Hittar du inte det du letar efter?
- | Aina Johnsson
- | Anne Andersson
- | Fredrika Killander
- | Jeanette Bäcklund
- | Maria Edegran
- | Yvette Andersson
Visar 10 av 60 träffar
Fick först för några veckor sedan svar på min fråga om att tumör bortopererad maj 2022 bara satt 1 mm från bröstkorgsvägg.
Selekterad mammo 2022-03-24 (efter mammografi 25/2) pga "ett område med viss distorsion och strålighet i vänster bröst. Området har en storlek på ca 25 mm och det har funnits en viss oregelbundenhet även på tidigare undersökningar, dock ej lika framträdande." Mammon dessförinnan gjordes 35 mån tidigare. Biopsin visade duktal c.+DCIS.
Operation sektor (70, 25) och sentinel node 2022-05-02. Samordn.konf. 31/5: En icke radikalt opererad DCIS med en extent på 50 mm (förmodad storlek 25 mm). I detta två tumörer 5,2 mm och 2,4 mm (invasiv duktal härd), ER 95%, PgR 10%, HER2 neg och Ki 7%. NHG 2. Sentinel nod negativ. "Mycket svårt att avgöra om det finns mycket DCIS kvar. Pga svåravgränsad tumör beslutas om reoperation."
8/6-22: Mastektomi vä bröst.
28/6-22: Samordn. "kvarvarande DCIS om 5 mm i bröstpreparatet men detta är nu radikalt exiderat. /.../ Konferensen rekommenderar ingen ytterligare behandling."
Det är alltså först 28 sep 2023 som jag får svar på min fråga om att tumör i vä bröst satt 1 mm från bröstkorgsvägg.
2023-02-28: Vid mammo av höger bröst, en ca 9 mm stor stråkig malignitetsmisstänkt förändring, vilken är svår att visualisera med hjälp av ultraljud, varför punkteras.
Samordning 14/3-23: "Konferensen rekommenderar primär kirurgi inkl. sentinel node."
2023-04-05: Mastektomi hö bröst + 3 lymfkörtlar i klump
2023-05-02 Samordning: Duktal invasiv, 9 mm stor, ER 99%, PgR 85%, HER2 neg och Ki 67 5% + DCIS. 3 friska sentinel node. I en av dem var det några ITC. Konf. rek. denna gång endokrin behandling med Letrozol i 5 år. Här fick jag svar direkt på att tumören satt 10 mm från bröstkorgsväggen.
Fick, pga oro, göra DT av hals, thorax, buk 12 okt -23. Inga metastasmisstänkta förändringar.
Nu funderar jag mycket på varför man aldrig pratat om strålning mot vä bröstkorgsvägg (1 mm ifrån + multifokalitet). Är det för sent nu eller ej behövligt? Jag tycker mig förstå att jag haft tumörerna länge i kroppen, även om de var små.
Jag undrar också över, varför jag inte ges någon behandling med bisfosfonater. Förutom Letrozol tar jag också Prednisolon, 5 mg nu, långtidsbehandling pga reumatism, overlap syndrom.
Visa svar
Svar:
Hej.
När tumören ligger nära bröstkorgsväggen, som i ditt fall 1 mm, går det oftast inte att ta bort mer då bröstvävnaden tar slut. Därunder ligger en hinna och sedan kommer bröstmuskeln. Jag tolkar det som att det är DCIS-området det handlar om, inte de invasiva delarna. Att det är vävnad mellan tumörområdet och operationskanten är bra och i ditt fall kan man säga att det är radikalt, eftersom det oftast inte finns mer bröstvävnad att ta bort. Det finns inga tecken till inväxt i muskeln som ligger under. Vi brukar inte ge strålbehandling när bröstet är borttaget om det inte tex växer invasiv cancer i snittytan eller om den invasiva tumören är väldigt stor (över 5 cm). Jag tycker att det var rätt beslut att inte strålbehandla på både vänster och höger sida.
Bisfosfonater ges inte om det inte fanns tumörväxt i lymfkörtlar. Ibland, men inte alltid, ges det också vid bröstcancer som har en lite högre risk för återfall och där det också finns indikation för cytostatika.
Utifrån den behandling du har med letrozol och prednisolon kan det vara aktuellt med bisfosfonater för att förebygga benskörhet. Den delen brukar hälsocentralen hålla i (bentäthetsmätning och ordination) om inte du sköts via reumatologen förstås.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, jag har två frågor;
- Det är så att jag i och med hudförändringar på bröstet i form av utslag/eksem fick remiss av läkare på VC att ta mammografi. Detta eftersom eksemet återkom efter locoidbehandling. Var detta rätt åtgärd eller är det onödigt då pagets sjukdom inte hade gått bort så synligt med locoid som mitt eksem gjorde?
- Gjort mammografi nu och det var inga tumörer. Så nu känns det jobbigt att frisk vävnad har utsatts för strålning. Kan det bli cancer för att man gått på mammografi innan 40? Mår så dåligt över att jag strålat friska bröst och nu kanske jag istället får bröstcancer av detta.
Visa svar
Svar:
Det är viktigt att undersöka bröstet om man har hudutslag eller eksem , särskilt i området på eller kring bröstvårtan. Det var bra att du gjorde mammografiundersökningen. Stråldosen vid en mammografiundersökning är mycket låg, och du behöver inte vara orolig för att ha tagit skada av undersökningen, även om du är under 40 år.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, undrar varför man inte gör andningsstyrd strålning på höger bröst? Då det verkar vara rutin vid vänster och bilateral strålning. Har svårt att hitta på nätet varför denna skillnad. Det verkar även skilja sig åt i Sverige samt inom samma region.
Visa svar
Svar:
Hej,
Jag fortsätter här med dina frågor om andnngsstyrd strålbehandling. Det gäller framför allt vänster sida. Hjärtat flyttar sig längre in i kroppen i takt med andningen, och då passar man på att stråla när hjärtat befinner sig mer centralt i bröstkorgen och därigenom inte får stråldos på sig.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej. Jag ska starta strålning inom kort mot höger bröst utan spridning till lymfkörtlar och inte nära sternum. Hade invasiv ductal grad 2 samt invasiv lobulär grad 2 i samma bröst. Nu till min fråga: hur kommer det sig att man inte behöver göra andningsstyrd strålning? Då det skiljer sig mellan sjukhusen inom samma region. Ena skulle jag fått göra andningsstyrd strålning och inte på den andra. Är det så att apparaten kanske är nyare på ena sjukhuset mot det andra. Är rädd att skada mina lunga på höger sida bara för att man inte gör den andingsstyrd.
Visa svar
Svar:
Hej,
När man bara ska stråla bröstet så har jag inte hört att man använder andningsstyrd teknik på höger sida, men det kan hända att det används på andra ställen än där jag arbetar. I vilket fall som helst så finns det regler för hur man skyddar lungan, så jag tycker inte du behöver oroa dig för det.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Kan jag resa med flyg efter bröststrålning? Jag har genomgått en bröstoperation med dcis och får Nolvadex som behandling. Tack för svaret.
Visa svar
Svar:
Hej,
Det går fint att flyga efter strålbehandling mot bröstet.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej,
min cancer upptäcktes på mammografin, men det var en lymfkörtelmetastas i bröstet som syntes. Tumörerna satt bakom bröstvårtan och sågs bara på MR, man försökte biopsera två ggr med ultraljud, men de såg egentligen inte tumörerna med ultraljudet och misslyckades. Istället opererades jag och området man såg på MR togs bort. ER och PR+, HER2 neg. KI67 13%. 6/10 lymfkörtlar positiva. Fått cyto, strålning, nu Zoladex, Letrozol och Verzenios. Är 45 år. Jag ska göra årskontroller med mammografi. Jag har förstått att det inte finns nåt vetenskapligt stöd för att uppföljning med MR ökar överlevnaden. Men, jag begriper inte hur jag ska kunna lita på, och känna mig lugnad av mammografisvaret, eller ens ett ultraljud om jag skulle få det. Min tumör sågs ju inte med de metoderna! Onkologen har försökt förklara med att mammografi kan upptäcka mindre förändringar än vad MR kan, men min 21mm tumör syntes ju inte... Dessutom fick jag veta att jag har icke täta bröst, vilket ska göra det lättare att upptäcka förändringar. Hur jag än vrider och vänder på det så förstår jag verkligen inte. Vill inte misstro vården för jag tycker att jag fått vård och bemötande i världsklass, men jag funderar på att betala själv för en MR.
Visa svar
Svar:
Hej
Jag förstår att det känns olustigt att din tumör inte sågs med mammografi och ultraljud. Oavsett undersökningsmetod finns det en risk att en tumör i bröstet kan missas. MR är den metod som har högst känslighet, men mammografi är också en bra metod. Att din tumör inte sågs på bilderna behöver inte betyda att en eventuell ny tumör blir svår att upptäcka. Det är meningsfullt att kontrollera med mammografi även i den situationen att man har haft en tumör som inte var synlig på mammografibilden.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej! Snart två månader sen jag gjorde en axillutrymning efter att man hittat metastas i portvakt vid tårtbitsoperation. Strax innan jag började med strålning tömde jag armhålan på 3 dl vätska och är nu i mitten av strålbehandling. När jag känner i armhålan och framförallt när jag sträcker ut den så känner jag som en hård ”knöl”. Och spänner jag ut bröstet så blir det hårt och som en liten buckla vid framsida bröstet/armhålan. Kan detta vara någon typ av ärrbildning?
Visa svar
Svar:
Hej. Det låter som att seromet har fyllt på sig. Vi brukar vara ganska restriktiva med att tömma ett serom under strålbehandlingen, om det inte ger mycket besvär, då det finns en infektionsrisk. Kroppen brukar själv ta hand om serom. Mitt förslag är att du visar upp detta imorgon på strålbehandlingsavdelningen, så får de göra en bedömning.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej,
Jag gjorde en DT-planering inför strålbehandling förra veckan, men undersökningen gick tyvärr inte att genomföra eftersom jag har stark smärta i axeln och inte kan lyfta armen över huvudet.
Jag är orolig inför nästa försök.
Jag undrar därför:
Finns det möjlighet att genomföra DT-planeringen och strålbehandlingen med armen nere eller i en halvlyft position?
Finns det särskilda hjälpmedel eller kuddar som kan användas för att avlasta axeln under undersökningen?
Om det inte går att ha armen helt uppe, finns det andra tekniska alternativ för att kunna genomföra strålbehandlingen ändå?
Visa svar
Svar:
Hej. Det brukar finnas lösningar som gör att strålbehandlingen går att genomföra. Vilken lösning som blir bäst för dig kan jag inte svara på.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Hej, har förstått att strålning vid bröstcancer kan ge allvarliga biverkningar.
Jag opererades 2008 och fick hela 20 strålningsdoser.
Det verkar inte som det är vanligt i dag? Har behandlingen ändrats?
Jag hade i huvudsak ”förstadier” till hormonell bc, 2 cm, 0,4 mm invasiv. Eftersom det är snart 20 år sedan undrar jag om det är annorlunda i dag.
Visa svar
Svar:
Hej!
Det är mycket ovanligt med allvarliga biverkningar av den typen av strålbehandling som ges efter bröstcanceroperation. Jämfört med 2008 kan antalet behandlingar ha ändrats men den biologiska effekten i kroppen blir rätt så mycket den samma, delvis pga att man ger lite högre stråldos / dag i vissa fall. Hur man gör beror framför allt på om man strålar bara bröstet eller också lymfkörtelstationer och ålder.
Fredrika Killander
Överläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Jag blev op för bröstcancer i somras och ska nu snart genomgå en strålbehandling.
Jag har bröstimplantat sen 3 år tillbaka och nu är jag orolig hur strålningen ska påverka mina implantat. Jag får inga konkreta svar av sjukvården. Min största fasa är kapselkontraktur. Jag har betalt en stor summa pengar för att få mina bröst som jag vill ha dem och jag har varken råd eller ork att gå igenom ett utbyte av implantat om de skulle komma att skadas av yttre påverkan. Mitt utseende är prio ett för mig och att gå med missbildade bröst är för mig inte ett alternativ.
Kan jag komma att få allvarliga skador efter strålning? Vem ståe för skadorna om de uppstår? Är jag dömd att vara ful och må psykiskt dåligt om jag måste ta ut mina implantat pga detta? Det är mycket jag måste veta och jag känner att man inte tar detta på allvar.
Visa svar
Svar:
Hej!
Det finns absolut en risk att strålningen påverkar implantaten och att det kan behövas senare korrigeringar. Till viss del erbjuder offentlig sjukvård korrigeringar, men man erbjuder inte estetisk kirurgi. Strålbehandling är dock en mycket bra behandling för att minska risken för återfall och här får man väga för- och nackdelar mot varandra. Vinsten av strålbehandling beror på hur stor risken för återfall är från början, och det är något som, du måste diskutera med din onkolog.
Yvette Andersson
Överläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Diagnostiserades med Östrogenpositiv,Her2 negativ juli 2020. Var då 57 år. Upptäckte en knöl i armhålan( metastas) men ej känt något i brösten! De gjorde mammografi med ultraljud men såg inget! De gjordes MR o otaliga biopsier(grovnålsbiopsi)De såg då en 17mm tumör från mammilen plus en 5 mm stor förändring.
Står på Letrozol. Har fått MR bröst var sjätte mån.o mammografi med ultraljud var6:månad. Helt plötsligt fick jag ingen kallelse nu i Augusti! Hörde av mig till onkologen i E-tuna och fick inget bra förklaring varför! De sa bara nya rutiner o att jag får
”bara” mammografi 1g varje år.
Min fråga är min cancer var ju svår att upptäcka med mammografi! Vill göra MR hur gå till väga för att få det igen?Känns obehagligt att de ej meddelat mej om denna ändring! Kan jag vända mej till annat län o sjukhus?
Visa svar
Svar:
Hej
Tyvärr är det så att en liten del av bröstcancerfallen är svåra att upptäcka på mammografi. Att man en gång har haft en cancer som var svår att se vid mammografiundersökningen behöver dock inte betyda att det kommer att vara svårare att upptäcka eventuellt nya tumörer i brösten. Ofta blir bröstvävnaden glesare med åldern, och kan också bli glesare i samband med behandlingen mot bröstcancer, vilket kan göra bilderna lättare att bedöma. Hur svår en bröstcancer är att upptäcka kan också bero på vilken typ av cancer det är och var i bröstet den sitter.
Jag skulle rekommendera att i första hand vända dig till din behandlade läkare på onkologkliniken och förklara att du känner dig orolig till följd av den förändrade uppföljningen samt be att de förklarar vad ändringen beror på.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Fråga våra specialister
- Drabbad eller närstående? Fråga oss!
- Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
- Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
- Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
- Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
- Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.
Våra specialister
Du får svar av överläkare, kontaktsjuksköterskor eller kurator.
Aina JohnssonKurator och forskare
Aina Johnsson är kurator och forskare med inriktning på psykosocialt stöd vid cancer.
Anne AnderssonÖverläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Fredrika KillanderÖverläkare bröstcancer
Fredrika Killander är överläkare vid sektionen för bröstcancer vid Skånes Universitetssjukhus i Malmö/Lund.
Jeanette BäcklundKontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum
Jeanette Bäcklund är kontaktsjuksköterska vid Kirurgcentrum, Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Maria EdegranÖverläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Yvette AnderssonÖverläkare och bröstkirurg
Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.
Vad funderar du kring?
Skickar fråga