Visar 10 av 383 träffar
Hej!
Jag hoppas ni kan ge mig lite kloka råd och bedömning. Jag är vettskrämd och chockad över hur det kan gå till i vården. Behandling som bestäms över huvudet på patienten, utan delaktighet, där det krävs att patienten endast ska foga sig. Jag saknar nu helt förtroende för detta sjukhus och de läkare jag träffat. Tyvärr saknas kunskap om patentlagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och i del även nationella vårdprogrammet. Risk- och konsekvensanalys vet de inte vad det är. Jag är nu på väg att helt avstå all form av ingrepp och behandling.
Jag blev i februari diagnostiserad med tidig bröstcancer vänster bröst. Jag är 57 år, äter inga mediciner, inga sjukdomar i övrigt, mycket bra immunitetsförsvar och i stort aldrig sjuk, inte blödningsbenägen, inga inplantat, hög smärttröskel, mycket låg alkoholkonsumtion, men är rökare sedan 40 år.
Biopsi i februari;
Grovnål A/ Duktal invasiv cancer med mucinös och mikropapillär differentiering. Grad 2, DCIS grad 2. ER 94%; PR 82%; Her2 3+ och Ki-67 24% B/ DCIS grad 2.
MR i mars;
BIRADS 1
Vänster bröst:
A. I enlighet med tidigare utredning med bekräftad bifokal cancer finns en rundad 11 mm stor tumör något kaudalt och medialt om mamillen, 2,5 cm från denna.
B. 10 mm dorsalt och något kraniellt om beskrivna tumören ses 7 mm stor satellit ( konstaterad DCIS). Anteroposteriort extent cirka 3 cm.
Tumörerna engagerar inte mamill, hud eller bröstkorgsvägg.
Inget ytterligare malignitetsmisstänkt i bröstet.
BI-RADS 5
Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar i axillerna.
Allt bestäms över huvudet på mig, utan min delaktighet. Jag erbjöds enbart ett behandlingsalternativ. Operation med borttagande av hälften av ett litet bröst, utan DIEP, endast knölas till inkl borttagande av två icke påverkade SNB samt därefter strålbehandling och cytostatika. Det är bestämt att en AT-läkare ska få träna. Ingreppet synes mer vara bestämt utifrån en enskild AT-läkares behov av träning än utifrån mina önskemål, förutsättningar och medicinska behov. Åtgärderna känns gamla och förlegade, men kanske är bra i normalfallet, men inte i det enskilda fallet.
Föreslagna åtgärd är enligt mig överbehandling vilket sannolikt leder till biverkningar, konsekvenser och kanske lungcancer. Jag önskar göra minsta möjliga ingrepp m.m. och vill göra ingreppet av bröstet i lokalbedövning. Jag är inte heller intresserad av att ta bort två noder mot bakgrund av risken för komplikationer och biverkningar samt att allt tyder på att det inte finns någon spridning, utan det motsatta. (Det kan ju lika väl sprida sig i blodet.) AT-läkarens handledare är det som bestämmer. Hon är hotfullt och prestigefullt, behagar inte ens ta del av min journal utan hänvisar endast till att läkaren bestämmer och att de följer nationella vårdprogrammet.
När jag föreslår bröstrekonstruktion med fettvävnad från buken DIEP, får jag höra att det inte görs vid något sjukhus i Sverige och i samband med en operation görs det aldrig. (Jag är inte heller intresserad av att ta bort hela bröstet p.g.a. två små områden.) Jag har föreslagit Neoadjuvant behandling med antikroppar (HER2- positiv) i syfte att krympa tumören istället för inledande operation, men får endast höra att tumören måste vara över 2 cm vid HER2-behandling. Jag är inte heller intresserad av cytostatika, utan anser att som efterbehandling borde det räcka med antihormon och antikropp el dylikt. Jag har alltid fått lära mig att man mycket ogärna ger strålning mot lungor till en rökare, likväl mot hjärtat. När jag talat med forskare instämmer de och menar att riskerna och avstående trodde de alla kände till. Frågeteckning finns även vad gäller lambåteknik och ta bort noder.
Jag har tagit del av en hel del forskning, både svensk och internationell samt förstått att det finns regioner som genomför DIEP m.m. och kommit längre i utvecklingen. Jag har även en del medicinsk kunskap sedan tidigare.
Frågor
1. Lämpligast vore kanske titthålskirurgi av A och B, men genomförs det vid något sjukhus i landet? (Föreslagen åtgärd är lambå. tumörområde 3 cm därutöver lär ju ytterligare 1-2 cm marginal tillkmma.)
2. Vad skulle ni föreslå för medicinsk åtgärd/behandling och tillvägagångssätt? Ni får gärna ge olika förslag. Jag vill inte genomgå en massa behandling som kan göra mer skada än nytta på sikt. Jag tror därutöver att det kommer fler mediciner de närmsta åren och önskar därför inte göra en massa onödigt i dagsläget. Ett ingrepp kan man aldrig backa ifrån, men medicin kan mer individanpassas.
3. Finns det någon läkare eller något sjukhus som beaktar patientens önskemål dit man kan vända sig?
4. Vad kan och bör jag göra?
Ni får gärna maila mig direkt eftersom vissa av mina önskemål m.m. troligen kan vara lite kontroversiella eftersom jag till del går emot gängse behandlingsalternativ.
Tack på förhand!
Hej!
Du har helt rätt i att man ska följa Patientlagen och att behandling ska ges i samråd med patienten. Det som gäller är att man har full rätt att avstå från föreslagen behandling (eller delar av den), men att man inte har rätt att kräva någon specifik behandling. Det är många faktorer att ta hänsyn till när man beslutar om behandling.
Titthålskirurgi vid bröstcancer utförs inte i Sverige, och får nog mer anses experimentell. Det är svårt att riktigt se vitsen med det. Om man använder sig av så kallat onkoplastiskt ingrepp kan man operera bort en ganska stor del av bröstet men att det ändå kan bli ett bra estetiskt resultat efteråt, och man har i studier sett att bröstbevarande kirurgi innebär minst lika bra och kanske till och med bättre prognos än att operera bort hela bröstet. Man kan också använda sig av lokala lambåer (som LICAP) för att korrigera om en större bit av bröstet behöver tas bort, lite beroende av hur tumören sitter och hur det ser ut (görs dock inte på alla sjukhus). Rökning är dock ett problem i detta sammanhang och gör att risken för nedsatt läkning och så kallad nekros (vävnadsdöd) ökar markant eftersom blodcirkulationen påverkas. Detta gäller även vid tex DIEP-lambå (som i undantagsfall kan göras som direktrekonstruktion om man opererar bort hela bröstet).
När det gäller strålbehandling har metoden förbättrats väldigt mycket och man kan nu planera strålfälten så att det inte påverkar hjärta och lungor på samma sätt.
Sentinel node-biopsi (SNB) görs för att ta redan på om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna, vilket i såfall påverkar prognosen och talar för att man ska ge en mer utökad onkologisk tilläggsbehandling för att minska risken för återfall. Även om risken för besvär från armen finns även efter SNB är den mycket lägre och eventuella besvär mycket lindrigare än efter en axillutrymning.
Något som dock låter mycket konstigt är att man lovar en AT-läkare att göra ingreppet. AT är allmäntjänstgöring efter läkarutbildningen före legitimation, och de brukar inte få göra denna typ av ingrepp. Det låter isåfall mer rimligt att det är en ST-läkare, dvs en legitimerad läkare som är under utbildning för att bli kirurg. Fast även då brukar man inte fokusera på den läkarens behov i samband med ett mottagningsbesök, och när de opererar är det under noggrann översyn av en specialist.
Det är svårt att råda dig fullt ut vad du ska göra, men om du inte känner förtroende för din läkare/mottagning tycker jag att du ska be om second opinion från en annan läkare, eventuell på ett annat sjukhus.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svarVad görs vid kallelse till omscreening.
Hej
Man kan bli återkallad efter screeningundersökningen av två huvudskäl.
Det första skälet är att någon av bilderna inte blev riktigt bra och behöver tas om. I så fall tas bilden om och därefter granskas undersökningen och ett svarsbrev skickas ut.
Det andra skälet är att någonting framkom vid granskningen av undersökningen som gör att ytterligare undersökning behövs. Det kan bero på någonting som syntes på bilderna eller någonting du berättade angående symtom från bröst eller armhåla vid undersökningstillfället. I så fall tas oftast en eller flera ytterligare mammografibilder på bröstet och vanligen görs också en ultraljudsundersökning. Beroende på vad man finner vid den undersökningen kan det också bli aktuellt med provtagning från bröstet.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar OmscreeningHej! Jag är 50 år och opererades för hormonkänslig bröstcancer i mars i år. Blev ordinerad antihormonell behandling i 5 år och tar nu Letrozol kombinerat med Zoladex-spruta var 28:e dag. Jag har inte haft mens sedan augusti 2025. Zoladex tar jag då min onkolog anser att jag ännu inte är i klimakteriet. Innan jag startade med Zoladex i somras hade jag ett östradiol på 390 och nu när jag testade igen för någon vecka sedan hade det sjunkit till mindre än 44. Onkologen anser ändå att jag ska fortsätta med Zoladex. Min fråga är; vad bör östradiolvärdet ligga på för att kunna sluta med sprutan? Och hur ofta bör man kontrollera hormonprover under Zoladex-behandling? Hoppas på att kunna sluta med Zoladex snart då biverkningarna av denna spruta är jobbiga. Mår dock bättre av Zoladex + Letrozol än Tamoxifen som jag först testade, så därför kämpar jag på med dessa två då jag inte vågar sluta.
Hormonprover vid ZoladexJag är 83 år. Haft spridd bröstcancer med sedan 2018. Nu lätt progress i ett år. Har enbart metastaser ( massiv invasion) i skelettet..Nu vill min onkolog sätta in Kisgali och Fulvestrant. Jag känner mig orolig för biverkningar av Kisqali och undrar vad man riskerar om man sätter in bara Fulvestrant i 4 mån och sen kollar upp en Magnetröntgen. Mitt cancer värde i blodet har stigit från 12 -32 på 3 år. Långsam progress alltså . Jag är relativt pigg men är stelopererad och går med rullator. Tycker jag har jämt göra med det som är nu.
Spridd bröstcancerHar nu tagit Tamoxifen i 7 månader efter 5 år med abastrozol. Jag mår inte bra. Ingen livslust och tydliga tecken på depression, sömnen är en katastrof och jag har långa segdragna vallningar som bla stör sömnen.
Sedan ett par månader har min IBS löpt amok. Jag får ont i mellangärdet när jag ätit och det är väldigt bråttom till toan med diaree flera gånger om dagen.
Kan det vara Tamoxifen som är boven?
Nu ska jag göra uppehåll en månad och därefter möte med onkologen. Om det visar sig att alla "biverkningar" försvinner, är det återgång till Anastrozol då eller vad brukar man göra?
Det är sagt att jag ska ta antihormoner i 10 år.
Tamoxifen och IBSjag opererades för en 8 mm tumör i vä bröst den 18/9. jag har en resa bokad och betald sen länge i sju veckor 12/10-30/11. tumören bedömdes som den ”snällaste” man kan ha, ingen spridning till lymfkörtel.
strålningen bör ju göras inom 12 veckor, skulle bli senast 12/12, men med handlingstiden mellan första besöket och strålning som tar två veckor så hamnar man i v 13. Min fråga är då hur ska man bedöma risken med en vecka senare? jag äter också anastrozol.
strålning i vecka 13 ?Hej
BC 2022.
Radikalt avlägsnad invasiv micropappilär BC 10mm BRE6, grad2, utan kärlinväxt, Er 60, Pr20, Ki 15 procent, Her 2 positiv, 3 friska sent. Nodes
Behandlad Paklitaxel 6 ggr full dos, 3 ggr sänkt dos. Hereceptin 17 ggr. Zolodronsyra 6 ggr.Antihormon anastrozole 5 år varav jag nu har ett år kvar.
Har vid DEXA unders konstaterats ha osteoporos tämligen uttalad. Efter 4 år med Anastrozole ny Dexa, nu något om än lite förbättrad. Rekomemderad Prolia i 5 - 6 år
Min fråga: känner mig oroad för mitt skelett och undrar om det vore bättre att nu sista året byta till Tamoxifen. Eller avbryta antihormonbehandlingenHar även läst fass om Prolia och känner mig mycket TVEKSAM till den behandlingen och dess biverkningar och att den skall pågå så länge.Är mkt vårdtrött.
Lider även av Sjögrens syndrom med torrhet och värk.
Jag behöver råd.
74 år
Antihormonbehandling vid osteoporos.Hej
Jag är 43 år och står på Tamoxifen sedan 2,5 år tillbaka. Bröstcancer utan spridning, op och strålning. Har kraftiga biverkningar som påverkar livskvaliten mycket. Jag pratade med en onkolog ifall minskad dos kan vara ett alternativ eftersom jag läst några studier samt den nu pågående i Sverige om individanpassad dos. Han tyckte inte det var säkert för att få ner biverkningarna. Däremot sa han något annat intressant: Han menar på att de första 2 åren av Tamoxifen behandlingen är viktigast och har störst effekt på skyddet för återfall. Visserligen ger 5 år bättre skydd än 2 år men att det är marginellt bättre. Jag hade en bra prognos från början, låg delningshastighet på 12 % också.
Hans råd är snarare, efter övervägning av risk/nytta/biverkningar/livskvalitet att sluta helt. Han säger att det finns studier som visar detta.
Min fråga är:
Stämmer detta? Har läst lite men inte hittat något konkret.
Vilka studier har det gjorts? Jag vill gärna läsa på så tacksam om länkar.
Och huruvida är det skillnad på premenopausala kontro postmenopausala kvinnor?
Sluta med Tamoxifen efter 2,5 av 5 år?Hej!
På mammografin upptäcktes man i vänster bröst sett ett 8 cm långt stråk som går fram till mamillen. Man har beskrivit detta som en linjär non mass-uppladdning bedömd som kod 4. Första biopsin visade enbart B2-lesion och man gick därför vidare med VAB. Efter VAB har jag fått svar från patologen att det ser ut som DCIS grad 3, man har inte fått någon invasiv komponent med i proverna.
I min journal står att det är oklart om det går att göra någon bröstbevarande kirurgi på detta.
Jag ska träffa läkare till veckan och diskutera en sektorresektion med sentinel node eller en mastektomi med sentinel node.
Jag vill göra en mastektomi med platt stängning. För symmetri och för att minska problem med rygg pga ojämn vikt (jag har E-kupor) vill jag att de tar bort båda brösten helt.
Är detta en rimlig åtgärd?
Dubbel mastektomiEfter att ha fått 6 behandlingar med cellgifter sommaren 2024 så fick jag problem med domnande/pirrande fötter, främre delen. Nu upplever jag att dessa känningar sakta förvärras med tiden. Det är värst på nätterna och ibland är det svårt att sova. På dagtid märks det inte lika mycket. Finns det nånting jag kan göra för att motverka detta?
Ang. fotproblem efter cellgifterHej, har fått detta i min journal. Op 22/7 gick bra och är klar med superfint resultat. Sedan står detta:
I PAD från mastektomi ses utbredd DCIS av kärngrad 3 med övergång i invasiv cancer NST närmast NHG 2 och största mått 2 mm. Totalt extent 70 x 47 mm. Radikalt opererad. ER 0%, PR 0%, Ki-67 20%, HER2 2+ ISH negativ. Sentinel node biopsi höger axill visar 4 lymfkörtlar utan hållpunkter för metastas. I en av lymfkörtlarna ses isolerade tumörceller. (0/4, ITC+).
Från MDK: Konferensen bedömer att patienten är färdigbehandlad. Ingen indikation för adjuvant behandling. Noterar dock osäkerhet med hänsyn till mikroinvasionen med flera foci i ett stort område med DCIS. Trippelnegativ biologi som dock inte når upp till mer än grad 2. Ingen indikation för kemoterapi finns men denna osäkerhet kan diskuteras med patienten.
Vad skulle nästa steg kunna vara?. jag får själv avgöra om jag vill ha cellgifter, men min fråga är biter det?
Försöker hitta någon som varit med om liknande.
Har du några inspel som kan hjälpa mig i mitt beslut
Hur ska jag tänka när läkaren säger att jag är färdigbehandlad, men jag kan få behandling om jag vill