Berättelser

Kjell Ivarsson, kirurg, forskare och nu även nationell cancersamordnare vid Sveriges Kommuner och Regioner. I den här intervju berättar han om det nya uppdraget, vad han brinner mest för och hur han ser på framtidens cancervård.

När Anne-Lie Rydé fick sitt cancerbesked förra året tryckte hon undan känslorna av sorg och oro. Under inspelningen av Så mycket bättre hann de ifatt henne.

Ofta stänger kroppen bara av. Det efterlängtade pirret finns inte där. Men sedan Anastasia De Re fick bröstcancer har hon faktiskt också haft några av sina bästa sexuella upplevelser i livet.

Yvonne Brandberg är professor, psykolog och forskningsledare vid Karolinska Institutet. I år tilldelades hon Bröstcancerförbundets Utmärkelse för sitt arbete för att tydliggöra att det är en hel människa som behandlas – inte bara en tumör.

2017 bildades Pink Dragon Ladies Team Sweden, ett drakbåtslag med kvinnor som har eller har haft bröstcancer, på initiativ av Malmö Kanotklubb och Bröstcancerföreningen Malmöhus. Projektet fick stöd av Bröstcancerförbundet, som eftersökte fler paddlande lagmedlemmar från hela landet.

Sharing is caring. Våra medlemmar delar med sig av sina tips för att må så bra som möjligt under behandlingen.

Astrid var 62 år när hon kände knölen i höger bröst. Emma var 26. I dag finner de gemenskap i sin förening. Trots avsevärd åldersskillnad finns ett varmt systerskap mellan dem.

Både vård och forskning har tagit jättekliv framåt under de senaste 40 åren. Lisa Rydén, professor och överläkare, väljer ut några av de viktigaste framstegen.

Susanne är kirurgsjuksköterska och doktor i vårdvetenskap och har undersökt hur man kan hjälpa fler kvinnor att fortsätta med antihormonell behandling.

Kristina Lång är överläkare och forskare vid Lunds universitet och initiativtagare till MASAI-studien. Där undersöks om mammografiscreeningen kan bli effektivare genom att integrera AI.

Det är Socialstyrelsens rekommendationer till regionerna som ligger till grund för det nationella mammografiprogrammet. Socialstyrelsen har inlett en översyn av rekommendationerna för bröstcancerscreening.

Under de 30 år som mammografiscreeningen har varit standard i Sverige har rutinerna för mammografiscreening varit desamma. Per Hall, professor i strålningsepidemologi vid Karolinska Institutet, planerar SMART-studien som utmanar dagens screeningmetoder för att upptäcka eller utesluta bröstcancer.

Med beskedet drogs rullgardinen ner. Men samtidigt som den egna kampen mot bröstcancer kom i gång bestämde sig Karin Björkegren Jones för att börja kämpa för allas rätt till bästa möjliga vård. 2022 är det tio år sedan hon började informera om riskfaktorer som täta bröst och vikten av individanpassad screening.

Redan för 15 år sedan fick Anne-Lie Rydé reda på att hon har täta bröst. Men att det var en riskfaktor visste hon inte. Det var när mammografin inte visade tumören i vänstra bröstet som hon insåg att hon faktiskt tillhör riskgruppen.

Magasin B möter Birgitta Ohlsson på väg till sin tjugotredje cytostatikabehandling. Den tidigare ministern vill tala om sjukdomsprocessen medan hon är mitt i den – och utgången fortfarande är oviss.

Förbundsordföranden Susanne Dieroff Hay förklarar hur det går till att driva en fråga fram till ett politiskt beslut. Syftet är en bättre och mer jämlik bröstcancervård.

När Cecilia Ärlemalm var 28 år gick hennes mamma bort i bröstcancer. Tio år senare utbildade hon sig till gestaltterapeut och tog kontakt med Bröstcancerföreningen i Helsingborg för att hjälpa bröstcancerdrabbade och närstående. Idag är hon med och anordnar Bröstcancerförbundets stödpersonsutbildning.

Inför EM i Helsingborg upptäckte Anna-Carin Ahlquist en aggressiv tumör i sitt högra bröst. Guldmedaljen ett halvår senare blev hennes livs största seger.

IBF Falun samlade ihop närmre 60 000 kronor till förmån för kampen mot bröstcancer när de anordnade två Rosa Matcher. Engagemanget började när klubbchefen Daniel Lindkvist snubblade över en text om Bröstcancerförbundets Rosa Matcher och insåg att de som idrottsförening kunde vara med och göra skillnad.

Helena och Monica har valt att bli stödpersoner för att ge tillbaka och hjälpa andra. De tycker det är viktigt att få prata om de konkreta och svåra frågorna som kommer med ett bröstcancerbesked. Sådant som kan vara svårt att ta med nära och kära.