Behandling

Det finns flera behandlingsformer vid bröstcancer, som operation, strålbehandling, cytostatika, hormonbehandling och målinriktad behandling. Behandlingen anpassas individuellt. Här hittar du frågor och svar från experter om hur olika behandlingar fungerar och vad de innebär.

Ställ en fråga
Visar 10 av 334 träffar

Väntetid ???

2023-04-24
Hej, Hur lång tid är acceptabel väntetid från mastektomi, (1 bröst) till start av mdk rekomendation "adjuvant behandling:Planering EC 100 x 3, Docetaxel 80-100 x 3. Strålbehandling mot toraxväggen 40 Gy/15 fraktioner. Endokrin terapi 5 år."? Är alltså opererad 16/3 2023. Tycker det är lång tid till 1sta inbokade besök hos onkologiavdelningen 9/5.... ? Vad är rimligt? På förhand tack.
Visa svar
Svar:
JAg håller med om att det låter länge. Inom en månad är en lämplig målsättning om det inte finns speciella omständigheter.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Väntetid ???

Fundering om entocort o tamoxifen

2023-04-24
Jag har kolit o måste äta entocort men även tamoxifen. Min fråga är hur dessa 2 läkemedel passar ihop?
Visa svar
Svar:
Jag har kollat upp detta i FASS och kan inte se att det skulle vara något förväntat problem med den kombinationen.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fundering om entocort o tamoxifen

Klimakteriet

2023-04-22
Hur påverkas val av behandling utifrån om man är i klimakteriet eller inte? Hur skiljer sig behandlingen åt utifrån det?
Visa svar
Svar:
Hej. Hos en kvinna i klimakteriet (postmenopausal) bildas östrogen i fettväv medan det hos en pre/perimenopausal kvinna bildas i äggstockarna. Tamoxifen blockerar östrogenreceptorerna och därför kan man ge det till alla (utifrån perspektivet klimakterie) med god effekt. Aromatashämmare hämmar bildningen av östrogen i fettväv och kräver att man antingen har kommit in i klimakteriet (inte har någon produktion av östrogen i äggstockarna) eller att kvinna försätts i ett klimakterium (tex med sprutor (GNRH-analog). Många postmenopausal kvinnor får aromatshämmare. Premenopausala får ofta tamoxifen men fler och fler får aromatashämmare och samtidig kastrationsbehandling.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Klimakteriet

Tamoxifen 5 eller 10 år

2023-04-22
2017 blev jag diagnostiserad med Her2positiv bröstcancer. Tumören var 6cm stor i vänstra bröst med lätt metastasering till lymfkörtlarna. Jag är nu frisk och har ätit Tamoxifen i 5 år. Min onkolog, vid sista besöket, sa att jag kunde fortsätta med Tamoxifen i 5 år till trots att jag har fått all skydd. Samtidigt sa hon att jag kunde avsluta min behandling då Tamoxifen gav mig mycket biverkningar i form av smärta och trötthet, samt hyperplasi i livmodern. Jag har svårt att bestämma mig om jag vill fortsätta med Tamoxifen och riskera andra typer av cancer, plus alla jobbiga biverkningar eller om jag avslutar behandlingen. Vad rekommenderar ni mig att göra?
Visa svar
Svar:
Hej. Jag brukar tänka att om vi ska erbjuda förlängd behandling med tex Tamoxifen, är det viktigt att värdera risker och vinster. En förutsättning tycker jag är att patienten inte har så mycket biverkningar av sin behandling. Livskvaliteten är viktig och vi kan aldrig ge garantier att sjukdomen kommer tillbaka, hur mycket behandling vi än ger. Det är svårt att ge en direkt rekommendation såhär men det låter som att du har en del biverkningar.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tamoxifen 5 eller 10 år

Tumör ej radikalt opererad

2023-04-19
Hej! Jag opererades för några månader sedan, mastektomi med direktrekonstruktion, pga av multifokal ductal cancer 3 st samt DCIS (diameter 49 mm). Den största tumören 8,2 mm är ej radikalt opererad: ”till dorsal fasciabelagd resektionsytan: <0,1 mm”. Ki67 är 27%. I anteckningarna från MDK’n står det ”operatör får kontakta patologen, därefter beslut om reoperation”. Vid uppföljande möte med kirurgen så berättade hon att det inte blir någon ytterligare behandling eller reoperation, utöver Tamoxifen, då det inte finns något kvar att växa i för eventuellt kvarvarande cancerceller. Jag känner mig överlag trygg med det beskedet men kan ändå inte riktigt släppa tanken på att det är stor risk att det finns cancerceller kvar. Om det finns cancerceller kvar, varför skulle inte de kunna växa under huden eller i muskler? Cancerceller verkar ju överlag vara sluga och påhittiga för att kunna breda ut sig.
Visa svar
Svar:
Hej! Där det anges att det är <0,1 mm marginal är bakåt mot den bindvävshinna (fascia) som ligger på bröstmuskeln, så det stämmer bra att det inte finns något mer att ta där. I sällsynta fall kan det växa över på bindvävshinnan, men då ser man det både under operationen och i mikroskopet.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Tumör ej radikalt opererad

Titthålskirurgi?

2023-04-19
Såg på nyheterna för ett par dagar sedan att i Östersund opererar de bröstcancer med en ny metodik där man inte öppnar upp med ett snitt utan går in via typ titthålskirurgi. Om jag förstod det rätt så sprutar de in en koksaltlösning och därefter 'suger' ut själva cancerknölen. Fanns många fördelar med denna metodik om jag förstod det rätt. Men några funderingar: 1. Finns det några nackdelar med metoden? 2. Vilken typ av cancer kan opereras på så sätt? 3. Om operation sker på detta sätt, ställer det då några extra krav på behandling efteråt? 4. Vilka sjukhus erbjuder denna metodik? 5. Kan man be att få bli remitteras till en sådan klinik för utvärdering om behandling på det sättet är möjligt? 6. Varför finns det inte på fler ställen? Är det för att det är så pass nytt? Mycket tacksam för svar. ❤️
Visa svar
Svar:
Hej! Jag hade inte hört om att man gör detta i Sverige. Det får nog anses vara på en experimentell nivå, och det är svårt att riktigt se vitsen. Det är en svårare, krångligare metod som tar mycket längre tid. Jag kan ha fel, men jag tror inte att det kommer att göras rutinmässigt i framtiden heller.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Titthålskirurgi?

Frågor om behandlingsalternativ m.m.

2023-04-19
Hej! Jag hoppas ni kan ge mig lite kloka råd och bedömning. Jag är vettskrämd och chockad över hur det kan gå till i vården. Behandling som bestäms över huvudet på patienten, utan delaktighet, där det krävs att patienten endast ska foga sig. Jag saknar nu helt förtroende för detta sjukhus och de läkare jag träffat. Tyvärr saknas kunskap om patentlagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen och i del även nationella vårdprogrammet. Risk- och konsekvensanalys vet de inte vad det är. Jag är nu på väg att helt avstå all form av ingrepp och behandling. Jag blev i februari diagnostiserad med tidig bröstcancer vänster bröst. Jag är 57 år, äter inga mediciner, inga sjukdomar i övrigt, mycket bra immunitetsförsvar och i stort aldrig sjuk, inte blödningsbenägen, inga inplantat, hög smärttröskel, mycket låg alkoholkonsumtion, men är rökare sedan 40 år. Biopsi i februari; Grovnål A/ Duktal invasiv cancer med mucinös och mikropapillär differentiering. Grad 2, DCIS grad 2. ER 94%; PR 82%; Her2 3+ och Ki-67 24% B/ DCIS grad 2. MR i mars; BIRADS 1 Vänster bröst: A. I enlighet med tidigare utredning med bekräftad bifokal cancer finns en rundad 11 mm stor tumör något kaudalt och medialt om mamillen, 2,5 cm från denna. B. 10 mm dorsalt och något kraniellt om beskrivna tumören ses 7 mm stor satellit ( konstaterad DCIS). Anteroposteriort extent cirka 3 cm. Tumörerna engagerar inte mamill, hud eller bröstkorgsvägg. Inget ytterligare malignitetsmisstänkt i bröstet. BI-RADS 5 Inga patologiskt förstorade lymfkörtlar i axillerna. Allt bestäms över huvudet på mig, utan min delaktighet. Jag erbjöds enbart ett behandlingsalternativ. Operation med borttagande av hälften av ett litet bröst, utan DIEP, endast knölas till inkl borttagande av två icke påverkade SNB samt därefter strålbehandling och cytostatika. Det är bestämt att en AT-läkare ska få träna. Ingreppet synes mer vara bestämt utifrån en enskild AT-läkares behov av träning än utifrån mina önskemål, förutsättningar och medicinska behov. Åtgärderna känns gamla och förlegade, men kanske är bra i normalfallet, men inte i det enskilda fallet. Föreslagna åtgärd är enligt mig överbehandling vilket sannolikt leder till biverkningar, konsekvenser och kanske lungcancer. Jag önskar göra minsta möjliga ingrepp m.m. och vill göra ingreppet av bröstet i lokalbedövning. Jag är inte heller intresserad av att ta bort två noder mot bakgrund av risken för komplikationer och biverkningar samt att allt tyder på att det inte finns någon spridning, utan det motsatta. (Det kan ju lika väl sprida sig i blodet.) AT-läkarens handledare är det som bestämmer. Hon är hotfullt och prestigefullt, behagar inte ens ta del av min journal utan hänvisar endast till att läkaren bestämmer och att de följer nationella vårdprogrammet. När jag föreslår bröstrekonstruktion med fettvävnad från buken DIEP, får jag höra att det inte görs vid något sjukhus i Sverige och i samband med en operation görs det aldrig. (Jag är inte heller intresserad av att ta bort hela bröstet p.g.a. två små områden.) Jag har föreslagit Neoadjuvant behandling med antikroppar (HER2- positiv) i syfte att krympa tumören istället för inledande operation, men får endast höra att tumören måste vara över 2 cm vid HER2-behandling. Jag är inte heller intresserad av cytostatika, utan anser att som efterbehandling borde det räcka med antihormon och antikropp el dylikt. Jag har alltid fått lära mig att man mycket ogärna ger strålning mot lungor till en rökare, likväl mot hjärtat. När jag talat med forskare instämmer de och menar att riskerna och avstående trodde de alla kände till. Frågeteckning finns även vad gäller lambåteknik och ta bort noder. Jag har tagit del av en hel del forskning, både svensk och internationell samt förstått att det finns regioner som genomför DIEP m.m. och kommit längre i utvecklingen. Jag har även en del medicinsk kunskap sedan tidigare. Frågor 1. Lämpligast vore kanske titthålskirurgi av A och B, men genomförs det vid något sjukhus i landet? (Föreslagen åtgärd är lambå. tumörområde 3 cm därutöver lär ju ytterligare 1-2 cm marginal tillkmma.) 2. Vad skulle ni föreslå för medicinsk åtgärd/behandling och tillvägagångssätt? Ni får gärna ge olika förslag. Jag vill inte genomgå en massa behandling som kan göra mer skada än nytta på sikt. Jag tror därutöver att det kommer fler mediciner de närmsta åren och önskar därför inte göra en massa onödigt i dagsläget. Ett ingrepp kan man aldrig backa ifrån, men medicin kan mer individanpassas. 3. Finns det någon läkare eller något sjukhus som beaktar patientens önskemål dit man kan vända sig? 4. Vad kan och bör jag göra? Ni får gärna maila mig direkt eftersom vissa av mina önskemål m.m. troligen kan vara lite kontroversiella eftersom jag till del går emot gängse behandlingsalternativ. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej! Du har helt rätt i att man ska följa Patientlagen och att behandling ska ges i samråd med patienten. Det som gäller är att man har full rätt att avstå från föreslagen behandling (eller delar av den), men att man inte har rätt att kräva någon specifik behandling. Det är många faktorer att ta hänsyn till när man beslutar om behandling. Titthålskirurgi vid bröstcancer utförs inte i Sverige, och får nog mer anses experimentell. Det är svårt att riktigt se vitsen med det. Om man använder sig av så kallat onkoplastiskt ingrepp kan man operera bort en ganska stor del av bröstet men att det ändå kan bli ett bra estetiskt resultat efteråt, och man har i studier sett att bröstbevarande kirurgi innebär minst lika bra och kanske till och med bättre prognos än att operera bort hela bröstet. Man kan också använda sig av lokala lambåer (som LICAP) för att korrigera om en större bit av bröstet behöver tas bort, lite beroende av hur tumören sitter och hur det ser ut (görs dock inte på alla sjukhus). Rökning är dock ett problem i detta sammanhang och gör att risken för nedsatt läkning och så kallad nekros (vävnadsdöd) ökar markant eftersom blodcirkulationen påverkas. Detta gäller även vid tex DIEP-lambå (som i undantagsfall kan göras som direktrekonstruktion om man opererar bort hela bröstet). När det gäller strålbehandling har metoden förbättrats väldigt mycket och man kan nu planera strålfälten så att det inte påverkar hjärta och lungor på samma sätt. Sentinel node-biopsi (SNB) görs för att ta redan på om bröstcancern har spridit sig till lymfkörtlarna, vilket i såfall påverkar prognosen och talar för att man ska ge en mer utökad onkologisk tilläggsbehandling för att minska risken för återfall. Även om risken för besvär från armen finns även efter SNB är den mycket lägre och eventuella besvär mycket lindrigare än efter en axillutrymning. Något som dock låter mycket konstigt är att man lovar en AT-läkare att göra ingreppet. AT är allmäntjänstgöring efter läkarutbildningen före legitimation, och de brukar inte få göra denna typ av ingrepp. Det låter isåfall mer rimligt att det är en ST-läkare, dvs en legitimerad läkare som är under utbildning för att bli kirurg. Fast även då brukar man inte fokusera på den läkarens behov i samband med ett mottagningsbesök, och när de opererar är det under noggrann översyn av en specialist. Det är svårt att råda dig fullt ut vad du ska göra, men om du inte känner förtroende för din läkare/mottagning tycker jag att du ska be om second opinion från en annan läkare, eventuell på ett annat sjukhus.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Frågor om behandlingsalternativ m.m.

Cellgifter

2023-04-16
Vad är det som avgör om det krävs cellgifter eller inte? Ibland är strålning tillräckligt. Är det vid någon viss typ av cancer eller vid en viss storlek?
Visa svar
Svar:
Hej, vid beslut om kemoterapi, jag antar att du menar i samband med operation vid cancer i bröstet. Det är litet olika råd vid olika tumörstorlek, eventuell spridning till lymfkörtlar spelar också roll. Vid HER2-positiv ger man HER2-antikroppar som man i alla fall i början kombinerar med cytostatika. Vid icke HER2-positiv/östrogen och progesteron receptornegativ bröstcancer (trippelnegativ) ger man kemoterapi, man har ju ingen effekt av hormonell behanlding eller HER2-mediciner. Den största gruppen bröstcancer är östrogenreceptorpositiv, HER2-negativ bröstcancer, och där spelar förutom tumörstorlek och eventuell körtelspridning även tumörcellernas delningshastighet roll, som man bedömer med histologisk grad, Ki67 och i vissa fall genexpressionsanalys. Vid hög celldelning desto viktigare med kemoterapi.
Niklas Loman

Niklas Loman

Överläkare, diagnosansvarig bröstcancer, Skånes universitetssjukhus i Lund.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Cellgifter

Fråga om operation

2023-04-06
Hej, jag är 37 år gammal ska snart opereras för trippelnegativ bröstcancer (tumör 18 mm, ki67 35%) i höger bröst. Har fått lämna gentest (pga ålder, tumörtyp och mormor med äggstockscancer) men det är inte säkert svaret hinner komma innan operationen. Upplever att de läkare jag pratat med ger lite olika svar på frågan om båda brösten bör opereras bort direkt om testet visar positivt på ärftligheten. En tycker det är bra för att minska behov av ytterligare operation senare medan den andre tycker att ett större ingrepp nu innebär högre risk för komplikationer som kan fördröja efterbehandlingen (cellgifter och strålning) för den cancer jag redan har. Vad anser ni är bästa alternativet? Tacksam för snabbt svar!
Visa svar
Svar:
Hej. Vilken bra fråga och det belyser verkligen att det inte är helt lätt att veta vad som är "bäst". Jag brukar låta patienten (när det finns en känd mutation) prata med en bröstcancerkunnig genetiker (eller cancergenetiskt kunnig onkolog), för att diskutera vad som passar bäst för just den patienten. Kirurgens bedömning är förstås också viktig att ha med i diskussionen. Det kan tex bero på om man vill ha barn och vill kunna amma - då kanske man kan vänta med operation av det friska bröstet. Det är förstås bra att ha gentesten klar innan operation om det är så att det påverkar operationsmetod (att ta bort hela bröstet eller en del av bröstet).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Fråga om operation

Kosttillskott vid zoledronbehandling

2023-04-06
I det nationella vårdprogrammet som på 1177 kallas vårdplan, står det att läkaren kommer att förskriva kalciumtabletter och d-vitamin när man får zoledronbehandling efter bröstcancer. Då jag frågar min kontaktsköterska inom Västra Götalandsregionen får jag till svar att det ordinerar man inte i vår region. Hon tyckte att jag skulle fråga vårdcentralen om detta. Jag undrar hur det ser ut i övriga regioner och hur det kommer sig att man ser olika på det. Min vårdcentral som gett mig zoledronbehandling den senaste gången undrar vilka doser det handlar om.
Visa svar
Svar:
Hej. Hos oss ger vi alltid kalk och D-vitamin i samband med zoledronsyrabehandling. Det är också vi som skriver recept, eftersom det är vi som ger behandlingen. Rekommendationen är en tablett dagligen med 500 mg kalk och 800 IE D-vitamin. (vi = onkologkliniken i Umeå)
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Kosttillskott vid zoledronbehandling

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss