Vi använder cookies för att ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats.

Läs mer
Jag förstår

Täta bröst

Brösttätheten utgörs av bröstkörtelvävnad och bindvävnad. Mycket körtelvävnad, så kallade täta bröst, gör det svårare att upptäcka tumörer eftersom körtelvävnaden har samma färg på mammografibilderna som eventuella tumörer. Kvinnor med täta bröst löper fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer. Även risken för återfall är större.

I de flesta fall är det svårt att veta exakt vad som gör att vissa drabbas av bröstcancer, men det finns ett antal riskfaktorer: bröstcancer i familjen, genetiska förändringar, hormonersättningsmedel, rökning och alkohol. Men även förändringar i mammografibilden – till exempel brösttäthet och förkalkningar – påverkar risken för bröstcancer.

En av de starkaste riskfaktorerna för bröstcancer är ökad brösttäthet. I Sverige har drygt 40 procent av kvinnorna mellan 40-74 år så kallade täta bröst och omkring 10 procent har mycket täta bröst.

Risken för bröstcancer är 4-6 gånger större för kvinnor med mycket täta bröst om man jämför med kvinnor med liten täthet. Kvinnor med täta bröst är drabbade på två sätt. Dels genom den ökade risken för bröstcancer, dels genom att det är svårare att med vanlig mammografi hitta en eventuell bröstcancer.

Kvinnor med täta bröst bör därför genomgå ytterligare undersökningar och inte endast en mammografi, för att en cancer ska kunna uteslutas vid screeningen.

Det går inte att själv avgöra om man har täta bröst, täthet är något som bedöms på undersökningsbilderna från mammografin. Alla kvinnor, oavsett täthet, rekommenderas att regelbundet undersöka sina bröst och gå på de mammografitillfällen de kallas till.

Vad innebär täta bröst?

Brösttätheten utgörs av bröstkörtelvävnad och bindväv och dessa vävnader blir vita på en mammografibild. Det svarta på en mammografibild domineras av fettvävnad. En ung kvinna har mycket körtelvävnad. Allteftersom åren går omvandlas körtlar och bindväv till fett. Det är en naturlig del av åldrandet, särskilt efter klimakteriet, men kan påskyndas av amning och barnafödande. Men hos en del kvinnor minskar inte brösttätheten med åren. De kvinnorna fortsätter att ha mycket körtlar och bindväv långt upp i åldrarna. Denna förhöjda brösttäthet brukar kallas ”täta bröst”. Även en cancer är ”vit” och kan då döljas om det är mycket tät vävnad på mammografibilden.

Kvinnor med täta bröst bör därför genomgå ytterligare undersökningar och inte endast en mammografi, för att en cancer ska kunna uteslutas vid screeningen.

Täta bröst.pngFrån vänster ett bröst med låg mammografisk täthet, till höger ett bröst med mycket hög täthet.

Kan man mäta brösttäthet?

Det finns idag metoder som mäter täthet, mer forskning krävs för att avgöra vilken metod som fungerar bäst, framförallt för att undersöka hur tätheten förändras över tid. En grov, men vedertagen skala att mäta tätheten på är genom BI-RADS. Där delas tätheten in i olika grader från A-D. A är ett icke-tätt bröst och D är ett mycket tätt bröst. Grupp D med mycket täta bröst utgör ungefär 10 procent av alla kvinnor.

Stort tack till professor Per Hall för information och underlag.

Nu i efterhand är det självklart – jag har täta bröst

Agnes Mesterton fick sin bröstcancerdiagnos 2017. Hon kände en knöl i bröstet som visade sig vara en stor tumör. Agnes är själv läkare och har i efterhand förstått att hon har täta bröst trots att ingen sagt det till henne.

Läs Agnes berättelse
Om bröstcancer

Om bröstcancer

Stöd oss

Stöd oss