråga inför den sista behandlingen blir därför;
1. Kommer jag att må ännu sämre efter den sista behandlingen? Hur påverkas jag, med min osteoporos, av bisfosfonaterna?
På grund av en blodpropp picclinen orsakade har jag nu tagit Fragminsprutor i drygt en månad.
2. Hur länge är det vanligt att man får ta dessa efter upptäckten av blodproppen?
Då jag upplevt att ”livet är satt på paus” i två veckor efter EC75- behandlingarna är jag nu orolig att de kommande Paklitaxel-behandlingarna ska ge samma besvär då det i så fall innebär att jag inte hinner att ”komma igen” mellan behandlingarna. Min fråga inför dessa 9 veckor blir således;
3. Kommer jag att må så dåligt i nio veckor att livslusten går förlorad och att jag inte kan sköta mina vardagssysslor innefattande bl.a. skötsel av hem, trädgård och hundpromenader?
/Lena, 68
Hej, tyvärr har din fråga blivit liggande så den bästa att svara är troligen du själv... MEn jag ska försöka i alla fall. 1) Hur du kommer må är svårt att veta, men om det är så att du har osteoporos, benskörhet, så är ju bisfosfonaten en effektiv behanlding mot den åkomman, och ett sätt för dig att minska risken på sikt att drabbas av frakturer, t ex höftfraktur och kotkompressioner som är allvarliga effekter av medsatt behtäthet. Jag uppfattar att det är något du har med dig sedan före bröstcancern. Dessutom reducerar bisfosfonaten risken för allvarliga återfall 2) Om du har haft en propp i anslutning till din piccline brukar man behandla en kortare tid efter det att man dragit ut piccline, ett par veckor eller så. Detta är under förutsättning att du inte haft t ex lungemboli alltså att en propplossnat och tagit sig till lungan. Då får man behandla längre.3) Jag hoppas inte du ska behöva fara så illa av behandlingen som du befarar. Den är säkert att den inte passerar obemärkt, men jag hoppas verkligen att du ska kunna sköta dina vardagssysslor och framför allt vara ute och promenera med hunden. Det senare tror jag skulle kunna bidra till att du inte far illa av behandlingen. Och det är något du själv kan göra för att underlätta för dig. Det finns flera studier som visar att det ör gynnsamt med fysisk aktivitet under behandlingsperioden.
Niklas Loman
Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.
Dölj svar Några funderingar inför min 3:e EC-behandling och kommande 9 Paklitaxel-behandlingarHar frågor angående min diagnos. Är mycket orolig att tiden går och spridning hinner ske. Att man gör saker i fel ordning etc! Att mitt liv riskeras. Att jag kommer dö. Jag är bara 34 med 2 barn. Varför tar allt sån tid?
För 6 veckor sedan UL. för 4 sedan operation. måndags tårtbitsoperation där man tog ut tumör och sentinel node. Nu väntar ca 3v innan provsvar.
1. Är det i regel så att man inte testar för receptorer vid tumör under 20mm? Dom har inte testat mig för receptorer innan operation vilket ju gör att jag inte fått börja med cellgifter innan. Detta är något som dom inte gör med tumörer under 20mm säger dom. Dom gjorde ändå mellannålsbiopsi? Orolig att detta påverkar min utgång negativt? Om det skulle visa sig vara t.ex. her2 eller tn. (Bor i region skåne, malmö)
2. Grad 2 har min tumör, hur vanligt är det att detta kan komma att ändras till grad 3 efter operation?
3. Hur stor skillnad brukar det diffa i storlek mellan mammografi och den riktiga storleken? Vad är mest likt verklighet? UL eller mammo?
4. Jag hade bara en sentinel node. Är det positivt eller negativt?
5. Ultraljud för 6 veckor sedan visade inget konstigt i lymfkörtlarna, och kirurgen som plockade ut lymfkörtel sa att den "såg fin ut" med blotta ögat. Hur stor är risken att det ändå visar sig finnas en spridning till lymfarna?
Hej!
Det är verkligen inte konstigt att du är orolig efter att ha fått en cancerdiagnos. Men det är bra att ha med sig att bröstcancer är en diagnos som oftast har bra prognos och där vi har bra behandling.
1. Det vanligaste är absolut att man undersöker receptorer redan på den första biopsin. Jag kan inte svara på varför man inte har gjort det i ditt fall. Det är dock inte helt fastlagt att man förbättrar prognosen genom att ge cellgifter före operationen, särskilt om det inte rör sig om en stor tumör.
2. Det är inte så vanligt att graden på tumören uppgraderas.
3. Oftast är det ungefär samma mått på tumören som den preoperativa undersökningen visat. Om det rör sig om kalkförändringar är mammografi bättre på att bestämma måttet, men om det är en annan typ av förändringar stämmer oftast ultraljudet lite bättre.
4. Ju färre körtlar man tar bort desto lägre risk för biverkningar. Möjligen är det lite större träffsäkerhet med fler körtlar, men om man hittar rätt sentinel node är det hög träffsäkerhet även om det bara är en.
5. Körteln är negativ i de allra flesta fall, men det kan vara så att man ser en liten metastas i mikroskopet.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar Jag har fått bröstcancer2019-06-19
Hejsan!
Jag fick bröst cancer i maj -18 som jag har opererat, fått cellgifter, och nu strålas för. Den var 3 cm stor, aggressiv, tillväxt ca 34% grad 3. Nu vill man att jag ska börja en 10 årig behandling med zolandex implantat och aromatas hämmare och zoledronsyra för skelettet. Och Jag är fullständigt förtvivlad/rädd över dom biverkningar det kommer att ge.. Jag är mycket medicin känslig har alltid varit det och reagerat starkt på behandlingarna jag fått. bla har jag fått fett lever av cytostatikan, vilket är skrämmande med tanke på belastningen som aromatas hämaren värkar ge. Är det bättre att inte ta dom och välja andra alternativ.? Och om man börjar och slutar sen, ger det sämre läge än om man inte började?? Hoppas på ett svar, för jag kan inte bestämma mig.
Med vänlig hälsning Catharina
Hej
Du har inte skrivit hur gammal du är men jag förstår på den erbjudna behandlingen att du inte är i klimakteriet ännu. Att man får lite fettlever efter cytostatika är vanligen inte det minsta problematiskt och hormonbehandlingen belastar inte levern i någon större utsträckning. Den behandling som dom erbjudit dig är tuff med både zoladex och aromatashämmare. Du skall dock veta att om du inte tolererar den så fungerar tamoxifen också utmärkt. Det är en effektiv behandling (även om zoladex+ aromatashämmare är något mer effektiv). Man brukar ofta byta behandling efter en tid dvs efter några år och man brukar inte ha zoladexinjektioner i tio år. Det är viktigt att du får prata med din läkare om din oro och att man följer upp vilka biverkningar du får och att man försöker minska dessa med olika åtgärder
MVH Elisabet Lidbrink
Elisabet Lidbrink
Överläkare och onkolog, Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset, Stockholm
Dölj svar Hormonbehandlig i 10 år eller inte??