Strålning

Strålning tar bort de eventuella cancerceller som finns kvar efter operation och är effektiv för att minska risken för återfall. Experterna svarar på frågor om strålning, hur det går till och eventuella bieffekter.

Ställ en fråga
Visar 10 av 62 träffar

Skelettmetastas med mjukdelskomponent

2025-03-03
Hej jag är planerad för strålning då jag har en liten metastas som påverkar trochlearis nerven. Igår blev jag uppringd av läkare på stråling som vill ändra dosen på grund av risk för påverkan på riskprgan. Vad menas med det? Vilka organ och vad kan hända? Som jag förstår så sitter den på orbita fissura och har en mjukdelskomponent. Vad innebär mjukdelskomponent? Hon frågade om jag fått kortison då det kan ta bort svullnad. Är det att föredra fraför strålning? Jag känner mig osäker då onkolog och läkare på strålning säger olika. Jagvträffar neuro oftamolog 2 timmar innan planerad strålning och vem vet vad dem säger? Vad ska jag göra? Borde jag gå med på strålning eller ska jag avvakta? Sen journalanteckning nedan. Aktuellt Se strålanteckning ovan, beslut att ändra fraktionering till 5 Gy x 4 till totalt 20 Gy för att minska dos till riskorgan. Ringer patient och informerar om ändrad fraktionering. Patient berättar att dubbelseende kvarstår, men blivit något bättre. Har tid till neurooftalmolog 250306 kl 11. Bedömning, åtgärd Då patient har tid till neurooftalmolog 250306 rimligt att ta bort fraktionen 250305 och starta behandling på eftermiddagen efter besök hos neurooftalmolog. Kommer sannolikt ej förändra planering, men bra att de undersökt patient först. Kommer att pausa CX från och med måndag nästa vecka.
Visa svar
Svar:
Hej. Riskorgan är de organ/strukturer som ligger nära själva tumörområdet och också riskerar att få en del av stråldosen. Exempel på riskorgan vid ögat är tex synnerven. Mjukdelskomponent betyder att det växer tumör utanför själva skelettet, man kan likna det med att det "buktar ut". Kortison kan ta bort en del av svullnaden, och då också en del av symtomen, tillfälligt, men den har ingen långvarig effekt och kan inte ersätta strålbehandling. Jag tycker att det låter som att strålbehandling kan vara lämpligt för dig. Det låter också klokt att avvakta med strålstart tills du träffat neurooftalmologen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Skelettmetastas med mjukdelskomponent

Amning efter strålning

2025-02-23
Jag är 34 år och väntar nu mitt första barn. För 5 år sedan fick horomell bröstcancer i vänster bröst som behandlades med cytostatika och strålning. Jag har kvar bröstet som opererades då man endast tog bort en liten bit i armhålan som knappt syns. Man kan se att det ena bröstet. Det "friska" bröstet är lite större och även bröstvårtan men jag undrar nu om man ändå skulle kunna amma från det strålade bröstet om det skulle vara så att det faktiskt gick och mjölkproduktionen kom i gång i båda brösten? Finns det risker med att amma från det vänstra bröstet som strålats för barnet eller för mig. Vet man att mjölkgångarna är friska elelr påverkats negativt? Påverkar strålningen mjölkens kvalité i det strålade bröstet? Och om jag endast ammar från det högra och "friska bröstet" skulle det kunna ha risker att det andra bröstet får mjölkstockning?
Visa svar
Svar:
Hej, det kommer att fungera bra att amma från ditt obehandlade bröst. Huruvida det går från behandlade/strålade bröstet. Testa och se hur mjölkproduktionen kommer i gång där. Det är ärligt talat svårt att veta hur mycket mjölkgångerna ska ha påverkats av strålningen. Vad gäller risk för mjölkstockning - det har jag svårt att svara på tyvärr. Hoppas det kommer att fungera som du vill och allt gott för graviditeten!
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Amning efter strålning

Inplantat efter strålning

2025-02-21
Hej, Jag opererades för 4 år sedan, tårtbit, ett område med dcis där det fanns en liten Luminal A tumör grad 1, ingen spridning till lymfkörtlarna och ingen efterföljande hormonell behandling pga liten tumör. Fick strålbehandling under 3 veckor. Mina bröst är nu helt osymmetriska och jag lider psykiskt av detta. Är det helt omöjligt att lägga in silikonimplantat i ett strålat bröst? Har sett att man kan spruta in eget fett för att förstora ett bröst, är det ett bra alternativ? Vill inte genomgå en lambåoperation då det känns som för stort ingrepp. Kan i sista hand tänka mig att förminska mitt ”friska” bröst för att få brösten symmetriska, men vill i första hand ha tillbaka samma storlek som innan operation. Kommer bekosta ev operation själv.
Visa svar
Svar:
Hej! Man har sett att det blir allt för mycket komplikationer och nästan aldrig bra resultat med protes efter strålbehandling. Fettransplantation kan vara ett bra alternativ, i alla fall om det inte är allt för stor volym som behöver ersättas. Ibland kan det också fungera med mindre, lokala lambåer som då inte innebär lika stort ingrepp.
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Inplantat efter strålning

Strålning mot vänster bröst och stenos

2025-02-02
Jag har fått 5,2*5 strålning över vänster bröst. Jag har sedan innan en lätt stenos på aortaklaffen med en maxgradient på 28 mg detta har jag haft i många år och går på kontroller. Kontrollerna efter strålningen visade på 80mg, vilket är mycket. Kan detta ha något samband? Jag är mycket orolig och hjärtläkarna pratar om klaffbyte men jag mår bra. Om klaffen blivit irriterad utav strålningen går det över isåfall? Hur ska jag tänka? Vänligen M
Visa svar
Svar:
Hej, det är svårt att säga tyvärr och vi har nog otillräcklig kardiologisk kompetens att tyda denna förändring. I de flesta fall brukar strålningseffekter på hjärtat uppstå efter många år, akutare effekter kan även tillkomma men brukar oftast förbättra med tid.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning mot vänster bröst och stenos

Ont i strålningsområdet.

2025-01-25
Hej! Opererades för bröstcancer juni 2023 med efterföljande strålning i tre veckor. Nu har jag ont i området som strålades samt att det känns svullet. Kan det vara sen biverkan eller att jag överansträngt mig på jobbet? Blir bättre när jag tar Ipren. Tacksam för svar // Katarina
Visa svar
Svar:
Hej, ja det är nog trolig att det är en sen biverkning efter strålningen. Kolla gärna med din kontaktsjuksköterska eller onkolog för att se om det utredas närmare.
Renske Altena

Renske Altena

Docent i onkologi. Forskare, Karolinska Institutet.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Ont i strålningsområdet.

Funderingar kring mammografi

2025-01-20
Hej I juni 2023 opererades jag för bröstcancer bilateralt samt hade i vänster axill en metastas. I juni 2024 gjordes årskontrollen med mammografi, utan anmärkning. Nästa mammografi i juni 2025. Jag har nu fått en kallelse till den nationella screening i februari 2025. Ska jag göra den mammografin fast årskontrollen är planerad till juni i år. Med vänliga hälsningar
Visa svar
Svar:
Hej. Om du blir kallad i juni -25 tycker jag inte att du behöver gå på båda undersökningarna då det ju bara är ett par månader mellan dem, du borde kunna avstå screeningundersökningen i februari, men stäm av med din kontaktsköterska/läkare om vilken undersökning de tycker att du kan avstå från. De kan sedan kontakta mammografienheten och säga att de inte ska kalla dig inom ramen för screeningen sålänge din onkolog/kirurg skickar remisser årligen.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderingar kring mammografi

18 cm DCIS och strålat implantat

2025-01-14
Hej Jag har frågor kring implantat efter strålning samt vad storleken på min bröstcancer egentligen innebär. Jag tycker jag får lite olika information och nu känner jag att jag står utan stöd, information men med många besvär och frågor. Kan tillägga att jag även har diabetes 2 som jag hade god kontroll på med bra värden. Under denna period har dock blodsockret rusat i höjden, trots att jag sköter den. Min diabetessköterska säger att min kropp reagerar på all stress kring det som händer. Bröstcancern upptäcktes på vanlig mammografi och jag blev kallad för biopsi. De hade upptäckt förändringar i hela högra bröstet och nån vecka senare träffade jag kirurgen som informerade om att jag hade bröstcancer i hela mitt bröst och de behöver ta bort hela bröstet. Han informerade om att det kallades DCIS och att de skulle ta sentinel node och att de inte bedömde att jag behövde strålning eller cytostatika. Jag fick olika alternativ och valde en direktrekunstruktion. Eftersom jag hade för stor bröstvolym behövde de i såfall även reducera mitt vänstra så de blev i samma storlek. I journalen står att de bedömer att den är 16,5 cm och ingen misstanke på invasivitet. Operation 3 oktober. Nedan är från journalen. ..PAD svar visar på 180 mm stor DSIC grad 2-3 med nekros. Radikaliteten kan inte garanteras medialt. En negativ sentinel node. Reduktionsplastik vänster har inte påvisat något avvikande men det pågår immunhistokemiska analyser som bevakades av läkaren. Kirurgen som opererade säger enligt journal att det inte går att operera mer än de gjort. Konferensen rekommenderade adjuvant strålbehandling mot höger bröstvägg 40 Gy på 15 fraktioner plus boost på 16 GY på 8 fraktioner mot oradikaliteten Man kunde se DCIS i mediala skivan som avtar vid nivåsnittet men som inte försvinner helt, varför radikaliteten inte kan garanteras. Kraniala superficiella ytan är 0,2 mm, kaualt 0,7 mm, kraniellt 0,2 mm och 6 mm i djupa ytan. Läkaren på strålningen skriver att man får nöja sig med 40,05 Gy i 15 fraktioner. Ingen boost (som planerades först) då det blir ytterst svårt att bestämma vilket område som ska boostas. I denna journalanteckning står diagnos: D050 – Lobulär cancer in situ Jag började min strålning 19 november. Den blev fördröjd pga att såren inte läkte samt extra antibiotika behandling. Strålningen tycker jag har gjort mitt högra bröst väldigt hårt, jag är öm, svullen och det smärtar väldigt skarpt ibland. Huden har självklart reagerat och det ändras hela tiden. I armhålan är det ”svart” hud som nu flagar men det mörka sprider sig runt området. Jag har under tiden gått hos kurator för att bearbeta alla känslor och har svår stressreaktion på det som händer. Har jobbat 25% sen november. Mår väldigt dåligt för att jag inte orkar något, varken hemma eller på jobbet. Vid avslutad strålning så pratade jag med läkaren om att bröstet hårdnat. Han skickar remiss till kirurgen som svarar med att jag har återbesök om 1 år. Jag skickar meddelande till bröstsköterskan som svarar att det är hårt men kommer ändras. Det jag fått till mig under resan är att det är inte optimalt att ha gjort en rekonstruktion innan strålning. Det sa kirurgen själv vid beskedet. Men de gör inget innan strålning utan man får se efteråt. De på strålningen sa att det sällan händer att någon har implantat redan vid strålning. Jag har även läst att det rekommenderas att inte göra rekunstruktion förrän efter 2 år efter strålning – och då med eget material. Men nu är jag här, med ett hårt bröst, på vissa ställen stenhårt. Det gör ont, svårt att ha kläder på mig – både pga huden men även bröstet. Bröstet är synligt buckligt och konstig i formen. Jag har bett om hjälp men blivit avvisad. Jag ska börja jobba heltid är tanken 8 januari men jag känner mig inte redo. Är extremt trött, stressad och har mycket besvär. Orkar knappt vara social med min egna familj, har ork några timmar sen behöver jag vila. Jag promenerar varje dag 4 km, sköter min diabetes som fortfarande har skenande blodsocker, troligen pga stressen. Vad ska jag göra nu? Ska jag vänta 1 år på att se vad som ev händer mer med mitt implantat och se vad? Det som redan har hänt – borde inte kirurgen se på resultatet efter strålningen? Vilket var strålningsläkarens önskemål. Kommer det att behöva opereras bort? Bytas ut eller får jag va utan några år? Ska jag bygga nytt med ”eget material” eller blir jag utan bröst? Min största oro är också storleken på cancern, 180 mm – verkar va stort. Vad innebär det egentligen och att de inte fick bort allt? På vilket sätt kan det spridas – via vävnad eller blodet eller enbart via körtlar men nu är ju bröstet helt borta. Jag känner stor oro inför detta. Jag ska gå på mammografi i 10 år med mitt vänstra men hur kontrollerar men min högra med strålat implantat och risken är mot bröstväggen. Man ska känna på sina bröst men vad ska jag känna efter? Det jag hade kunde inte ens läkarna känna. Nu har jag förhårdnader överallt och i mitt högra är allt hårt. Jag är så rädd och känner mig lämnad av vården.
Visa svar
Svar:
Hej! Det är mycket tråkigt att höra att du inte känner dig omhändertagen och orolig. När det gäller själva tumören är det ändå väldigt positivt att det var DCIS och inte en invasiv cancer, även om den var utbredd. Jag tror att du får lita på kirurgen som säger att hela bröstet är bortopererat. Det finns en risk för återfall men för de flesta kommer det inte tillbaka. Att ha första kontrollen efter ett år ska vara tillräckligt och man har inte sett någon vinst i att kontrollera tidigare. När det gäller besvären med protesen som blivit efter strålbehandlingen så är det tyvärr en ganska stor risk när man behöver ge strålbehandling efter en protesrekonstruktion. I många fall blir dock resultatet bra och det är då en vinst jämfört med att behöva vänta på en senare rekonstruktion med egen vävnad (efter en strålbehandling kan man inte lägga in proteser om man inte tillför frisk vävnad också. Här har bröstkirurger lite olika sätt att se på det. I ditt fall kan det mjukna lite mer med tiden och det är bra att inte ha för bråttom. Men det kan tyvärr också bli så att du får så mycket besvär att man behöver ta bort proteserna och, om du vill, ersätta med kroppsegen vävnad (som ju då innebär en större operation).
Yvette Andersson

Yvette Andersson

Överläkare och bröstkirurg

Yvette Andersson är överläkare och bröstkirurg vid Västmanlands sjukhus i Västerås.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
18 cm DCIS och strålat implantat

Strålning

2024-12-15
Jag genomgår just nu strålningsbehandling. Så här beskrivs planen för den i min journal: "adjuvant strålbehandling 2,67 Gy x 15 till 40,05 Gy mot höger bröst och lymfkörtelstationer inklusive IMN med gatingteknik." Jag har utifrån detta två frågor: 1. Vad betyder "lymfkörtelstationer inklusive IMN"? 2. Jag har stora bröst (J-kupa). Innebär det att det är en större del av mig som strålas än på en person med mindre bröst, eller är det endast delar av bröstet som strålas? Innebär det i så fall att risken för efterföljande trötthet och andra biverkningar är större för mig?
Visa svar
Svar:
Hej. Planen är alltså strålbehandling mot bröstet och lymfkörtelstationer inklusive IMN. De lymfkörtelstationer som ingår är armhåla och nedre del av hals ned mot nyckelbenet. IMN betyder de körtlar som sitter bakom bröstbenet, på den sida som cancern satt på, i ditt fall höger sida, som man också försöker få med. Vad gäller din andra fråga så blir det en större bröstvolym som strålbehandlas. Oavsett hur stort bröstet är försöker vi minska risken för biverkningar och oavsett storlek så kan olika personer reagera olika på strålbehandling (tex trötthet mm).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Strålning

Är strålning nödvändig?

2024-12-11
Jag är 74 år. Opererades med bröstbevarande kirurgi slutet oktober 2024. Ska strålbehandlas om ca 1 vecka. Fick besked allt var borta vid återbesök. Tumörtyp var tubulär, invasiv. Tumören var 5 mm, 2 friska lymfkörtlar togs bort. Tumörgrad 1, östrogenkänslig, HER2 negativ, Ki67 var låg. Anamnes lyder: 5 mm tubulär ca.gr 1, ER 100%, PgR <5 %, HER2-neg. (2+), Ki67 7%, Radikalt <2 mm T1a N0 M0. Har fått besked om inga cellgifter, ingen antihormonbehandling men strålning 5 gånger. Man har sagt att återfallsrisken var väldigt låg. Jag är oerhört bekymrad för strålning mot bröstet man vill göra och biverkningar som kan uppstå om jag får strålning som nuddar vid lungan. Kan jag avstå strålning med denna låga återfallsrisken?
Visa svar
Svar:
Hej. Vid en hormonkänslig bröstcancer med låg risk för återfall, kan man ibland överväga att avstå strålbehandling, jag tänker att den sjukdom du opererats för ingår i den kategorin. Risken blir lite större att sjukdomen kommer tillbaka i operationsområdet. En förutsättning brukar också vara att man då bör rekommendera antihormonell behandling. Det är svårt att ge rekommendationer så här i ett fråga-forum: det bästa är att ha den diskussionen med din läkare. Numera ges ibland också sk partiell strålbehandling, dvs det är den opererade delen av bröstet som strålbehandlas. Den tekniken finns inte riktigt på alla sjukhus än, men är på väg att införas.
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Är strålning nödvändig?

Funderar om strålning

2024-12-11
Hej! Nyss fyllda 50 och Opererad för invasiv ductal mammar-cancer nivå 1. Ingen spridning till lymfkörtlarna. 100% östrogen i. Ska strålas i morgon men är skeptisk varför detta görs finns det statistik på om man avstår med överlevnad respektive om man tar strålningen? Har läst i Dagens medicin att man forskat på att avstå strålning för vissa grupper men inte för min grupp vad jag kunde se.Jag får en boost pga ålder med totalt 15ggr. Kan man istället kolla östrogen-nivåer och kompensera med progesteron, som jag har förstått är samma som gulkroppshormon, som blir högre. Känns så konstigt att detta görs i förebyggande syfte vad är det som säger att jag inte klarar mig utan strålning och blir sämre om 6-10 år då det är en 5-års- period som verkar forskas på. Mycket frågor i huvudet just nu, hoppas ni kan besvara några av dem. Tack på förhand!
Visa svar
Svar:
Hej. Studier visar att nyttan av strålbehandling efter en bröstbevarande operation minskar risken både för återfall i bröstcancer och bröstcancerdöd. Det finns också långtidsuppföljning där studierna visar att den goda effekten kvarstår även då det gått lång tid (över 15 år). Det går inte att kontrollera hormonnivåer då det inte har med effekten att göra utan effekten är mer en lokal i det strålbehandlade bröstet. Du har rätt i att vi ibland kan överväga att avstå från strålbehandling, tex vid åldrar över 60-65 år kan man, vid en liten hormonkänslig bröstcancer utan spridning till lymfkörtlar som tagits bort med god marginal och har en låg risk för återfall, ibland överväga att avstå strålbehandling. Man får hela tiden väga risken med behandling (biverkningar) och nyttan med den (riskminskning av återfall).
Anne Andersson

Anne Andersson

Överläkare och diagnosansvarig

Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.

Behöver du mer stöd? Som medlem i Bröstcancerförbundet får du både gemenskap och goda råd. Bli medlem
Dölj svar
Funderar om strålning

Fråga våra specialister

  • Drabbad eller närstående? Fråga oss!
  • Experterna arbetar helt ideellt men du får oftast svar inom två veckor.
  • Alla frågor och svar publiceras på vår webbplats. Ange inte ditt namn om du vill vara anonym.
  • Stort arkiv med frågor och svar. Använd sökfunktionen nedan!
  • Mejla frågor om Bröstcancerförbundets verksamhet till info@brostcancerforbundet.se
  • Observera att ett svar från någon av bröstcancerspecialisterna inte motsvarar en läkarkontakt. Våra specialister kan inte ge en individuell medicinsk bedömning utan svarar mer övergripande på medicinska och vårdrelaterade frågor.

Vad funderar du kring?

Skickar fråga

Om bröstcancer

Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor. Nära 9000 drabbas årligen i Sverige.
Om bröstcancer
Om bröstcancer

Stöd oss

Vår vision är att ingen ska drabbas av bröstcancer. Var med och bekämpa bröstcancer med oss!
Stöd oss
Stöd oss