Visar 10 av 205 träffar
Hej
Jag har skrivit till er innan men tacksam om ni kan svara igen. Jag har blivit opererad för bröstcancer och efter operation får jag annat svar än efter biopsin. Då hette det att jag hade tubulär bröstcancer .. nu efter OP visar det sig vara duktal bröstcancer . Grad 1 spriden till en lymfkörtel. Men grad 1 kan väl inte va spriden?
Hur bör detta behandlas?
Nu 6 mm inv NST vänster. Hg 1, Er 85%, PgR 98%, HER2 Ø, Ki67 3%. Radikalt + DCIS extent totalt 6 mm. SN 1 med en 3 mm makromet.
DCIS betyder väl förstadie? Men fått veta grad 1 o spridning till lymfkörtel.. man plockade bara ut en.. hur vet man att fler körtlar inte är drabbade då?
Hej!
Jag vet inte om du skriver före eller efter du har varit på återbesök och fått besked? Det är alltid bättre att få svar direkt från läkaren då man har möjlighet att ställa följdfrågor. DCIS brukar man kalla tidigt stadium eller förstadium, men i ditt fall är det bara en del av tumören och det finns också en invasiv (mer utvecklad cancer). Det är vanligt att det även finns DCIS vid invasiv cancer, men DCIS i sig har då egentligen ingen betydelse.
Med tanke på att tumören inte har allt för elaka egenskaper i ditt fall är det lite oväntat att det finns metastas i sentinel node. De allra flesta har inte fler körtlar som är drabbade. Förut opererade man alltid bort 10-20 lymfkörtlar om det fanns spridning till sentinel node och oftast var det då bara friska lymfkörtlar som man opererade bort. Väldigt många studier har nu visat att det inte blir någon bättre prognos av att operera bort fler lymfkörtlar utan bara ger ökad risk för lymfödem och andra komplikationer. Huruvida det finns spridning till sentinel node är dock en viktig information som kan påverka vilken typ av efterbehandling man rekommenderar.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Dölj svar FörvirradHej Aina, tack för svar om min väns möjligheter att få ut från sin försäkring. Tänkte bara fråga, finns det någon forskning/statistik för överlevnad/återfallsfrekvens för den här typen av cancer? ( en vänstersidig hormonreceptorpositiv HER2-positiv tumör) Hon har haft sin 5-årskontroll 2024, och man har inte sett några tecken på återfall sedan behandlingen 2019.
Vänlig hälsning Malin
När det gäller risken för återfall i just din väninnas fall så är läkarna bättre på att svara på denna fråga, men rent generellt så får de flesta inte återfall. Trots detta brukar en cancerdiagnos försvåra möjligheterna att få till stånd ändringar i en redan tecknade försäkring. Eftersom det alltid handlar om individuella prövningar så är mitt råd att din väninna kontaktar försäkringsbolaget och ber dem skriftligen och i detalj motivera sitt ställningstagande. Utifrån en sådan motivering från bolaget är det lättare att ifrågasätta beslutet.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Följdfråga statistik/forsning om antalet återfallHej,
2019 diagnostiserades min vän (75 år gammal och f.ö kärnfrisk) med vänstersidig bröstcancer, hormonreceptorpositiv och HER2-positiv. Tumören var 27 mm stor. Majoriteten av fallen botas vad jag förstår med endast kirurgi, men hon fick för säkerhets skull även hormonbehandling samt cytostatika och antikroppar. Hon kontaktade häromåret Skandia där hon har sin pensionsförsäkring därför att hon ville komplettera försäkringen med ett återbetalningsskydd. Hon nekades då ändringen med hänvisning till bröstcancern och försäkringskollektivets bästa. En stor del av det hon har rätt att få fryses inne av bolaget. De hade då ändå fått ett intyg från överläkaren vid Bröstcentrum, Capio vårdcentral, som skrev att det inte funnits några tecken på cancersjukdom vid uppföljningarna sedan 2019, (en fem-årskontroll ska snart göras).
Jag undrar, har ni erfarenheter av liknande fall? Har de rätt att neka? Jag förstår att ni inte kan ge juridiskt bindande svar eller dylika, men när betraktas man vara "botad" från en sådan cancer? Aldrig?
Skulle vara jättetacksam för rask svar!
Ursäkta sent svar, men jag har varit bortrest.
När man tecknar en personförsäkring så innebär det att ett avtal upprättas mellan försäkringsbolaget och den som tecknar försäkringen. De förutsättningar och villkor som avtalades när försäkringen tecknades är det som gäller. Om man vill ändra eller lägga till något i sin pensionsförsäkring så krävs det som regel en godkänd hälsoprövning. I stort sett alla försäkringsbolag säger nej till ändringar om det finns en allvarlig nytillkommen sjukdom.
Har försäkringsbolaget sagt nej till förändringen brukar det vara detta som gäller, men då försäkringsbolagen prövar varje ny ansökan individuellt är det inget som hindrar att din vän lämnar in en ny hälsoprövning efter fem-årskontrollen.
Aina Johnsson
Kurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Dölj svar Nekas förändring av min pensionsförsäkring trots framgångsrikt behandlad HER2-positiv tumörHej och tack för att ni finns!
Nu är det snart 1 år sedan jag opererades för en hormon positiv unifokal luminal B bröstcancer. Operationsmetoden blev tårtbit och i operstionsberättelsen står det bland annat: I den kraniolaterala kanten kan det har blivit någon accidentiell incision eller klipp in mot tumören men totalt sett har det varit bra marginal även där.
Vad innebär detta? Kan det öka risken för spridning i efterhand? Enligt undersökning hade jag en mindre tumör (ca 15mm) samt omkringliggande DCIS. Ska tilläggas att jag fått adjuvant behandling med cytostatika, strålning med boost och nu även Zoladex+Tamoxifen. Är 31 år.
OperationsberättelseHej,
Jag opererades nyss masektomi, min andra operation då tumören efter första visade sig vara dubbelt stor än ul visat. Jag har Her-2 negativ och hade två tumörer i bröstet, 5 cm och 1 på 9 mm samt spridning till lymfkörtlar.
Första operationen togs en stor bit av bröst och axilutrymning. Mitt ki-67 53%
Grad 2-3.
Innan masektomin sa kirurgen att han skulle ta lite mer hud, då tumören visat sig växa neråt och uppåt mot huden.
Detta har gjort mig så orolig, väntar padsvar nu, men tror att min cancer inte kommer vara helt borta.
Jag fick adjuvant behandling 10 omgångar cytostatika, som inte påverkade tumörerna nämnvärt. Är min oro befogad eller kan jag känna mig lugn med att kirurgen fick bort allt med masektomin? Hur ser statistik ut för liknande scenario med cellgiftsbehandling som inte påverkat tumörerna?
Äter nu letrozole och får zoladex 1/månad.
Oro efter masektomiHej!
Jag har nyligen opererats för bröstcancer. Gjorde mammografi 2023 och hade innan det känt den knöl som jag nu fått borttagen. Mammografin 2023 var utan anmärkning. Mot bakgrund av nyheterna idag 4mars 2025 undrar jag om man missade man kan granska de bilder som togs 2023?
Mammografibrister?Hej, BRCA1 bärare med hormonell BC vid 34 år, ER100 PR60 ER2 negativ, ingen spridning. Mastektomi och nu cellgifter. Stark barnönskan, har fryst ägg. För minskad risk för äggstockscanser planerar jag att operera bort dessa så fort som möjligt efter graviditet. Rekommendation jag fått är att vänta med graviditet 2-3 år innan paus av antihormonbehandling. Om jag istället väljer att påbörja graviditet innan start av antihormonbehandling för att tidigare kunna operera bort äggstockarna och samtidigt öka chansen för lyckad graviditet, hur påverkas risk för återfall om jag påbörjar antihormonbehandling ca ett år efter plan(dvs efter graviditet)? Iom BRCA1 mutation är jag mer orolig för äggstockscancer än för återfall av befintlig iom mastektomi, ingen spridning och cellgifter.
Graviditet innan antihormonbehandling?Vad innebär detta? Jag är 65 år
Multifokal cancer i vä bröst radikalt opererad m 9 mm marginal runt ett område extent 60 x11 mm.
Bedömning : Sub typ A, ROR 35, risk för fjärrmetastasering 6% på 10 år. Behandling Strålbehandling o endokrin behandling med Letrozol i 5år .
Detta efter en prosignaanalys som gjordes då jag fick diagnos med TNM pT1cN0 efter patologi resultatet.
Jag funderade på o framförde min undran om det inte hade varit bättre att få adjuvant cytostatika behandling nu när jag är yngre o kke klarar det bättre än om 10 år? Fick svar som jag funderat på, att det är större risk att det blir metastas ngn annanstans i kroppen och då kan man behandla den och risken är större att jag får skador av 4 mån. cytostatika behandling nu….?!?
Funderingar….Jag var 39 år på våren förra året 2024 då jag drabbades av hormon känslig bröstcancer, her 2 negativ. Jag opererades direkt, fick 8 cellgiftsbehandlingar och strålades 23 gånger. Äter nu medicin zoladex+ letrozol som jag ska behandlas med i 5 år till att börja med samt tilläggsmedicin verzenioz( abemaciklib) som jag ska äta i 2 år. Jag har grad 2 på en skala på 1-3 , ER 100% PR 90% KI67 8% och tumören storlek var 15x10 cm. Hur stor är risken för återfall?
Risken för återfallHej!
Jag är så tacksam om ni kan svara på några funderingar jag har. Jag tänker på inget annat just nu och känner mig som en ticking time bomb för återfall.
1. Hur kan man missa 14 (!!!) lymfkörtlar med metastaser? MRI i sep och nov visade inga konstigheter… efter operation visade sig att 14/19 hade cancer kvar.
2. Om man inte svarade bra på docetaxel/ec (som jag tydligen inte gjorde… RCB 3, partiell respons) är det sannolikt att man inte kommer svara bra på kadcyla?
3. Är ER+ 90% bra? Alltså är det bra att det är högt så man kan skydda med hormone blockers? Jag har ER 90%, HER2+, ki67 14%, stor tumör >5cm, cellularity 30%.
Jag känner att nu efter operationen har prognosen blivit mycket sämre. Det känns inte alls bra och jag är såklart orolig.
Hej. Din första fråga tolkar jag att du undrar hur man inte såg att det fanns cancerceller kvar i 14 körtlar. Även om behandlingen fungerar bra så att storleken och den radiologiska bilden på körtlarna normaliseras kan vi inte se cellerna. Att det på röntgen minskat är bra, även om inte allt försvunnit (dvs man ser partiell respons). Kadcyla ges vid HER2-positiv bröstcancer istället för trastuzumab, om det finns cancerceller kvar i den bortopererade tumören (och lymfkörtlarna). Det går då inte att mäta hur bra det fungerar men studier har visat att Kadcyla ger en bättre effekt än trastuzumab, vid just de tillfällen där tumören inte svarat 100% på behandlingen innan operationen. ER 90% är bra och ger en bra förutsättning för att den antihormonella behandlingen ger ytterligare tillägg till att minska risken för återfall. Tidigare hade vi inte möjlighet att styra behandlingen utifrån vilken effekt den preoperativa behandlingen hade, vilket vi nu har när vi kan ge Kadcyla om det är partiell respons (vilket man ser i ca 50% av de som behandlas med preoperativ behandling). Även om det fanns cancerceller kvar har sjukdomen ändå svarat till viss del på behandlingen och du får nu ytterligare behandling för att minska risken. Målet är alltså detsamma fortfarande: att du ska slippa få tillbaka din sjukdom i framtiden.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Hög risk för återfall