Mammografi
5 september 2018 Uppdaterad 21 september 2026
I Sverige erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år regelbunden mammografi. Du får din första kallelse det år du fyller 40 år och därefter vanligtvis var 18:e till 24:e månad, beroende på ålder och var i landet du bor. Mammografi är avgiftsfritt i hela Sverige.
Tidig upptäckt har stor påverkan på utgången vid bröstcancer. FOTO Unilabs.Syftet med mammografiscreening är att upptäcka bröstcancer tidigt, innan sjukdomen har gett några symtom. Ju tidigare en bröstcancer upptäcks, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling och tillfrisknande. Omkring två tredjedelar av all bröstcancer i Sverige upptäcks i samband med mammografiscreening.
SÅ GÅR MAMMOGRAFI TILL
Kallelse
Du får en skriftlig kallelse via post eller digital brevlåda med information om tid och plats för undersökningen. Om tiden inte passar måste du boka om den.
undersökningen
Undersökningen utförs av en röntgensjuksköterska. Brösten placeras ett i taget mellan två plattor som pressar ihop bröstet under några sekunder medan bilderna tas. Trycket kan kännas obehagligt men går snabbt över. Själva bildtagningen tar vanligtvis mellan fem och tio minuter och hela besöket brukar ta 15–30 minuter. Oftast tas två bilder av varje bröst.
Granskning av bilderna
Bilderna granskas av två av varandra oberoende röntgenläkare. På vissa håll har den ena röntgenläkaren ersatts med AI-granskning, något som ger minst lika tillförlitligt resultat. Om du genomgått mammografi tidigare jämförs de nya bilderna med äldre undersökningar för att lättare upptäcka förändringar över tid. Därför är det viktigt att gå på regelbundna kontroller.
RESULTAT AV undersökningen
Du får oftast svar inom ett par veckor, men väntetiden kan variera något mellan olika regioner. Om något behöver undersökas närmare betyder det inte automatiskt att du har cancer – ibland är det bara att bilderna inte blivit tillräckligt tydliga. Många som kallas tillbaka efter mammografi visar sig inte ha bröstcancer, men ytterligare undersökningar behövs för att kunna vara säker.
Vid en kompletterande undersökning tas ofta fler bilder ur olika vinklar och ibland görs även ultraljud och/eller vävnadsprov. Undersökningen anpassas individuellt beroende på vilken förändring som behöver bedömas. Röntgenläkaren granskar då bilderna direkt för att avgöra vilka kompletterande undersökningar som behövs.
Syftet med mammografiscreening är att upptäcka bröstcancer tidigt, innan sjukdomen har gett några symtom.
mer OM MAMMOGRAFI
Mammografi är den mest etablerade metoden för bröstcancerscreening och har bidragit till kraftigt minskad dödlighet i bröstcancer.
Ingen undersökningsmetod är helt perfekt. I vissa fall kan små tumörer vara svåra att upptäcka, särskilt i tät bröstvävnad. Täta bröst är vanligt och innebär att bröstet innehåller mycket körtelvävnad i förhållande till fettvävnad. Det kan göra mammografibilder svårare att tolka.
Samtidigt kan mammografi ibland upptäcka långsamt växande förändringar som kanske aldrig skulle ha orsakat sjukdom under personens livstid. Idag går det tyvärr inte att med säkerhet avgöra vilka tumörer som kommer att utvecklas och därför behöver alla misstänkta förändringar utredas och ofta även behandlas.
Stråldosen vid mammografi är mycket låg och den nytta undersökningen ger är betydligt större än den mycket lilla risk som strålningen innebär.
Om du själv upptäcker en knöl eller annan förändring i bröstet ska du alltid kontakta vården, även om du nyligen genomgått mammografiundersökning. Screeningprogrammet ersätter inte medicinsk bedömning vid symtom.
Mer information om screening finns på 1177.se, Regelbunden mammografi för att upptäcka bröstcancer.
Läs om kompletterande självundersökning.
Om du själv upptäcker en knöl eller annan förändring i bröstet ska du alltid kontakta vården, även om du nyligen genomgått mammografiundersökning.
HUR BEDÖMS MAMMOGRAFIBILDERNA?
När mammografibilder granskas använder röntgenläkarna ett kodsystem för att dels beskriva hur sannolikt det är att en förändring är godartad eller cancerrelaterad, dels att avgöra vilka kompletterande undersökningar som behövs.
Bedömningsskalan
Kod 0. Otillräckligt bildmaterial
Bilderna räcker inte för säker bedömning och behöver kompletteras, exempelvis med nya bilder eller ultraljud.
Kod 1. Normalt fynd
Ingen avvikelse syns på bilderna.
Kod 2. Benignt fynd
Ett godartat fynd som inte är cancer, till exempel en ofarlig cysta eller kalkförändring.
Kod 3. Ospecifikt fynd, utredningsfall
En förändring som behöver undersökas vidare men där det är oklart vad den betyder. Många fynd i denna grupp visar sig vara godartade.
Kod 4. Malignitetsmisstänkt fynd
En förändring som inger misstanke om cancer och därför behöver utredas vidare, ofta med vävnadsprov.
Kod 5. Malignt fynd
Förändringen bedöms starkt tala för cancer. Fyndet måste bekräftas med vävnadsprov.
Kod 6. Verifierad malignitet
Cancerdiagnosen är redan bekräftad genom vävnadsprov eller annan undersökning.
FRÅGOR OCH SVAR OM MAMMOGRAFI
Är det viktigt att gå varje gång man kallas?
Ja. Regelbundna undersökningar gör det lättare att upptäcka små förändringar över tid och ökar möjligheten att hitta cancer tidigt.
Kan man genomgå mammografi om man har implantat?
Ja. Berätta för personalen om du har implantat så att undersökningen kan anpassas.
Kan man genomgå mammografi när man är gravid eller ammar?
Ja. Stråldosen är mycket låg och innebär ingen risk för fostret. Mammografi påverkar inte heller bröstmjölken. Om du ammar kan det vara skönt att amma eller pumpa ur mjölk före undersökningen.
Måste undersökningen göras av kvinnlig personal?
De flesta som arbetar inom mammografi är kvinnor, men även män arbetar inom verksamheten. Om du önskar kvinnlig personal kan du kontakta mottagningen i förväg.
Jag behöver tolk eller särskilt stöd – hur gör jag?
Kontakta mottagningen före besöket om du behöver tolk eller har en funktionsnedsättning som gör att du behöver extra stöd under undersökningen.
ANDRA typer av bilddiagnostik
Ultraljud
Ger en detaljerad bild genom ljudsignaler där det går att urskilja bröstkörtlar och eventuella tumörer. Ultraljud används alltid som komplement till mammografi vid tecken på bröstcancer enligt ovan nämnda kod 4, malignitetsmisstänkt fynd.
Tomosyntes
Tomosyntes är en typ av skiktröntgen som ger mer detaljerade bilder än vanlig mammografi och kan vara särskilt värdefull vid täta bröst. Metoden används allt mer inom bröstdiagnostik.
Magnetkamera (MR)
MR är en mycket känslig metod som ibland används vid hög ärftlig risk för bröstcancer eller när andra undersökningar behöver kompletteras. Metoden hittar fler förändringar än mammografi men kan också visa sådant som senare visar sig vara helt ofarligt.
Kontrastförstärkt mammografi
Kontrastförstärkt mammografi är en nyare metod där kontrastmedel används för att lättare upptäcka vissa tumörer, bland annat i täta bröst. Metoden används idag framför allt som komplement vid utredningar.
