Biverkningar
Behandling av bröstcancer, som cytostatika, strålbehandling och hormonbehandling, kan ge biverkningar både under och efter behandling. Här har vi samlat frågor och svar från experter om vanliga och sena biverkningar, hur de kan lindras och när du bör ta upp symtomen med din läkare.
Hittar du inte det du letar efter?
- | Aina Johnsson
- | Anne Andersson
- | Fredrika Killander
- | Jeanette Bäcklund
- | Maria Edegran
- | Yvette Andersson
Visar 10 av 407 träffar
Hej!
Är 41 år. I sommar har jag genomgått 5 års behandling med Tamoxifen efter hormonkänslig bröstcancer. Hade fem små grad 1-tumörer, opererades med mastektomi och axillutrymning. Ingen spridning och behövde inte behandlas med strålning eller cellgifter, men däremot 5 års Tamoxifenbehandling. Genomgått ärftlighetutredning (pga låg ålder vid diagnos) som inte visade på några mutationer.
I samband med att jag skulle börja äta Tamoxifen slutade jag med Paroxetin på onkologens inrådan. Har under de senaste åren istället behandlats med Escitalopram för oro och ångest (har haft problem med detta sedan innan cancerdiagnosen). Undrar om det är säkert för mig att återgå till Paroxetin efter att min Tamoxifen-behandling är klar, eller om Paroxetin även fortsättningsvis kan påverka celler/hormonnivåer och därmed öka återfallsrisk?
Jag tyckte att Paroxetin fungerade bättre för min psykiska hälsa än vad Escitalopram gjort, så det är därför jag undrar.
Visa svar
Svar:
Hej,
Du kan börja med paroxetin igen nu när du är klar med tamoxifen. Anledningen till att du skulle sluta var inte att paroxetin skulle påverka eventuella cancerceller, utan att det kan påverka metabolismen av tamoxifen.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Jag har som biverkan av Tamoxifen fått en dvt i vaden. Står nu på Eliquis och får inte ta Tamoxifen mer. Det diskuteras nu om jag ska sättas in på Letrosol och Zoladex istället. Min tumör var liten, ”snäll” ingen spridning till lymfkörtlar, men 100 % känslig för östrogen och 99 % för progesteron. Gjorde en mastektomi så behövde varken strålning eller cytostatika. När jag läser om Letrosol och Zoladex känns det ju som om även det kan ge tromboser och liknande biverkningar som Tamoxifen varav jag såklart bli skeptisk till behandlingen. Jag har ingen heriditet eller några riskfaktorer (förutom tät bröstvävnad) för varken bröstcancer eller trombossjukdom, tränar löpning och crossfit sex dagar i veckan, har ingen övervikt, röker inte osv. Min fråga är: jag är mastektomerad och borde väl då ha väldigt liten risk för återfall i det bröstet?? Kan jag välja att ta bort mitt friska bröst för att inte få cancer där och därmed slippa adjuvant endokrin behandling?
Visa svar
Svar:
Hej,
Rekommendationen om adjuvant behandlingen kommer inte ändras av att du får det friska bröstet bortopererat, så det finns det ingen anledning att göra. Jag föreslår att du pratar med din doktor om vilken endokrin terapi du ska ha, och hur länge du ska fortsätta med den blodförtunnande behandlingen.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, hur kommer vården av bröstcancer att ändras nu när man i hjärnforskningen tydligt ser hur skadligt låga nivåer av östrogen är för hjärnan och kroppen? Varför utsätts fortfarande så många friska kvinnor utan spridd cancer för risken att skadas, i och med den här starka medicineringen. Borde inte det omprövas när effekten är så marginell? Och vad finns det för uppföljning på förekomst av ex demens, utmattningssyndrom, benskörhet, hjärtproblem och andra skador i grupper som medicinerats med antihormoner? Var kan jag hitta den dokumentationen?
Visa svar
Svar:
Hej,
När vi rekommenderar en patient östrogensänkande behandling så är det för att minska risken för återfall av en "östrogenberoende" bröstcancer. Det är känt sedan länge att den behandlingen är behäftad med biverkningar. Mellan patient och läkare behöver det ske ett samtal när man diskuterar vad som är bäst för den enskilda patienten, när man vägt nytta mot biverkningar. Ibland kan man lindra biverkningar med olika insatser, men ibland slutar det med att den förebyggande behandlingens biverkningar inte bedöms rimliga i relation till vinsten, och då avbryts.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, Hur vanliga är hjärtproblem vid strålbehandling av vänster bröst med andningsstyrd strålning och efter hur lång tid uppstår de vanligtvis? Tack för svaret. MVH
Visa svar
Svar:
Hej. De flesta hjärtproblem pga/efter strålbehandling inträffar sent, dvs efter (5-)10-15 år. Dagens strålbehandlingsteknik med bland annat andningsstyrd teknik och ökad medvetenhet om vilken dos riskorgan tål (tex hjärtat) gör att risken är tydligt mindre idag om man jämför med för 25 år sedan. Att skatta en risk (hur vanligt det är) på lång sikt är svårt eftersom det inte har hunnit gå tillräckligt lång tid för att veta hur det ser ut på lång sikt med dagens behandling. Även andra riskfaktorer för hjärtsjukdom påverkar den slutliga risken (tex rökning och övervikt).
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej!
Har tidigare haft dcis, som opererats bort för 1,5 år sedan, därefter färdigbehandlad. Nu har jag svåra klimakteriesymptom, sover max 3-4 timmar per natt, hjärnhinna, nedstämdhet mm mm. Jag undrar vem, dvs vilken funktion i vården, som förväntas hjälpa mig med mina klimakteriesymptom. Bröstmottagningen hänvisar till vårdcentralen och det gör även min gynekolog. Vårdcentralen vill ha en remiss från bröstmottagningen, men det vill bröstmottagningen inte skriva. Stämmer det att det är vårdcentralens ansvar? Är det i så fall inte lite konstigt att kvinnor som INTE haft bröstcancer eller förstadier kan få klimakteriehjälp från specialister (gynekologer) medan vi som har haft någon typ av BC skall gå till allmänläkarna på vårdcentralen? Vems ansvar är det? Bor i Stockholm.
Visa svar
Svar:
Hej. Jag tänker att det nog är vårt ansvar tillsammans, men vem som har "huvudansvar" varierar var man bor. På många ställen är det hälsocentralen som har god kunskap och kan sköta detta. Om det dyker upp frågor/osäkerhet mot bakgrund av tidigare behandlad bröstcancer, brukar HC kunna skriva remiss till kirurg/onkolog för att tillsammans se vad som är bäst för just den patienten. På samma sätt kan HC vända sig till kvinnokliniken för att få hjälp/råd. Huruvida HC behöver remiss eller inte varierar också men om det så önskas av HC kan jag inte riktigt förstå varför bröstmottagningen inte vill skriva den remissen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, Opererades för hormonkänslig BC i december 2024. Invasiv carcinom NST, NHG 1 största mått 6 mm, DCIS kärngrad 2 totalt extent 6 x 5 mm radikalt opererat. ER 100 %, PR 25 %, Ki-67 7 % medelvärde, HER2 3+ således positiv. Med anledning av storlek ej indikation för kombination cytostatika/trastuzumab.) Ingen spridning till lymfan.
Det blev op, strålning 5 ggr samt Tamoxifen i 5 år.
När jag läser här ang. HER2+++ så får de flesta cytostatika, eller är det lika vanligt att man inte får det om tumören är liten? Är jag underbehandlad eller kan jag vara trygg i beslutet ang. min behandling?
Jag har ätit Tamoxifen i ett år nu, tränar 4 ggr i veckan både kardio och styrka, tar magnesium på kvällen och allt funkar förutom att jag får vallningar. På dagarna står jag ut men på nätterna är det superjobbigt. Jag vaknar pga vallningar 5-7 ggr per natt. Jag ringde min kontaktsköterska och sa att jag hört att man kunde få Gabapenin, men då sa hon att de rekommenderade akupunktur.
Om jag provar akupunktur, hur lång tid tar det innan man får effekt? Finns det något annat jag kan göra för att få sova?
Tack på förhand.
Visa svar
Svar:
Hej,
När det gäller din fösta fråga så stämmer det att det kan vara ett alternativ att ge cytostika och antikroppar om man har en 6 mm stor Her 2 postiv tumör, och jag skulle vilja råda dig att diskutera det med din doktor, det kan finnas faktorer som förklarar varför du inte rekommenderats det.
Vad gäller din andra fråga så stämmer det att akupunktur kan hjälpa mot värmevallningar, jag kan inte svara säkert på hur lång tid det tar innan man får effekt, men ganska snabbt tror jag. Det finns andra läkemedel man kan testa också, tex venlafaxin i låg dos.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, jag har innan min bröstcancer diagnos regelbundet färgat mitt hår, undrar nu om det kan ha bidragit till uppkomsten av min cancer? Jag har genomgått cytostatika behandling och får nu herceptin var tredje vecka, håret har ännu inte växt ut men det lilla som börjar synas är helt grått. Är det farligt att färga med ekologiska hårfärger och i så fall hur snart efter cytostatika kan det vara ok? Funderar även kring deodorant/ smink etc är det något särskilt ämne man bör vara försiktig med?
Visa svar
Svar:
Hej,
Det är vanligt att håret som växer ut efter cytostatikabehandling kan ha (lite) annan färg än innan. Ofta blir det mer åt det gråa hållet. Du har inte fått bröstcancer för att du har färgat håret. Jag brukar föreslå patienter att prata med sin frisör om hur och när man kan färga håret igen, ibland kan håret verka lite skört i början. Samma sak med deodorant och smink, använd produkter som känns bra för dig.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, jag har ätit Tamoxifen i 3 månader nu och känner ingen som helst biverkning. Mår hur bra som helst och lever som vanligt. Kan det vara så att de kommer senare eller har jag tur att slippa det hemska man ofta läser att många drabbas av? Den verkar väl som den ska trots att jag inte fått biverkningar? Jag är 46 år gammal med HER-negativ cancer. Strålats 15 ggr och med boost-dos.
Visa svar
Svar:
Hej. Det skiljer sig mycket vad gäller biverkningar från tex Tamoxifen, en upplever tuffa biverkningar som påverkar livskvaliteten och andra känner inte av några alls. Det finns inga belägg att du skulle ha en sämre effekt och det är inte heller säkert att du kommer att få mer biverkningar framöver.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Jag har fått zoladex var fjärde vecka sen september.. och fick precis reda på att effekten av den inte varit tillräcklig. Vad är förslagen när man behöver göra något annat? (Har inga barn sen innan, men en önskan om att få..)
Visa svar
Svar:
Hej. Det går inte att svara på exakt i det enskilda fallet men ett alternativ är att ge zoladex med tätare intervall. För den som står på aromatashämmare kan man överväga att byta till Tamoxifen istället. Men som sagt, man måste ta ställning till vad som är bäst i det enskilda fallet.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej
Jag är 60 år och blev opererad för hormonkänslig bröstcancer i 2020. Tumören var 17mm, ER100% PR100% KI 28% uten spridning till lymfkörtlar. Tumören blev karakteriserad som luminal A (efter genexpressionstest). Jag behandlades med strålning och Letrozol i 5 år. Behandlingen med Letrozol blev avslutad i mars 2025 och jag har efter det fått ökande problemer med sveda och irritation i underlivet och med urinträngningar. Jag har fått utskrivet Blissel av gynekolog, som fungerar väldigt bra, men jag blir osäker på om det är ok efter avslutad behandling med Letrozol. Jag finner ingen info om detta. Alla studier och era svar här i spalten ser ut att handla om samtidig behandling med AI och blissel. Vilka råd kan ni ge efter avslutad behandling? Och om ni menar att det är ok med blissel, hur länge kan man då fortsätta behandlingen, livslångt?
Visa svar
Svar:
Hej,
Det går bra att du använder Blissel, det är så väldigt lite upptag i kroppen av det, och du kan använda det så länge du behöver det.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fråga våra specialister
- Drabbad eller närstående? Fråga oss!
- Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
- Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
- Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
- Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
- Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.
Våra specialister
Du får svar av överläkare, kontaktsjuksköterskor eller kurator.
Aina JohnssonKurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Anne AnderssonÖverläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Fredrika KillanderÖverläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Jeanette BäcklundKontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Maria EdegranÖverläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Yvette AnderssonÖverläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Vad funderar du kring?
Skickar fråga