Hej! HER2 blir analyserat i två steg; först så färgas tumörcellerna in för en "mottagare" på cellytan, och bara om den finns i tillräckligt stor utsträckning så går man vidare med ett test på genuttrycksnivå. Har man 0 eller 1+ på första testet är sannolikheten att ha ett ökat genuttryck (så kallad amplifiering) så liten att man kallar det negativt redan efter första steget. Då behöver man alltså inte titta på generna. Är det 2+ gör man genundersökningen (i tumörcellerna alltså). Är det 3+ anses amplifieringen vara så pass säker att man avstår genundersökningen. Så din tumör (lymfkörtel?) är HER2 negativ vilket är viktigt för att bestämma vilken behandling som blir bäst för dig.

Hej, jag vill inte ersätta den gängse rutinen. Du får ge dig till tåls tills dess du får ett behandlingsförslag av din läkare, jag har altid sämre underlag än dina egna läkare och vill inte att du ska få felaktig information.

Det låter som om man satt in sk titanclips för att markera förändringarna. Dessa påverkar inte utfallet av de analyser som ska göras. Jag håller med om att man kan få känslan av att man bedömt att det är sannolikt att dessa förändringar ska tas bort, men man måste inte ta bort clipsen, de gör ingen skada där de sitter.

Hej, jag ska försöka ge svar på dina frågor. 1) Jag tänker att det viktigaste kanske är att du ska vara litet försiktig med fötterna som blir känsliga av capecitabin, fortsätta att smörja och inte gå för mycket barfota. Capecitabonet går kvickt ur kroppen men det tar längre tid för huden att återhämta sig, den måste hinna växa tillbaka igen. 2) När det gäller att sola, så ska väl strängt taget alla vara litet försiktiga med solen, jag har märkt att många får extra stränga förhållningsregler om detta i samband med cytostatika och är litet osäker på den exakta bakgrunden till det. Det finns vissa läkemedel som tillsammans med solen leder till en kraftig reaktion t ex vissa antibiotika, och vissa hudläkemedel. De cytostatika man ger, är inte riktigt så farliga tillsammans med solen på det sättet. Jag tänker att det faktiskt inte är långsiktigt hälsosamt att "steka" sig i solen, solning leder ju faktiskt till en ökad risk för melanom. Hur ska man göra då? Det är väl som vanligt, lagom är bäst. Du kan visst vara ute och njuta av sommaren, men solbada med måtta och solskyddsfaktor! Hur länge sitter metallsmaken i? Det kan nog vara olika, jag kan inte ge någon annan prognos än att det med all sannolikhet kommer att försvinna så småningom. MAgen återmämtar sig snabbare, 3) Det finns två typer av studier i detta ämne: de mest tillförlitliga är de där man randomiserat patienter som skulle kunna behandlas med det du kallar "tårtbit" + strålning eller mastektomi. Dessa studier gjordes för länge sedan när bröstbevarande operation var ltet nytt, nu kan man förstås inte göra såna studier längre. De visar att utfallet är helt likartat, det går bra på båda sätten. Sen har man på senare år försökt göra jämförelser där man tittat på hur det gått för patienter som behandlats med de olika strategierna, men inte randomiserats. Det finns alltid en risk med sådana studier eftersom det finns en risk, eller till och med är sannolikt att man valt att behandla på det ena eller andra sättet baserat på en orsak, t ex att de mastektomerade hade större tumör än de som fått bröstbevarande behandling. Det finns staistska metoder att försöka hantera detta, men jag vill mena att det ändå finns vissa problem med den typen av studier, de randomiserade studierna är alltid mer tillförlitliga. Det man kan säga är ändå att det inte finns skäl att tro att det skulle vara sämre med bröstbevarande behandling, men man kan inte säga att det skulle vara bättre bortsett från att det förstås kan vara en fördel att inte bli av med hela bröstet. Men varför strålar man inte alltid då? Det är en delvis annan och läng historia. Sammanfattningsvis kan man säga att det skulle vara att överbehandla att alltid stråla efter mastektomi vid litet mindre och inte körtelspridd bröstcancer. 4) Detta är också en litet komplicerad fråga. Ca 15-3 är ett prov som kan användas för att följa behandlingsresultatet vid medicinsk behandling vid spridd sjukdom, men rekommenderas inte för att följa friska patienter som fått botande behandling. Jag uppfattar att du tillhör den senare kategorin, så på den punkten är jag inte helt överens med den läkare du träffade. Det kan tyckas konstigt, men den som sa att det inte är till nytta att identifiera ett allvarligt återfall tidigt med t ex PET har faktiskt rätt. Det är skillnad på mammografi där man letar efter en liten tumör i bröstet och t ex att med PET leta efter en begränsad spridning i skelettet. Det finns helt enkelt inga studier som visar att den minoritet av patienter som drabbas av ett allvarligt återfall har en fördel om man t ex hittar återfallet med en PET, och det är därför man inte utför rutinmässiga undersökningar på det sättet under uppföljningen. Detta innebär förstås inte att man aldrig ska röntga, men att det inte finns underlag vid bröstcancer att ha en generell "screening" för att finna spridd sjukdom. Det är en återkommande fråga, och jag förstår att det kan tyckas litet konstigt. Men det är ändå så det verkar vara.

Hej! Vid laparoskopi blåser man upp buken med koldioxid, vilket gör att man får ett fritt utrymme att jobba på. Instrumenten (och även påsen) går att flytta runt i buken, vilket gör att man kan föra påsen till båda sidorna och alltså kunde kirurgen flytta påsen till vänster sida och lägga i äggstocken där. Båda äggstockarna låg sedan skyddade i påsen när de togs ut genom bukväggen och jag ser inte någon risk att tumören skulle ha spridits på det sättet. Jag kan inte riktigt svara på hur det har spridit sig mellan äggstockar och bukhinnan. Den absolut vanligaste spridningsvägen är via blodbanan, så i ditt fall är det nog ändå mest sannolikt att tumören spridit sig via blodet till både äggstockar och bukhinna. När det gäller frågorna om den medicinska behandlingen hänvisar jag till onkologerna../Yvette Hej. Jag tycker att Navelbine kan vara ett alternativ den dagen Ibrance + Faslodex inte längre är tillräckligt effektivt. Jag vet ju inte riktigt hur sjukdomsbilden helt ser ut och inte heller hur du fått behandling tidigare, så det är svårt att svara mer än generellt. /Anne Andersson

Hej! 1. Nej, ärrvävnad i sig ökar inte risken för återfall. 2. Det brukar ta ett tag innan det mjuknar ordentligt efter en operation, och i samband med strålning brukar det ofta bli lite mer hårt och svullet igen innan det mjuknar. Om det känns mycket hårt och du är orolig kan det ändå vara bra att undersöka med ultraljud. 3. Datortomografi är inte den bästa undersökningen för brösttumörer, så det är inte säkert. 4. Brösttumörer kan växa mycket långsamt eller inte alls under lång tid. 5. Nej, det är inte vanligt. 6. Viss ärrvävnad kommer alltid att finnas kvar och det tar några år innan ärret mognar ordentligt.

Hej jag tar det i tur och ordning: 1) Det är förstås svårt att säga. Är det verkligen exakt samma ställe som drog till sig uppmärksamhet i februari som sedan visade sig vara cancer i september. Jag kan inte svara riktigt. JAg tänker att det kunde vara värt att eftergranska de olika undersökningarna för att försöka klarlägga hur det var 2) Hormonbehandling halverar ungefär risken att det dyker upp något i det andra bröstet, vilket om det händer vanligen är en ny bröstcancer. Det kan alltså förekomma, men är sällsynt. Andra knutor är vanligare. 3) HER2 analys görs i två steg. Först en metod som heter immunhistokemi där man mäter förekomst av proteinet HER2, den bedömningen graderas på en skala: o, +, ++. +++. De som är +++ klassas som positiva men för de som är ++ gör man ytterligare en analys som är den du redovisar, den tittar på genen för HER2, och kan fastställa ifall den är mångfaldigad (amplifierad) Om den är det klassas tumören som HER2-negativ (trots att den fick ++ i den initiala analysen) Litet förvirrande kan tyckas, men så är det och du hade alltså en HER2-negativ tumör. Den behandling du fått är helt korrekt.

Hmm, jag förstår tror jag. Du kan dock inte ta på dig hela ansvaret för ett olyckligt beslut. JGA håller med om att det varit bättre att ha is i magen. Problemet är ju att man på detta sätt inte kan värdera effekten av den initiala behandlingen till fullo. Du uppfyller därför inte gängse kriterier för att t ex ge kadcyla efter operationen. Du kan också tänka såhär: för 2 år sedan var behandlingen av HER2-positiv bröstcancer inte dålig heller, vi hade visserligen inte tillgång till kadcyla efter inte patologisk komplett remission, vilket ytterligare förfinat behandlingen, men det vi då kunde åstadkomma var ju inte dåligt. Sammantaget är situationen litet ovanlig och det är klart att corona ställer till det på fler sätt än man i förstone tänker sig. Man måste tänka sig någon form av specialdesignad behandling i ett enskilt fall. Det finns som jag ser det i ditt fall indikation att efter avslutad HER2-blockad ge ett års tablettbehandling med neratinib, en behandling som inte är rimlig efter kadcyla-switch. Jag blir inte klok på hur mycket dubbelblockad du hittills fått, om den avbröt kan även se till att du får en bra dubbelblockad x 4-6, det spelar sannolikt ingen roll om den ges före eller efter operationen.

Hej, får jag rätta dig? Du HAR inte bröstcancer, du är frisk efter att ha haft bröstcancer. Och ska ha förebyggande behandling för att undvika återfall. Jag är rädd att vi säger litet olika om detdär med att kombinera capecitabin med strålning. Troligen är det litet större risk att få en reaktion i lungvävnaden om man ger det samtidigt, men jag uppfattar inte att det är riktigt undersökt. Det finns i din situation troligen ingen alternativ behandling till capecitabin. Jag tänker att du ska prova med de tabletterna.

Hej, jag tycker att det behandlingsförslag som du beskriver passar fint med vad som har förutsättningar att minimera risken för allvarliga återfall. Ärftlighetstesten föreslår man eftersom det finns en viss sannolikhet att det skulle kunna finnas en mutation som förklaring till din bröstcancer. Om det t ex skulle finnas en BRCA2 mutation så har du en ökad risk för äggstockscancer där man kan erbjuda en åtgärd som minskar risken att råka illa ut till följd av den diagnosen. Det kan även ha betydelse för dina släktingars risk att insjukna i förebyggbar cancer. Om du känner dig tveksam till att genomgå en sådan testning ska du förstås avvakta och skaffa mer information om saken. Kanske läkaren på mottagningen kan stötta den skriftliga information du troligen ska ha fått, det finns en skriftlig information att hämta på RCCsyds hemsida under diagnosen bröstcancer. Till vänster finns en klickbar länk under vilken det bl a finns en skriftlig information. Om du behöver mer muntlig information innan du fattar beslut om eventuell testning kan du också be att få tala med en genetisk vägledare på den genetiska kliniken i din region. Du kan troligen nå dem via 1177 eller sjukhusväxeln.