Visar 10 av 6086 träffar
2019-06-19
Hej.
Så glad jag blir för denna fina möjlighet och funktion! Är 32 år gammal. Har 2 funderingar
Hösten 2017 diagnosticerades jag med lokal avancerad cancer(10x8 cm stor), trippelnegativ och med spridning till alla lymfkörtlar. Fick neoadjuvant cytostakika i form av 4xEC samt 12 paclitaxel. 2,5 veckor efter gjordes mastektomi och axillen togs direkt eftersom man bekräftat spridning med biopsi och ultraljud. Allt gick bra med operationen (komplett remission!!!)men fick en stor blödning efter ca 3 dagar (ingen åtgärd sattes in) och hade mkt problem med serom som man tömde kanske 4-5 gånger. 3 veckor efter operationen började jag strålas och allt blev så hårt så jag kände inte längre av seromet så mkt och de sa att de helst inte vill tömma om man inte har besvär av det. Strålades 25 ggr sista gången 17maj.
Hade ganska omgående besvär från pectoralis muskeln. enligt min fysioterapeut(och lymfterapeut) så tror hon att de sytt konstigt vid operationen för muskeln är liksom upp puttad och jag har ont när jag tar ner armen, hela muskeln spänns och jag får lätt inflammationer i den. Läget när jag ligger ner med armen ut i 90 grader, som man ju gör under operationen, är det enda läget jag hittar som pectoralis slappnar av. man ser en tydlig grop där huden liksom växt fast. Har frågat kirurgerna men de säger att det är pga hematomet och strålningen. de tror att det försvinner av sig själv med massage och fysioterapi (det tror inte min fysioterapeut). Har ni hört någon med liknande problem? har ni något förslag på lösning? kirurgerna säger att det går att operera men att jag måste vänta 12 mån efter avslutad strålning. Kan köpa det med tanke på strålningen men är orolig att det kan bli permanenta smärtor och fel på muskeln. Är det bra eller dåligt att vänta så länge?
Andra problemet.
Har tydligen även kroniskt serom fick jag veta härom veckan. Detta då jag fick en infektion över hela bröstområdet och gick till kirurgerna. Heracillin 10 dagar sattes in och man följde upp det redan 2 dagar efter för att se att det hade effekt vilket det har haft. då tömde man även på serom. Ytterligare en vecka senare var jag där på ktr igen. man tömde ånyo på serom och då det inte var helt bra sattes dalacin in i 16 dagar. odling som gjordes på seromet första vändan visade dock inget speciellt, vanliga "hudbakterier". Det diskuterades att ev göra operation för att rensa ut fickorna som seromet envisas att återkomma till men vill helst avvakta på rikserna då det är så nystrålat. 2 dagar senare är jag uppblåst med serom igen. (tråkigt för jag kan inte ha bh utan får gå enbröstad då det gör för ont att anv protesen). Känner mig väldigt uppgiven just nu. Har inte hört någon annan med detta problem och undrar om det är så här man brukar hantera detta problemet? och vad är det för prognos att de ska få ordning på det utan operation? Hur länge är det acceptabelt att jag ska gå med serom och ev återkommande infektion? som ni förstår tar det på krafterna både psykiskt och fysiskt.
Vänligen
majsburken
Hej! Fråga 1 : Jag tror inte att de har sytt konstigt, men däremot är det inte helt ovanligt att vävnaden efter operationen drar sig inåt och fastnar mot underliggande muskel. Det kan då bli en grop och en indragning i huden. Det går att lossa detta operativt, men är klokast att vänta tills stråleffekten har klingat av, vanligen minst ett år. Jag tror inte att massage är lösningen men kanske töjningar? Dvs att du med rörelser försöker tänja ut området. Om det inte förändras ska du be dina kirurger att ta ställning till om de vill/kan korrigera indragningen.
Fråga 2 : Tråkigt med serom men det går oftast att åtgärda! På insidan har det blivit en "ficka" som vill fylla på sig. Vi har provat att (låta Mammografin eller Rtg-avdelningen) lägga in ett sk pig-tail-dränage i håligheten och sedan låtit den ligga kvar 2-3 veckor. Därefter kan dränet dras och man får se om vätskan upphör. Risken för infektion är nog väldigt liten eftersom det har bildats en glatt kapsel runt vätskan så någon ny antibiotikakur tror jag inte du ska behöva. Bara om det blir rött, smärtsamt och varmt i huden.Andra alternativet är en operation där man öppnar såret och "hyvlar bort" det tunna, glatta skiktet i håligheten. Detta bör man definitivt vänta med tills stråleffekten gett med sig!
Dölj svarJag är kallad till kompletterande undersökning efter mammografi och man vill göra ultraljud. Hur allvarligt är detta ?
Hej
Kompletterande mammografi med ultraljud och eventuellt provtagning blir man kallad till när de bilder som togs vid screeningtillfället inte är tillräckliga för att bedöma att man är frisk. Det kan bero på att någon del av bröstet har varit svårt att bedöma tillräckligt bra på de bilder som har tagits eller att man har sett något som talar för bröstcancer. Det är viktigt att gå på den kompletterande undersökningen när man blir kallad eftersom syftet är att ta reda på om det finns cancer i bröstet. Ibland behövs också någon form av provtagning. Det är dock fler som kallas tillbaka som får ett friskbesked än som får ett cancerbesked efter undersökningen.
Maria Edegran
Överläkare mammografiavdelningen
Maria Edegran är överläkare vid mammografiavdelningen inom NU-sjukvården i Uddevalla.
Dölj svar Funderingar till kompletterande mammografiLäkaren sa inte ett ljud. Bara att dom hittat något. Inte om det var farligt eller inte eller vad som kan hända. otrevlig mitt i oron och lämnade med ovisshet efter återbesöket..
Står såhär i journalen: Screening mammografi: DX: 1, SIN: 3
Höger: Inget malignitetsmisstänkt.
Vänster: På CC-projektion något medialt i bröstet finns dorsalt en 7 millimeterstor förtätning. Kod 3.
Ultraljud vänster bröst: SIN: 1
Sonografiskt inget avvikande i bröst eller axill.
Ultraljud höger axill: DX: 1
Inga förstorade lymfkörtlar.
Patient får tid för röntgenledd vävnadsprov vänster bröst.
Vad betyder allt? Fick inga svar från läkaren..Hej.
Hur är ärftligheten med äggstock och bröstcancer? Min mamma fick bröstcancer (tidig upptäckt) vid 67 års ålder. En av hennes systrar fick bröstcancer när hon var strax över 40, och igen flera år senare. En Anna moster till mig fick äggstockscancer i mycket ung ålder, strax över tjugo.
Hur stor är ärftligheten för min dotter?
Tacksam för svar
ÄrftlighetOpererad för 3 år sen, nu börjat få ont i ena bröstvårtan, ngt som bör undersökas?
FunderarHej.
Känt en knöl men inte i bröstet utan på insidan av ena brösten på kanten till bröstet typ. Det känns som den sitter fast, gör inte ont när jag trycker på den men aldrig känt den förut. Jag är 50 år.
Knöl insidan bröstetHej, google har svikit mig så nu gör jag ett försök här :) På min bröstvårta (alltså inte vårtgården utan själva pluppen) har jag i kanske 3-5 år haft en 5 mm ärta eller knöl. den beter sig lite som en finne då man får klämma ut nåt vitt var och varannan vecka för att den inte ska växa sig stor. hoppas kunna få svar,
/Generad 19 åring
Fundering kring ärta på bröstvårtanHar sen några dagar en ljus ljus röd/rosa fläck på ena bröstet, under vårtgården. Innan jag började att smörja in den med canoderm var den lite upphöjd,
men det har försvunnit nu. Ibland känns det som om fläcken går mer åt lite svagt mörkare än hudfärgat och det rödaktiga försvinner. Kan detta vara Inflammatorisk bröstcancer? Läst om svullnad osv, men det har jag inte. Haft det här ett par dagar nu. Kanske kommer det först längre fram om det skulle vara det? Orolig.
Hudförändring på bröstetHej! Jag undrar om rutinen är att man alltid gör ultraljud och eventuella andra prov när man upptäcker en knöl. Jag har upptäckt en knöl och gjorde det nära min vanliga planerade screening. Den är ca 1.5x1 cm. Jag har också gått till vårdcentralen. Resultaten från screeningen/mammografin har inte kommit ännu men det är konstaterat att det finns en knöl som bör undersökas vidare, men man vill vänta på mammografin. Kan det vara så att man på mammografin helt kan utesluta att detta är malignt? Eller ska rutinen alltid vara att göra ultraljud oavsett vad man ser på mammografin? Jag oroar mig. Har tät vävnad och mycket cancer i min släkt, även genetisk. Om det är ett fibroadeneom, kan man med säkerhet urskilja det på mammografin om man har tät vävnad?
Alltid ultraljud?BC vä bröst. Är 52 år. Äter hälsosamt, fysiskt aktiv, röker ej och dricker knappt, normalviktig. Ätit utrogest i 2 år, slutat i smb med diagnos. Biopsi visade: duktogen cancer grad 3 med panel: 100%, 10%. 45% HER2 1+. cN0. Efter op visade PAD: 12 mm stor duktogen cancer grad 2, förnyad panel: 100%, 90%, Ki-67 32%, HER2 2+. 3 benigna sentinel node. Läkare skriver: Således viss heterogenitet men bedöms sammantaget som en luminal B-typ av tumör utifrån Ki-67 och graderingen på biopsin. Rekommenderas enligt nationellt vårdprogram adjuvant cytostatikabehandling. Planerar för 3 kurer EC90 med tillägg Akynzeo och G-CSF följt av Docetaxel x 3. Målet är 100 mg per kvadratmeter. Beroende på hur patienten tålt dom första 3 behandlingarna får man bedöma om man ska börja på 100 mg eller 80 mg per kvadratmeter första dosen Docetaxel. Tillägg Aprepitant och G-CSF. Har fått 5 behandlingar, de två senaste fick jag 90 % av 100 mg docetaxel pga vissa besvär med mage. Kvarstår 1 beh. Därefter planeras strålbehandling mot vä bröst 5,2 Gy x 5 med Gatingteknik och hormonell behandling med start av Tamoxifen och ev skifta till Aromatashämmare efter 1 år.
Frågor: Har jag fått en korrekt o rimlig behandlingsplan? Har effekten av behandlingen och min återfallsrisk påverkats mkt av att jag har fått 90 % av 100 mg Docetaxel och inte 100 %? Bör jag öka den i sista omgången om magen är ok? Jag börjar känna mig lite oroad för strålningen o hormonbehandlingen. Flera på min mammas sida har fått lungcancer o kol. Ger det mig en ökad risk för att få en sån komplikation av strålningen? Om ja, är det då för mig som pat bättre att operera hela mitt bröst istället o på så vis undvika strålningen? Eftersom det även kan ge komplikationer på mitt hjärta. Jag har liten byst, spelar det roll för risken? Eller ger 5 gångers strålning förhållandevis låg risk? Ang hormonbehandlingen, jag har inte haft mens på över 7 mån, varför kan man då inte byta ut tamoxifen tidigare? Dvs om den ger mer biverkningar. Tacksam för svar.
Hej. Jag tycker att din behandlingsplan låter ganska rimlig. Att du fått 90% av EC-dosen behöver du inte oroa dig för. I många delar av landet ges ofta EC90 (dvs 90% av EC100) som standard. Behandlingen ser ganska lika ut över landet men kan skilja litegrann, som i detta fall. Tamoxifen ger ofta, men inte alltid, lindrigare biverkningar än aromatashämmare så det finns inte någon stress med att byta.
Vad gäller strålbehandlingen planerar man doserna så att inte tex lunga och hjärta ska få för mycket dos. Att släktingar har haft lungcancer och eller KOL, behöver inte betyda att risken för dig ökar. Det finns förutbestämda gränser som inte bör överskridas. Risken finns för biverkningar på sikt, men är förhållandevis liten med dagens teknik. Byststorleken spelar inte alltid den största rollen - hur bröstkorgen är formad spelar också en roll. Allt detta tas hänsyn till när man planerar strålbehandlingen.
Anne Andersson
Överläkare och diagnosansvarig
Anne Andersson är överläkare i onkologi och diagnosansvarig för bröstcancer vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå.
Dölj svar Behandlingsplan hormonell bc